- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
133

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

likhet med Sieyès uttryckligt det tredje ståndet, för den
händelse de öfriga vägrade sitt samtycke till en sådan anordning,
att det såsom representeranda nationens flertal (»24 millioner»,
under det de adliga och presterliga riksdagsmännen blott
representerade »4 à 500,000» individer) skulle ensamt eller
tillika med de andra ståndens minoriteter förklara sig för
nationalförsamling. För öfrigt ingå också domsagornas cahiers
på speciella frågor af social natur; så begäres t. ex. allmänt
de feodala bördornas aflösning, lättnader i tionden, ämbetens
besättande utan afseende på börd och afskaffande af
adelsmännens rätt att ensamma bära vapen. I ifver för reformer
i human anda gaf det tredje ståndet naturligtvis ej efter för
adeln, och med synnerlig kraft förde det de lägre presternas
talan mot hofkleresiet, därvid särskildt protesterande mot att
börden gjordes till befordringsgrund inom kyrkan. Lika litet
hos detta stånd som hos adeln röjer sig dock någon önskan
att afskaffa den katolska kyrkan[1].

Såsom redan är antydt, voro emellertid riksdagsbesvären
ej blott ett uttryck för tidens praktiska reformsträfvanden
utan ock för dess rådande samhällsfilosofiska åsigter. Vi
hafva redan sett dessa framträda hos adeln och naturligtvis
göra de det ännu mer hos det tredje ståndet, bland hvilket
upplysningsfilosofien, såsom vi veta, hade sina mest hängifna
lärjungar; i dess cahiers förekomma t. ex. fullständiga,
detaljerade förslag till rättighetsförklaringar.
Dessa i les cahiers
förekommande allmänna uttalanden visa oss, att det franska
folket vid tiden för revolutionens utbrott förnämligast var
beherskadt af trenne ledande idéer: begäret efter frihet,


[1] Tanken på en indragning af kyrkogodsen var dock ej alldeles
främmande för adeln (se t. ex. adelns i Alençon besvär).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free