Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dürrsucht ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bot. törstväxt. -sucht, se Darrsucht. -ung, f
. se -e. WuPZ, f bot. Blaue s Erigeron acer
.(acris) grå-, röd|binka.
1. Durst, m -es äv. bildl. törst, im. törstighet,
bildl. åtrå. ~ nach Ehre ärelystnad; ~ nach
Geld penning]törst, -begär; ~ bekommen bli
törstig; ~ erregend törstretande; ~ haben
vara töratig, törsta; ~ auf ein Glas Wein
haben längta efter ett glas vin; e-m s
machen förorsaka ngn törst, göra ngn törstig;
e-e Birne für den s aufsparen ordst. spara
en slant för den onda dagen; ein Glas über
den s trinken F ta sig ett glas för mycket.
2. Durst, f ibi. m föråidr. dristighet, vågsam het.
durst|en, dürst[en, -ete ge-et I. opers m. pers. i
ack. o. intr [h] törsta, vara törstig. Es -et
mich, mich -et el. ich -e nach etw. äv. bildl.
jag törstar efter ngt, bildl. jag åtrår ngt. II.
tr högre språk törsta el. trängta efter, t. ex. ich
-e Blut. Blut sd blodtörstig; Rache sd
hämnd|lvsten, -girig. D^, n törstande, av.
bildl. törst.
Durstgefühl, n -[e]s -e känsla av törst,
durstig, föråidr., dürstig, a törstig, äv. bildl.
törstande, bildl. trängtande, nach efter, ser
Bruder, ~e Seele F törstig själ; ses Jahr,
Wetter torrt år, väder.
Durstiligkeit, f *, se 1. Durst, -kröte, f zool. Bufo
viridis grönfläckig padda, -kur, f -en uk.
. törstkur. d-löschend, o som släcker el.
stillar törsten, läskande. -losigkeit, f, -mangel,
. m -s frånvaro av törst, d-stillend, se
d-löschend. -stillstation, f F skämts., se
Destillation 2 b), -sucht, f läk. polydipsi.
Durton [u:], m -[e]s -e†, -art, f -en mus.
durton-(art). -leiter, f -n durtonskala, -schlösse|, m,
se -art. -stück, n -[e]s -e [musik]stycke i dur.
Durukuli m looi. Nyctipitbecus trivirgatus mirikina.
dus [u:], a stilla, blyg, F dus; mulen, grå, t. ex.
ser Tag.
Dusack m -s 1. svärd dusak. 2. F, se
Dummkopf.
Dusch‖bad, n -[e]s -er† duschbad, jfr föij. 1. -e,
f -n 1. dusch. 2. P berh, se Dummkopf,
dusch|en, dusch[e]st -te ge-t tr o. intr [h] duscha,
a) tr ge dusch, b) intr [h] ta [sig] en dusch,
d-ig, a P berl. dum, fånig.
Düse, f -n ⚙ metan, tätta, (ång)munstycke.
Dusel, I. m -s - 1. svindel, yrsel, riis;
drömmeri; hal vd val a, dås. Im s sein äv. gå (sitta,
ligga) och drömma, F slöa, dåsa. 2.
bondtur, flax, våplycka. 3. se -er. II. f -n 1.
fågelhona. 2. dial. örfil, lusing, sittopp, -ei, f
-em, F 1. sömn|ighet, -druckenhet, dåsighet.
2. tanklöshet, lojhet, slöhet. 3. drömmeri,
-er, m -s -, -hans, m -en -en o. e† F drömmare,
drönare, slöfock; jfr Dummkopf.
dus[e]lig, düs[e]lig, a dåsig, sömnig; loj, slö;
yr, omtöcknad.
Dusellligkeit, f lojhet, slöhet. -köpf, m -[e]s -e†,
se -er. dusel[n, iw. düsel|n, dus[e]le diis[e]le
-te ge-t F intr 1. [ä] vara yr, känna svindel,
vara omtöcknad; dåsa, halvsova, dröna, slöa«
2. [s] gå och driva, flanera, -tier, n -[e]s -e
F fä, nöt.
düsig, a, se diesig.
Düsse, f -n »t> otjärad drev.
Dussel m. m., se Dusel m. m.
düssel[n, düss[e]le -te ge-t dial. I. intr [h] tissla
och tassla. II. tr ruva på, t. ex. Rache s.
Dust [u], m -es lågty. stoft, damm.
duster [u:], se düster.
düster, a (komp. düst[e]rer düsterst) 1. dyster,
mörk, skum. ~ werden skymma, mörkna. 2.
bildl. dyster, tungsint, svårmodig,
melankolisk, om sak dyster, mörk, t. ex. se Schilderung.
Sich (dat.) se Gedanken machen hängiva sig
åt mörka el. dystra tankar, vara dyster i
hågen. D’x/, n -s , se Dsheit 1. -farbig, a med
(av) dyster el. mörk färg, mörkfärgad.
Dsheit, D^keit, f 1. dysterhet äv. bildl., mörker,
skymning. 2. tungsinthet, svårmod,
melankoli. D-vJing, m -s -e 1. dyster människa,
me-lankoliker. 2. obskurant: jfr Dunkehnann.
dü-stei*[n, -te ge-t I. intr [Ä] o. reß sich s bli el.
vara dyster el. mörk, mörkna, skymma, F
bildl. dystra till. Es -t a) det är mulet el.
mulnar, b) det mörknar el. börjar skymma. II.
tr se vers. D^[n]heit, f D^nis, f -se, se
Dsheit.
dustig [u], a lågty. dammig.
Dut m -s -s F berl. papiljott.
Düt|ichen, se Tütchen. -e, f -n 1. se
Regenpfeifer. 2. se Tüte.
dütel|n, düt[e]le -te ge-t tr sty. tvätt pipa,
goff-rera.
duten, m. m., se tuten n. m.
Dutt, se Dut.
Düttchen, se Dittchcn o. reij.
Dutt‖e, f -n ibi. m -n -n (dim. Dütt]chen,
-lein, -eichen) F, bröstvårta, spene, F snutt. dutte[l]|n,
düttel[n, dutt[e]le diitt[e]le -te ge-t intr [Ä] F
dial. dia, snutta, patta. -elzahn, m -[e]s -e†
F bamspr. tandkussa. -en[kragen, m -s - krås-,
pip|krage. d-ern, dutt[e]re -te ge-t intr [h]
dial. bulta, dunka.
Dütvogel m, se Regenpfeifer.
1. Dutz [u], n -es -e, se -end.
2. Dutz [u], m -es -e P dumhuvud, tjockskalle,
d’x/[en, -te ge-t tr dial. daska ihop.
Dutzend, n -s -e o. ss. måttsord - (förk. Dtzd.) [-dus-sin[tal], -] {+dus-
sin[tal],+} t. ex. fünf s, ein s guter eh gute
Stahlfedern, se von Malen dussintals el. vani.
tjogtals gånger; im s per dussin; in el. zu
sen dussin[tals, -vis; Doktor vom s
dussindoktor. -artikel, m dussinvara. -bild, n -[e]s
-er dussinjbild, -tavla, -porträtt, -dichter, m
dussinpoet. d^emal, adv några el. åtskilliga
dussin gånger, dussintals gånger, -gesicht,
n -[e]s -er dussinansikte, alldagligt ansikte,
-karte, f -n, se -bild. d^mal, adv. Ein (einige)
s ett (några) dussin gånger, -mensch, m -en
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
