Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frontangriff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frontliangriff m -[e]s -e ⚔ frontanfall,
«ansieht, f -en ark. frontespis, huvudfasad.
-dienst, m -es -e ⚔ trupptjänst.
Fronte, f -n, se Front.
Fronten-, se Front-.
Fronthindernis, n -ses -se ⚔ fronthinder.
Frontispicium, se Frontispiz.
Frontispiz [fronti-’spi:ts], n -es -e 1.
frontespis, frontispis, huvudfasad. 2. typ.
frontespis, titelblad, titelplansch.
Frontlliinie [li:nia], f -n ⚔ frontlinje, [-linie[n]-marsch, -] {+-linie[n]-
marsch,+} m -[e]s -e† ⚔ frontmarsch, -machen,
n -s O ⚔ intagande av frontställning, halt
med vändning! bildl. opposition, frondering,
-mauer, f -n ark. fasadmur. -offizier [-ofi’’tsi:r],
m -s -e ⚔ truppofficer, officer i
tjänstgöring).
Fronton [frontö:], m -s -s ark. fronton.
Frontllrapport [-ra’port], m -[e]s -e ⚔ avgivande
av rapport för fronten, -reihe [raio], f -n ⚔
frontlinje, -richtung, f -en ⚔ frontriktning.
-Säule, f -71 ark. kolonn el. pelare i fronten.
Seite, f -n ark. front, framsida, ⚔ frontsida.
Stellung, f -en ⚓ frontställning, bildl.
oppositionsställning. -Veränderung, f-en, -Wechsel,
m -s - ⚔ frontförändring, -wendung, f -en
⚔ frontvändning.
Fronllvogt [-fo:kt], m -[e]s -e† fogde el.
uppsyningsman över dagsverkare. -walm, m -[e]s
-e kat. sakramentshus.
fronweise, adv genom el. i dagsverken.
fror, fröre, se frieren.
Frosch [o], m -es -e† (dim. Frösch\chen -lein) 1.
a) sooi. Rana groda; b) bildl. ibi. student,
gymnasist, skoisiang fickkniv. 2. iik. ranula,
grod-8Vulst. 3. k fiolstråke frOSCh, kloSS. 4.
fyrver-kerl ett slags svärmare. 5. ⚙ kloss. 6. typ.
ett slags klaff på locket till en tryckpress,
-amphibien [-Ton], /)/ zooi.batrachier, groddjur,
f^artig [a:], a grodartad. -biß [i], m bot.
Hydrocbaris Morsus ranae dyblad, -blut, n -[e]s ⚙
ar. bildl. grodblod, kallt blod, t. ex. er hat ~
in den Adern.
Fröschchen [frcej^on], n-s - liten groda,
grodunge.
Froschlldorsch [o], m zool. Raniceps trifurou»
padd-torsk. -eier, pl, se -laich, -eisen, n -s - veter.
lansett för att uppskära grodsvulster (hos
hästar).
frösch|en [æ], -te ge-t t intr [h] fånga
grodor.
Frosch‖eppich [i], m bot. Ranunculus sceleratus
Vat-tensmörblomma. -esser, m -s - grodätare
(äv. öknamn på fransmän), -fang, m -[e]s -e†
grodfångst, -fisch, m zool. 1. Lophius piscatorius
marulk, havsulk. 2. Batraebus Tau paddfisk.
froschfressend, a grodätande.
Frosch‖gequak, n -[e]s 0, -gequake, n -s ⚙
gro-dorskväkande. -geschwulst[u], f -e†, se Frosch
2. -hecht [e], m zool. Eaox lucius gädda,
-hüp-fen, n lek hoppa groda, -jagd [a:], f -en,
se -fang, -keule, f -n grodlår. -klemme,
f -n elektr. groda. -kraut, n bot. fl), se
-löf-fel; b) siiybum Marianura marientistel; C)
Oenanthe phellandrium stäkra; d) Calla palustris
missne; e) flutendes ~ Ranunculus aquatiiiä
grod-nate. -lache [a], f -n grodpöl. -laich, in -[e]s ⚙
grodrom. -laichgärung, f -en kem. slemmig
jäsning, -laichpilz, 171 zool. Leuconostoc mesen*
terioides grodrombakterie. -laichzeit, f -en
tid, då grodorna lägga rom. -lampe, f -n
gruvt. grodlampa. -larve [f, v], f -n zool.
grod-larv. -lattich [i], m bot. Potamogeton nate.
Fröschlein, n -s , se Fröschchen.
Fröschling, se Frischling.
Frosch‖löffel, m bot. 1. Aiisma svalting. Echter ~
å. Piantago kranssvalting; kleiner ~ a.
ranun-cuioides flocksvalting. 2. se -kraut d). -lurche
[u], se -amphibien. -maul, n -[e]s -er† 1. ark.
halvrunt vindsfönster. 2. zool., se
Nachtschwal-be. -maul[fenster, se Fledermausfenster,
-mäuse|-krieg, -mäusler|krieg, m -[e]s -e (epos)
Batra-chomyomachia, grod- och råttkriget, -natur,
f -en grodnatur. -perspektivs [-spsk’ti:va], f
-n grodperspektiv, -peterlein, n, se -kraut c).
-pfeffer, m, se -eppich. -pflaster, n -s - farm.
blyvittplåster. -polei [-po^lai], m bot. a) se
Feldkümmel 2; b) Mentha puiegium poleja.
-quappe, f zool. grodunge, -regen, m -s -
grod-regn. -sattel, m -s -† ridputa. -schenke|, m
-s - grodlår. -Sprung, m -[e]s -e† grodsprång.
-stein, m -[e]s -e min. grodsten. -tatzen, pl
bot. Saxifraga tridactylites grusbl’äcka. -teiCh, m
-[e]s -e groddamm, -teufel, »n, se -flach 1.
-Verbindung, f -en (otillåten)
gymnasistförening. -wurm [u], m -[e]s -er† grodunge.
Frost [o], m -es -e† 1. frost, köld, kyla, t. ex.
der ~ des Alters, des Todes; wir haben
heute nacht starken m gehabt, der ~ hat die
Früchte zerstört. Dem ~ ausgesetzt utsatt
för frost, frost|länd, -ländig: durch el. vom
m beschädigt frostbiten, frostskadad; durch
~ töten låta frysa bort. 2. bildl. vinter,
ålderdom. 3. känsla av köld, frossbrytning,
t. ex. ich zittere vor er bebte, als habe ein
~ ihn ergriffen. 4. tjäle, t. ex. in den m
graben, bohren. 5. ömkyla, frostknöl. ~ an
den Füßen haben hava ömkylda fötter,
-ballen, m -s - läk. frostknöl.
frost|beständig, a härdig mot frost, som står
mot frost, jfr -frei.
Frost‖beule, f -n, se -ballen. -biß[i], m -bisses
-bisse trädg. frostskada, -bohrer, m -s - ⚙
verktyg, varmed man borrar hål i tjälen,
-brand, m -[e]s -e† läk. frostbrand, gangren.
-dampf, m -[e]s -e† meteor, frostdimma, -eisen,
n -s -, se -bohrer.
froste‖n [æ], fröst[e]le -te ge-t 1. tr framkalla
känsla av köld. Es fröstelt mich el. mich
fröstelt jag är litet frusen, jag känner mig
litet ruskig. II. intr [Ä] 1. känna sig frusen,
småfrysa, huttra, t. ex. sie fröstelte über den
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
