Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Getreidezoll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
♦zoll, m -[e]s -e† spannmåls-, sädes|tull.
Züchtung, f -en, se -samenzucht.
Getrenntllblumenblätt[e]rige, pl bot- fribladiga,
koripetaler. g-blumig, a bot. med enkönade
blommor på olika stånd, tvåbyggare-,
g-ge-schlechtig, a bot. diklinisk, skildkönad. -heit,
f, -sein, n åtskildhet, avskildhet, separering,
getreten, se treten.
getreu, a trogen, trofast, t. ex. ~e Abschrift,
rsf berichten, e-m Grundsatz m bleiben. m
nach dem Leben verklighetstrogen. G~e(r),
m adj. böjn. trogen, välbetrodd. -lieh, I. a, se
getreu. II. adv troget, redligt.
Getriebe, n -s - 1. ⚙ drivverk, maskineri,
mekanism, a kugghjul växel, drev, drivare,
transmission. ~ mit endloser Schraube mek.
ändlös skruv och hjul; ein Rad aus dem m
bringen av-, frånjkoppla ett hjul; aus dem
m kommen, nicht mehr in das m eingreifen
&T. Midi, komma i olag, vara ur spelet. 2. bildl.
rörelse, liv, maskineri, drivfjäder,
bevekelsegrund. jfr Getreibe. 3. gruvt. stöttor,
-ge-rüst [y], n -[e]s -e ställning för maskineri,
getrieben, se treiben.
Getriebellpfahl m -[e]s -e† gruvt. stötta,
-räder-draht, m -[e]s -e† ⚙ urm. drevstål. -scheibe,
f -n ⚙ drevskiva. -Zimmerung, se
Abtreibe-arbeit.
Getriebsl|feld, n -[e]s -er o. gruvt. mellanrum
vid stämplingar. -Schacht, m -[e]s -e[f] gruvt.
timrat schakt, -schachtrahmen, m -s - gruvt.
ram i timrat schakt, [jfr f. ö. sms. med [-Getriebe-!]-] {+Ge-
triebe-!]+}
Gelltriefe, se Getropfe. -tri‖er, n -s ⚙
(ständigt) drillande, drillar, kvintilerande.
-trip-pel, n -s O 1. trippande (hit o. dit). 2. se
Getrampel. 3. F duggande, duggregn, -trödel,
n -s O ? söl, sinkande,
getroffen, getrogen, se treffen, trügen.
Gelltrommel, n -s O (ständigt) trummande,
dunkande. -tropfe, -tröpfel, n -s O (ständigt)
droppande, drypande,
getrost [o:], I. a 1. lugn, förtröstansfull,
oförfärad. Seien Sie m el. men Mutes! varvid
gott modl var lugn! 2. F Kr ist nicht recht
m han är inte riktigt klar i knoppen. II.
adv lugnt, med tillförsikt, vid gott mod,
t. ex. dem Tode m entgegensehen.
getrösten [©:], oo ref. Sich m 1. Sich e-r (gen.)
Sache m med tillförsikt hoppas på ngt, med
säkerhet räkna på ngt, förlita sig på ngt.
2. %, se sich trösten. 3. se sich gedulden.
Getrümm, » -[e]s -e se Trumm.
Getrümmer, n-s - spillror, ruiner,
getrunken, se trinken.
Getto m (n) -s -s getto.
Getu [-’tu:], n -[e]s 0, se föij. -e, -s 0, se Gehabe.
Stolzes m förnäma låter, kaxighet.
Getümmel, n-sO (ständigt) tumlande, jäktande.
Getümmel, n -s O 1. orolig hop, vimmel,
trängsel, bullrande skara. 2. tumult, larm, virr-
varr, buller, stoj, t. ex. im m der Schlacht.
Das m der Welt världens oro el. buller; ein
m erregen komma buller åstad, F ställa till
bråk. g~voll, a larmande, bråkig, orolig,
getüpfelt, getupft, a prickig.
Getürm, n -[e]s -e torn|massa, -mängd.
Getuschel [u], n -s O viskande, tisslande och
tasslande.
Getut, n -[e]s 0, -e, n -s O tutande, tntning.
Geübtheit, f O övning, skicklighet, färdighet.
~ in den Geschäften affärsjvana, -rutin; ~
im Schießen skjutskicklighet,
geud|en, -ete ge-et, Se vergeuden.
Geum [’ge:um], n bot. Geum, nejlikrot.
Geuse [goyza], m -n -n hist. geus, tiggare.
-n|bund, m -[e]s geuserliga.
Geuz [ga’u:ts], n -es 0, -e, n -s O F, se Fopperei.
Gevatter m -s o. -n -n 1. fadder, gudfar, t. ex.
e-n zu m bitten, bei e-m [zu] m steh[e]n.
Seine Uhr steht m skämts. F hans klocka är på
stampen el. hos farbror. 2. F 1 förtroligt tilltal
kära vän, far lilla, gamle gosse. ~
Schneider und Handschuhmacher F småborgare,
skräddare och skomakare, kreti och pleti,
-brief, m -[e]s -e 1. inbjudning att stå
fadder. 2. F krav-, björn|brev. -gespräch [e:], n
-[e]s -e skvallerprat. g^haft, a
fadderlik-nande, såsom el. i egenskap av fadder, -in,
f -nen 1. gudmor. 2. i förtroligt tilltal kära mor,
lilla vän. 3. skvallersyster, -pflicht, f -en
faddersplikt, -reise, f -n resa el. tripp till
goda vänner, -schaft, f -en 1. fadderskap.
2. koii. faddrar, -schmaus, m -es -e†
fadderkalas. -schnack, m -[e]s -e[f], se -gespräch.
-s|mann, m -[e]s -sleute fadder. -sleute äv.
vänner, goda grannar. -Wirtschaft, f-en
nepo-tism, gunstlingsregemente.
Geveling [’ge:ve-lig], f -en slingerskott.
Gevier [go’fi:r], n -[e]s -e 1. ᚼ Im eigenen m
sein vara inom sina egna fvra väggar. 2.
gruvt. i fyrkant uppförd schaktbeklädnad.
Geviert, n -[e]s -e 1. * fyrkant, kvadrat,
fyrhörning, fyrdelning, t. ex. drei M. im el. ins
m haben (halten, messen). Ins m bringen
kvadrera; sich ins m Jügen ordna sig i
kvadrat. 2. typ. M kvadrat, fyrkant. 3. se
Gevier. g~, a fyrkantig, kvadratisk, fyrdelad,
fyrtalig. me Zahl mat. kvadrattal, tal,
upphöjt i kvadrat; mer Schein, se Geviertschein.
-e, n -s -, se Geviert 1. g~et, a herald,
fyrdelad, kvadrerad. -feld, n -[e]s -er gruvt.
syft-linje. -fuß, m -es - o. -e kvadratfot, -heit,
f O % mat. kvadratur, -meile, f -n
kvadratmil. -meter, n (m) -s - kvadratmeter, -schein,
m -[e]s -e astron, kvadratur. -Vermessung, f
en kvadratmätning, -wurzel, f -n mat.
kvadratrot. [jfr Quadrat-.]
Gevögel, n -s O fåglar, fjäderfä,
gevollmächtigt, t, se bevollmächtigt.
Gewächs [-ks-], n -es -e 1. växt, planta. 2.
skörd, avkastning, avel, t. ex. diesjähriges,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
