Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som är rik; man hat »v Fürst sein, man ivill
doch nicht... man må vara furste aldrig så
mycket el. hundra gånger, så vill man
ändå inte...: hinterdrein hat man ~ reden el.
ist ~ reden ordspr. det är lättare att vara
eftervis än förvis, det går nog an att
prata, sedan det är för sent; Gelehrten ist <v>
predigen, se Gelehrte[r); aus f remdem Leder
ist ~ Riemen schneiden det är ingen konst
att skära breda remmar ur andras hudar; wer
gern tanzt, dem ist t\* geigen ordspr. den är ej
svår att locka, som gärna vill hoppa; mit ihm
ist nicht ~ spaßen han är inte god att
skämta el. leka med; mit ihm ist nicht ~
Kirschen pflücken han är inte god att ta’s
med. II. G~e(r), m o. f adj. böjn. god. Der G^e
den gode mannen; die G^e den goda
kvinnan : die G^en de goda, t. ex. er [Gott) läßt
seine Sonne aufgehen über die Bösen und
über die G^en; mein G^[est]er! F dial.
min käre vän! bäste vän! meine Gr^e! min
kära fru el. fröken! F kära mor! III.
G~e(s), n adj. b&jo. gott. Das Gf^e det goda,
t. ex. C~es mit Bösem vergelten, nichts C~es
im Sinne haben. Das Bessere ist der Feind
des G^en det bästa är det godas
fiende; das G^e und Schlechte e-r Sache en
saks goda och dåliga sidor; Sie haben da
etw. G^es angerichtet! iron. nu har ni just
ställt till det snyggt! ivas bringst du el.
was gibt es G^es? a) vad har du för nyheter
att förtälja? vad nytt? ß) vad har du för gott
med dig? auch das Unglück hat sein (?~es
även olyckan har sitt goda med sig; alles
hat sein G^es allt har sina goda sidor; wenn
man G^es nicht haben kann, muß man sich
mit Schlechterem zujrieden geben ordspr. i
brist på bröd får man äta limpa; was machst
du Go*es? hur står det till med dig? es wird
nichts G^es aus dir werden det blir nog
aldrig något av dig; um ein G^es näher
betydligt el. en bra bit närmare; des G^en zu viel
tun a) göra för mycket av det goda; b)
taga sig xör mycket till bästa; im g^en, in
gr^etn, zum g^en i godo, godvilligt; im
gc^en oder im bösen med godo el. ondo; e-m
etw. im g^en sagen säga ngn ngt i ali
vänlighet; alle» zum gr^en auslegen, wenden
tyda, vända allt till det bästa; e-m zum
r^en reden låda ngn till det bästa, söka att
lugna ngn, tala försonande ord till ngn; ein
Vorschlag zum g^en ett medlingsförslag;
die Sache vjendet sich zum g^en saken tar
en gynnsam vändning; zu g^e, se zugute.
Gut, n -[e]s -er† (dim. Giii\chen -lein, ri
Gü-ter[chen -lein) 1. Pi O. Das höchste ~ det
högsta goda, Gud. 2. gods, egendom. ~ und
Blut für e-n hingeben offra liv och gods för
ngn; Geld und ~ gods och guld; Hab und ~
ägodelar; irdische ~*erf jordiska el. timliga
ägodelar; bewegliche ^erf lösegendom, mo-
bilier; unbeioegliche rsjerf fast egendom,
im-mobilier; ~erf e-s Falliten en cessionants
tillgångar; ~ und Leben liv och gods;
ungleich verteilt sind des Lebens ~erf olika
falla ödets lotter; ~ macht Übermut ordspr.
ung. av framgången blir man övermodig;
unrecht ~ gedeiht nicht ordspr. orätt fånget, lätt
förgånget. 3. gods, lantegendom. Liegende
»sterf fast egendom, fastigheter. 4. hand.
gods, vara. Schlecht ~ ist auch um e-n
Heller zu teuer ordspr. en dålig vara är alltid för
dyr. 5. särskilda användningar ü) das Hebe ~ det
dagliga brödet; 6) reiig. das hochwürdige «u
hostian; c) lantbr. dial. das boskap|en,
-sstocken; d) avkastning av bikupor,
honungsskörd ; e) O gods, råämne, material,
massa m. m. Irdenes lerkärl; bestes
(tobak) förstklassig vara, prima tobak, bästa
sort; f) ⚓ gods, t. ex. laufendes, stehendes
-achten [’a], n -s - omdöme, betänkande,
utlåtande, attest, yttrande. Ärztliches ~
läkares utlåtande, läkarintyg; nach eigenem
rv efter gottfinnande el. behag, -achter, m
-s - expert, sakkunnig, -achtertätigkeit, f
en expertverksamhet, g^achtlich, a i form
av utlåtande el. betänkande. Sich dahin
äußern, daß... avgiva sitt utlåtande i den
riktningen, att..., uttala som sin mening,
att...; -anstehen, n -s det passande,
anständighet. g^artig [-’a:], a 1. om bain välartad,
om hästar m. m. Sedig. 2. om sjukdomar godartad,
-artigkeit, f O 1. välartat uppförande,
hygglighet, snällhet, om hästar m. m. sedighet. 2.
om sjukdomar godartad beskaffenhet, -bedünken,
se -dünken. -befinden, 1. se -dünken. 2. se
Wohlbefinden. g~bringen, se g ^schreiben.
Gütchen, n -s pl Güterchen 1. (dim. av 2. Gut)
litet gods, liten egendom. 2. (dim. av Gute[r),
se gut II.) liten tomte. 3. se Güte 3.
gut‖denkend, se -gesinnt. G-dünken, n -s
gott-finnand»e, mening, smak, tycke, behag. Nach
Ihrem ~ äv. som ni finner för gott.
Güte, f O 1. om varor godhet, godlek. kvalitet.
Waren [von~\ erster ~ förstklassiga el. prima
varor; geringere ~ lägre kvalitet, sekunda;
für ~ der Ware wird Gewähr geleistet hand.
för varans godhet garanteras: Droschke
erster ~ skämts, första klassens droska; zweiter
t^ fahren järnv. fara andra klass. 2. om personer
godhet. ~ wirkt mehr als Gewalt. ~ bricht
e-m kein Bein, mit ~ kommt man weiter als
mit Strenge (el. am weitesten) ordspr. ung. med
lämpor kommer man längst; den Weg der
versuchen el. einschlagen försöka med
lämpor, använda fredliga medel; auf dem Wege
der ~ på fredlig väg, i allsköns väulighet;
durch ~ oder Gewalt med godo eller ondo,
med lock eller pock, på vad sätt som helst;
in \aller~\ ~ i godo, med lämpor, godvilligt;
mit med godo; Vorschlag zur ~
medlings- el. förlikningsförslag. 3. gott. Sich
tv transitivt, intr Intransitivt, rejT, reflexivt verb. [/i] haben,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
