- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1304

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Knuppen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Knuppen, se Knorren.
Knupper m. m., se Knopper[n-’] m. m.
knuppll[e]rig, se knusperig, -ern, se knabbern.
knups, se knaps. m -es -e duns, knuff i sht
för att skada, -|en, -te ge-t I. intr [h] dunsa. II.
tr, se knuffen.
Knurps, se Knirps, k^en, se knabbern.
knurr, interj knarr! -|en, -té ge-t intr [h] äv.
om pers. morra, brumma, murra; om katt äv.
spinna; kurra. Mir -1 (es -t mir) der Magen
min måge kurrar, det kurrar i magen
(skriker i tarmarna) på mig; bildl. knorra, knota.
K^en, n ~s morr|[ande], ning, brummande,
kurrande. K^hahn, m 1. *ooi. a) orrtupp; b)
t rigi a gnoding. Fliegender se Flughahn;
gemeiner ~ t. hirundo storgnoding, fenknot;
grauer ~ t. gumardus gnoding, knorrhane.
knot; roter e t. cncuins rödknot; c) se
See-skorpion. 2. F bildl., se Kekater 2. -ig, a
morrande, brummande; knorrande, knotande,
gnatig. K^igkeit, f gnatighet. -isch, se -ig.
K^kater, m -s - 1. bamspr. katt, kisse. 2. F o.
K^kopf, m -[e]s -e†, Repeter, m bildl.
brum-björn, gnällspik. K^pogge, f \ se Seeskorpion.
knuspl|eln, se knabbern. K-erchen, n -s - bag.
käx. -erhart, se -erig. K-erhäuschen, n i sagan
pepparkakshus. -[e]rig, a knaprig,
knaper-hård, fräsig, skör. K-[e]rigkeit,y*knaprighet,
frasighet, skörhet. -ern, se knabbern.
Knust m -es -e[f], se Knaus.
Knut m -s npr Knut.
Knutlie, f -n knut[piska]. Die bekommen
knut; e-m die e geben ge ngn knut. k-|en,
-e*e ge-et tr. E-n knuta ngn, ge ngn knut,
låta ngn smaka knutpiskan, -en hieb, m -[e]s
-e slag med knutpiskan, -en|meister, m exe-
kutor vid knutstraff.
knutschll[e]lig, a F tjock och fet, trind,
knubbig. -|en, -[e]si -te ge-t tr 1. se knautschen.
2. smeka klumpigt, nypa, kela med; äv. kyssa.
Knüttlle, f -n stickning med stickor, -eisen, n
[stor] strumpsticka.
Knüttel m -s - 1. [knöl]påk. jfr Knüppel 1. o. 2.
Wer Vogel fangen will, muß nicht mit e-m
e unter sie werfen ordspr. nng. vill man gÖra
ett gott kap, får man fara varliga fram.
2. pi. knyttels. k ~ haft, a rå, grov; jfr
knüppelhaft. ee Verse knaggliga verser, k^n, se
knüppeln, -vers, m -es -e 1. knittelvers. 2.
knagglig el. ojämn vers. [jfr sms. med [-Knüp-pel.]-] {+Knüp-
pel.]+}
knütt|en, -ete ge-t tr dial. F sticka strumpor.
Ko [ko:], förk. för Kompanie.
Koadamit m -en -en koadamit samtida med Adam.
Koadjutor m -s -en kat. koadjutor, medhjälpare.
Koagul|[at, n -[e]s -e, se Gerinnsel 2. -ation, f
en koagulation, k-ier|en, -te -t intr [s]
koagulera, löpna.
KoaTta, m zool. Ateles paniseus en art klän gapa.
Koaks, se Koks.
Koala m -s -s , se Beutelbär.
koaleszier|en, -te -t refl. Sich samman|växa,
-smälta.
koal[is]ier[en, -te -1 refl. Sich e koalisera, sluta
förbund.
Koalition, f -en koalition, förbund, förening,
-s|freiheit, fy se -s |recA*. -s|geld, m -[e]s -e
koalitionskrig, -s |ministeri|um, n -ums -en
koalitions|ministär, -regering,
blandningsministär. -s|recht, n -[e]s koalitionsrätt.
Koandu [kc’andu:], m -s -s , se
Baumstachelschwein.
koätan [’ta:n], a jämnårig. m -en -en
jämn-åring.
Koati [ko-’a:ti:], n -s -s zool. Nasua nasica coati,
cuati, snabelbjörn.
koax [ko^aks], interj grodors kväkande ung. kvak!
-|en, -[es]« -test ge-t intr [h] kväka.
Kobalt [’ko:], m -[e]s -e min. kobolt, -beschlag,
m -[e]s koboltbeslag, jfr -blüte. -blau, n
-[e]s kem. kobolt|blått, -ultramarin, Thénards
blått, -bliite, f koboltblomma, erytrin. -glanz,
m -es koboltglans, glanskobolt, kobalt|in, -it.
-glas, n -es O koboltglas, smalt, -grube, f -n
koboltgruva, -grün, n -s kem. koboltgrönt,
ßinmans grönt, k-haltig, a kobolthaltig.
-In [’tim], n -s , se -glam. -kies, m -es [-kobolt[-nickel]kis, -] {+kobolt[-
nickel]kis,+} linnæit. -oxyd, n -[e]s -e kem.
koboltoxid. -speise, f kem. koboltspeis.
-ultramarin, se -blau.
Kobbe, f -n zool. Laras argentatus gråtrut.
Kobe m -n -n, se Gründling U b).
1. Kobel, m -s - 1. hydda, koja. 2. skjul. 3.
stia; jfr Koben 1.
2. Kobel, m -s - dial. pä fåglar tofs, kam.
3. Kobel, f -n stut, märr.
Kobel ente,y* zool. Bucephala clangula knipa.
Kobel hlrt, se Pferdehirt.
Kobel |lerche, -meise, -zeucher, m, se [-Hauben]lerche, -] {+Hauben]-
lerche,+} -meise, -steißfuß.
Koben m -s - dial. 1. stia, gåsstall. 2. bildl.
kyffe, ruckel.
1. Kober, m -8 - (dim. Köbei\chen, -lein) 1. flätad
[mat]korg med lock och två handtag. 2. fisk. mjärde,
kasse. 3. bildl. F ~ kriegen få smörj; e-n e
kriegen få korgen.
2. Kober, m -s - 1. P berlinerslang sutenör, P
hallik. 2. tjuvspr. P tjuvgömmare.
Koberlleisen, n gruvt. ay gruvarbetare stulet och försålt
järn. -lehen, » gruvt. intrång på granngruva.
kober|n, -te ge-t tr P berlinerslang. E-n ~ fiska
upp (’haffa’) en älskare.
Köhler m -s - ägare av koja el. hydda,
back-stugusittare, torpare.
Kobold [’ko:], m 1. -[e]s -e a) kobold,
hustomte, nisse; gruvtomte, bergtroll; b) se
Popanz. 2. -s -s , se Kobolz. -äffchen, », se
Gespensteraffe. k^artig, a tomteliknande,
trollaktig. k~en, se kobolzen. k^haft, krisch,
se keartig. -maki [’ma:}, m -s -s , se
Gespensteraffe. -spuk, m -[e]s -e tomtespöke[ri].
-Streich, m -[e]s -e tomteputs.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free