- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1517

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Magnetinduktion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

magnetism, -induktion, fO eiektr
magnetinduk-tion. -induktor, m -s -en elektr.
magnetin-dnktor.
magnetisch [’gne:], a fys. magnetisk, t. ex. ne
Achse, ne Anziehung, ne Beschaffenheit. ne
Abweichung magnetnålens deklination
(missvisning); ~e Aufbereitung gruvt. anrikning
på elektromagnetisk väg; ne Kraft
magnetisk kraft, magnetism; nes Nadelpaar
asta-tiskt system; nes Residuum återstående
magnetism; ner Schlaf magnetisk sömn,
hypno-tism; ner Sturm meteor, mngnetisk storm;
ne Wage a) magnetisk vag: b)
magnetome-ter; ne Weite magnetisk amplitud; ~
erregbar magnetiserbar; ~ machen magnetisera.
Magnetis‖eur [’zø:r], m -s -e magnetisör.
m-ier-bar, a magnetiserbar. -ierbarkeit, f O
magnetiserbarhet. m-ier|en, -te -t tr 1.
magnetisera, göra magnetisk. 2. försänka ngn i
hyp-notisk sömn. nde Kraft magnetisk influens.
Magnetisierung [-gn-], f O magnetisering,
s|-arbeit, f -en magnetiseringsarbete.
sfähig-keit, f magnetiser|barhet, -ingsförmåga.
-s|-koeffizient, m -en -en, se -s \zahl. -s|kurve, f -rc
magnetiseringskurva. -s|spiraie, f -n
magne-tiseringsspiral. -s|strich, m -[e]s -e fys.
be-strykning med magnet, -s|zahl, f -en
mag-netiseringskoefficient.
Magnetismus [-gn-], m - O magnetism. ~ der
Gesteine mineralmagnetism; tierischer n
ani-mal magnetism, -messer, m magnetometer.
Magnet‖it, m -[e]s O miD. magnerit. -kies, m -es
-e min. magnet-, lever|kis, pyrrhotin.
ma-sChine, f -n elektr. magnetelektrisk maskin,
magnetmaskin. -messer, m magnetometer.
-nadel, f -n magnetnål.
Magnetolleiektrizität, f O magnetelektricitet.
-graph, m -en -en magnetograf. -meter, m
magnetometer. m-metrisch, a
magnetome-trisk. m-optisch, a magneto-optiek. -path,
m -en -en läkare som använder
magnetisering, magnetisör. -phon, n -s -e fys.
magneto-fon. -skop, n -s -e fys. magnetoskop.
strik-tion, f -en fys. magnetostriktion. -therapie,
f O läk. magnetoterapi.
Magnet| pol, m -s -e magnetpol, -polschuh, m
-[e]s -e elektr. magnetpolsko. -rheostat, m -en
en elektr. fältreostat. -stab, m -[e]s -e†
magnetnål. -stabbündel, n lamellmagtiet. . -stahl,
m -[e]s -e el. -e† magnetstål. -stange, f -n
stångmagnet. -stein, m -[e]s -e, se -eisen, -uhr,
f-en O ur som drives med magnetisk kraft.
Zündung, f -en maguettändning.
magnif‖ik [manji^fiik], a magnifik, storartad,
ståtlig. M-ikat [ma’gnirfrkait], n - - kat.
iov-sSng magnificat. M-i|kus [’gni:], m -kus -zi.
Rector n rektor magnificus.
Magni‖fizentissim|us[nj-’tis], m -us-i. Rector
jfr -ßkus. -fizenz, f -en magnificens. Fluren
Ers Härlighet, -loquenz, /*0 1. upphöjt språk.
2. stortalighet.
Magnllium, se -esium. -oferrit, se -esioferrit,
Magnol‖iazeen[’tse:],p/ bot. magnoliacéer.
Mag-noliaceæ. -ie [’gno:lTa], f -n bot. Magnoiia
mag-nolia. Graugrüne n m. giauca bäverträd.
Magot [’magot], m -s -s zool. Inuus ecaudatus ma-
got, berberapa.
Magsame[n], se Mohnsamen.
Magschaft, f -en förr 1. frändskap. 2. kon.
fränder.
magst, se mogen.
Maguey [’maigaT], mbot. Agave mexioana (ame-
ricana) maguey.
Mag|us, m -us -i, se -ier 2.
Magyar m. m., se Madjar m. m.
mäh, interj bä.
Mahagoni [’go:ni:], n -s O hand. mahogny,
-baum, m bot. Swietenia mahagoni äkta
(amerikansk) mahogny. Afrikanischer n Kimya
sene-gaiensis gambiamahogny; falscher n, se
-gum-mibaum; ostindischer n Toona serrata indisk
mahogny, -block, m -[e]s -e† mahognyblock,
m^braun, a mahognybrun. -furnier, n -s -e
mahognyfanér. -gummibaum, m bot. Eucalyptus
marginatanyholländsk mahogny, jarra[h]. -holz,
n -es -er† hand. mahogny[träj. -möbel, n
mahognymöbel. -tisch, m -es -e mahognybord.
Mahalas [’ma], f - zool. Dendrocitta rufa kotri.
Mahalebkirsch‖baum [’ma:], m, -e, f bot. Prunus
mabaleb (Cerasus) Weichsel.
Maharadscha [’rcud], m -s -s ind. furste maharaja.
Maharatten, se Mahratten.
mähbar, a som kan avmejas, mogen att slås.
Mahd, f -en lantbr. 1. mej|ande, ning; slåtter,
höbärgning, skörd. 2. se Mähezeit. 3.
slåtter-sträng, liesvep. 4. slåtterkarls
(skördearbetares) dagsverke.
Mähder m -s - slåtterkarl, skördearbetare.
-monat, m -[e]s slåtter-, skörde|månad.
Mahdlli [’ma:di:], m -[s] -s mahdi. -ist, -it, m
en -en mahdins anhängare, mahdist.
Mäh|efeld, se -feld.
1. mäh|en, -te ge-t intr [7i] om får bräka, säga
bä.
2. mäh‖en, -te ge-t tr o. intr [h] meja [av], slå
gräs, säd. Frisch ge-tes Heu nyslaget hö. M-er,
se Mähder. M-er lohn, m -[e]s -e† slåtterkarls
lön, slåtter-, skörde|lön. M-ezeit, f slåtter-,
höbärgnings-, skörde-, and|tid.. M-feld, n -[e]s
-er slätte r|ät i g, -vall, skördefält. M-maschine,
f -n skördemaskin.
Mahl, n -[e]s -e O. -er† mål[tid]. Ein
leichtes n haltenäta en lätt frukost (middag etc.);
sein n einnehmen intaga sin måltid, äta sin
frukost (middag etc.); ein kräftiges n
einnehmen äta ett bastant mål; das n des Herrn
reiig. nattvarden.
Mahl‖akzise, f -n, se -steuer. -apparat, m -[e]s
-e ⚙ mal|anordning, -apparat, -art, f -en
kvarn, malningssätt. m-bcr, a som kan
malas. -betrieb, m -[e]s -e kvarnrörelse.
Mahlbrief, Mählbrief, se MaalbHef.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free