- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1601

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - möhrengelb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


möhren’gelb, se -färben.
Mohrenilgesicht, » -[Y]5 -er morian-,
neger|-an sikte. m-haft, a mor[ian]-, neger|liknande.
-hirse, se Kaffer[n]hirse. -kopf, m -[e]s -e† 1.
negerhuvud. 2. a) svarthuvad häst, b)
svart-huvad duva. 3. zool. Sylvia atricapiiia svarthätta.
4. chokladbakelse, -land, n -[e]s morernas land,
Etiopien; negrernas land. m-ländisch, a från
(i) morernas land, av.etiopisk, -lerche, f özooi.
Melanocorypha tatarloa SVart-, tatar|lärka. -Iliaki, se
(schwarzer) Malet, m-mäßig, se m-haft.
-pa-vian [v], »i zool. Cynopithecus niger tofsbabian,
»pfeffer, w?, se Kubebe. -schimmel, m järnskimmel.
m-schwarz, a svart som en neger, korpsvart.
-Sklave, m -n -n negerslav, -tanz, m -es -e†
1. morisk dans; negerdans. 2. morisca; eng.
morrisdans. -taube, f svart vithuvad duva.
-trommel, f -n tamburin, -wachte|, se
(gemeine) Wachtel, -weib, n -[e]s -er, se Mohrin.
-Weizen, m bot. Melampyrum arvense pukvete.
Mohrer m -s - O vattrare.
Mohrin, f -nen morisk kvinna; negerkvinna,
negress.
Möhringie [’nggia], f -n bot. Moehringia narv.
mohr|isch, se -enhaft.
Mohrkleid, n -[e]s -er moaréklänning.
Möhrjlein, n -s - 1. se -chen. 2. blå druva.
Mohrpresse, f -n ⚙ vattringspress.
Mohrriibe, f -n bot. Daucus carota morot,
-n|farb-stoff, m -[e]s kem. karotin. -n|suppe, f -n
morotssoppa.
Moir‖a, -e, f -en, se Möre.
Moirllé [mo-a/re:], m o. n -s -s tyg moaré,
-é|-blech, se Weißblech, m-ier|en, -te -1 tr vattra
tyg. m-iert, a vattrad. -ierung, f -en
vatt-ring.
Moitié [mo’a’ti’e:], f -s moatjé, partner.
Mok|ade, f -n, se -ette.
mokant, a retsam, spydig, gäckande, mokant.
Mokassin [’si:n], m -s -s mockasin, indiansko.
Schlange, f zool. Trigonocephalus contortrix
mocka-sinorm.
Moker m -s - ⚓ måkare.
Mokette [’ksto], f -n tyg mokett.
mokier‖en, -te -t refl. Sich über e-n ~ göra sig
lustig över (retas med) ngn. M-stuhl, m -[e]s
lek [sitta på] understol[en].
Mokka, I. n npr. II. m -s -s , se -haffee. -käfer,
m blott i nttr. Mit der Schnelligkeit des rs med
snälltågsfart. -kaffee, m -s -s mocka[kaffe].
-stein, m -[e]s -e min. mockasten, slags
kalce-don. -tasse, f -n mockakopp, fin kaffekopp.
Moko [’mo:ko:], n -s -s zool. Kerodon moko.
Mokoko [’ko:ko:], m -s -s , se Katzenmaki.
Mol, n -s kem. mol.
Molar [’la:], m -s -en kindtand.
Molasse [lass], f O geoi. molass, tertiär
sandsten i Schweiz.
Molch m -[e]s -e (dim. Mölchlein) 1. zool. Urodela
stjärtamfibie; vani. Saiamandra salamander. 2.
odjur, monstrum; drake. 3. lömsk (elak) per-
son. m^artig, a salamander|artad, -liknande.
-fiSCh, m zool. Protopterus anneet-^ns slamfisk.
Moldawit m -[e]s -e geoi. moldavit.
Moide, se Mulde.
1. Molé, f -n vågbrytare, hamnarm, pir, molo.
2. Molé, f -n läk. mola, mån[ads]kalv,
druv-börd.
Molek‖el [’le:], f -», se rau. -ül [’ky:l], n -s -e
fys. molekyl, m-ular, a molekyl|ar[-], -är.
MolekuIar‖attraktion, f -era fys.
molekylarattrak-tion. -bewegung, f -en molekylarrörelse.
»gewicht, n -[e]s -e molekularvikt. -kraft, f -e†
molekularkraft. -magnet, m -en -en
molekylar-, elementar|magnet. -Strom, m -[e]s -e†
molekylarström. -Verbindung, f -en [-moleky-l[ar]förening.-] {+moleky-
l[ar]förening.+} -volumjen, n -ens -en o. -ina
m olekyl ar volym.
Molenkopf m -[e]s -e† pirhuvud.
Moleskin [’moilskin], m o. n -s -s mollskinn.
Molestllen [’]es], pl besvär[ligheter],
olägenheter. m-ierjen, -te -t tr besvära, vålla
olägenhet.
Molette [Ista], f -n 1. molett; jfr Krausrad.
2. ’löpare’, slags mortel.
Molinllismus m - O rei.hist. molinism. -ist, m
en -en molinist.
molk, se melken.
Molke, f1. vassla. 2. Schweiz, mjölk, -n, m
-s O se Molke. m~n|artig, a vassleartad.
Molken|jbutter, f O vasslesmör. -dieb, m, se
Kohlweißling, -gesicht, n -[e]s -er
mjölkansikte, bleknos. -käse, m -s - mes-,
vassle|-ost. -kur, f -en läk. vasslekur. -sack, m -[e]s
-e† F isterbuk, -säure, se Milchsäure,
-was-sér, n vassla. m-weiß, a mjölkvit, -werk, n
-[e]s -e, -Wirtschaft, se Milchwirtschaft.
Molkerei, f 1. ⚙ mejerihantering. 2. -en
mejeri. -produkte, pl mejeriprodukter.
molkllicht, -ig, a 1. vassl|ig, -eaktig. ~ werden
vassla sig. 2. grumlig, oklar.
1. Moll, m -[e]s -e[ra] zool. Bathyergus
strandgrä-vare, sandmullvad.
2. Moll, m -[e]s -e o. -s tyg moll.
3. Moll, n - - mus. moll.
Molla m -s -s österi. titel molla.
Mo‖llakkord, wi-[e]s -e mollackord, -dreiklang,
m -[e]s -e† moll|treklang, äv. -ackord.
Mölle, f -n tråg. Ks gießt wie mit m regnet
står som spön i backen.
Mollebaum, se Pfefferbaum b).
Mollen‖haue, f -n tunnb. rundeggad skarvyxa.
-kopf, m -[e]s -e†, se Kaulquappe.
Möller m -s - masugn [malm]beskickning,
malmblandning. m~|n, -e -te ge-t tr beskicka,
-ung, f -en beskick|ande, ning.
Moll harmonie, f -n mollharmoni.
moli‖icht, ‡, -ig, a 1. behaglig, angenäm,
trevlig, t. ex. hier ist es recht Sich ~ fühlen
ha det riktigt bra. 2. mjuk, len att ta på.
Mollmaus, f se Wasserratte.
Mollllskal[a, f -as o. -en mus. mollskala, -ton, m
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free