- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1862

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Queise ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Queise, f -n ZOoi. Trachaus fjärsing, drakfisk släktet,
queit, a dial., se quitt.
Quell m -[e]s -e, se -e 1.
Quellt!-, se äv. Quellen-. -åder, f -n källåder.
-baum, 771 bot. Ravenala madagascariensis de resandes
träd. -bezirk, m -[e]s -e, s» -gebiet. -bildung, f
en källbildning, uppkomst av källa (källor),
-binse, f bot. Scirpus acicuiaris nålsäv. -bottich,
m -[e]s -ebrygg. stöpkar. -brunnen, m -s
-källsprång, källa, -butte, -bütte, f -rø, se
-bottich. -dauer, /Ø brygg. stöpningstid.
Quellile, f -n (dim. -chen) 1. källa äv. bildl., t. ex.
heiße, unterirdische m, die mn des Nils, d<e
~ efes Erfolgs, c?es Lebens; källsprång; band.
a) inköpskälla, 6) avsättningsort, marknad,
t. ex. e-e m f ür c?e» Bezug von Waren,
e-e røewe ~ f à> Absatz seiner Waren
finden. Aussetzende (■intermittierende) m
intermittent källa; mineralische m mineral-,
hälso|-källa: ~ des Ervierbs förvärvskälla; e-e der
Freude en källa till glädje; ~ der Tränen
poet. tårekälla; die m alles Übels, aller Leiden
roten (upprinnelsen, upphovet) till allt ont,
till alla lidanden; etw. an der m erfahren,
kaufen få veta, köpa ngt i första hand; seine
m bei ... haben om flod ha sin källa vid...,
upprinna vid ... 2. bildl. skriftlig el. muntlig källa,
t. ex. literarische m, die mn studieren, nach
ungedruckten mn, etw. aus guter [sicherer) m
haben (wissen). Av fi die m zurückgehen
tillbaka till källan; aus e-r m schöpf en hämta
från el. ösa ur en källa, -ehrenpreis, n, se
Bachbunge, -einfassung, f -en käll|krans, -kar.
quell|en, A. quoll quölle gequollen quillst quill
I. intr [s, % Ii] 1. i högre språk o. poesi, äv. bildl.
flyta, rinna, sippra [fram], t. ex. Blut quillt aus
der Wunde; strömma [ut], utströmma, t. ex.
süßer Duft quoll aus den Blumen, aus der
Wolke quillt der Regen; välla el. kvälla fram,
t. ex. Tränen m aus dem Auge; välla upp, om
käiia o. d. springa fram, t. ex. Wasser quillt
aus dem Felsen. 2. svälla, t. ex. die Knospen
m, die Erbsen m im Wasser, das Holz quillt,
bildh das Herz quillt. Die Augen ~ ihm aus den
Höhlen skjuta ut ur sina hålor; der Bissen
quillt mir im Munde tuggan växer i
munnen p& grund av sinnesrörelse. II. tr 1. stark böjn.
i högre språk låta fram kvälla, -välla el.
utströmma. B. -te ge-t tr 1. låta svälla, lägga i blöt,
blöta [upp], t. ex. Brot in Milch m; stöpa,
t. ex. die Erbsen m. 2. ⚙ garr. blöta, veka;
brygg. stöpa.
Quellenllangabe, fi -n angivande av källa
(källor), t. ex. etw. ohne m darstellen, q-arm, a
källfattig, fattig på källor, -auffinder, se
-fin-der. -dienst, m -es, se -kultus. -entdecker,
-finder, »» upptäckare av källor, -forscheren),
m -s - (fi -nen) bildl. källforskare. -forschung,
fi -en bildl. käll|forskning, -studium, -geriesel,
n -s källas (källors) porlande, -gräber, m, se
-finder. -grensel, m, se Que‖rich. q-haft, se
q-mäßig. -kult, m -[e]s -e, -kult|us, m -us -e
källkult, q-leer, q-los, a utan källor, q-mäßig,
o enligt källor na, autentisk, t. ex. mer Bericht,
me Darstellung, -nachweis, m -es -e bildl.
påvisande av källan (källorna), -portulak [-[’por-tu-lak], -] {+[’por-
tu-lak],+} m, se Que‖rich. -ranke, f bot.
Nastur-tium aquaticum (officinale) käll-, brunns-,
Vatten|-krasse. q-reich, a rik på källor, -reichtum, m
-[e]s rikedom på källor. -sammlung, fi -en
samling källskrifter, -schrift, f -en källskrift,
[skriftlig] källa. -studi|um, n -ums -en,
ne-forschung. -sucher, m -s -, se -finder.
«Verzeichnis, n -ses -se källförteckning, förteckning på
använda källor; som rubrik ofta ’Använda
källor’. -wasser, se Quellwasser, -werk, n -[e]s -e,
se -schrift.
Quell‖er, m -s - bot. Salicornfa herbacea glaSÖrt.
-erz, n -es min. myrmalm, -fassung, f -en
käll-byggnad, brunnsanläggning: jfr -einfassung.
-feder, se Füllfeder, -finder, se -en]finder.
-fluß, m -fiusses -fiüsse geogr. källflod. q-frisch,
a källfrisk. -gast, m -es -e† brunnsgäst,
-ge-biet, n -[e]s -e geogr. källområde, -gewässer, n
flods källflöden bäckar, åar m. m. -gras, n bot.
Catabrosa aquatica narVgräs. -grund, Wi -[e]s 1.
-e† källbotten. 2. ⚙ källrik mark. -horizont,
m -[e]s -e källnivå. q-iclit, %, q-ig, 8Ö
q-en\-reich. -kuppe, fi -n, se Domvulkan, -moos, n
bot. Fontinaiis käll-, vatten|mossa. -nixe,
-nym-phe [nymfa], fi -n mytol, källnymf, najad,
qreif, a O brygg. färdig8tÖpt. -reife, /Ø brygg.
färdigstöpning. -rich, m -s -e bot. Montia
fon-tana käll-lånke., -salz, n -es -e källsalt. -sand,
se Quicksand. -see, m -s -n geogr. källsjö,
-semse, f, s» -binse. -sonde, fi -n, se -stift.
-Sprung, m -[e]s -e† källsprång, källa, bildl.
ursprung. -Stift, m -[e]s -e läk. tupelo-,
lami-naria|stift. -stock, m -[e]s -e†, se -bottich.
-wasser, n -s - källvatten, q-weise, adv % som
en källa, -zu|fiuß, m -fiusses -fiüsse tillflöde,
biflod.
Quelquechoserien [kdkajo-za’riian], pl
småsaker, obetydligheter, strunt.
Quendel m -s - bot. Thymus Serpyiium backtimjan.
Römischer m Th. vulgaris trädgårdstimjan,
q’vähnlich, q^artig, a timjan|artad, -lik.
-düft, m -[e]s -e† timjanlukt, lukt (doft) av
timjan, -kraut, n, se Quendel, -öl, n -[e]s farm.
timjanolja. -sommerwurz, fi bot. Orobauche
epi-thymum timjans nyltrot. -wolle, f, ne Kleeseide.
Quengelllei, fi -en F 1. kink, pjunk, gnäll,
gri-nighet. 2. käxj[ande], gnat[ande]. 3. se
Nörgelei. -er, m -s -, -fritzi[e], m -en -en, se
Quengler. q-haft, «Fi. kmkig, pjunkig, gnällig,
grinig. 2. käxig, gnatig. 3. se nörgelig, -hans,
m -en -en o. -e†, se Quengler, q-ig, se q-haft.
-jochen [jo:], m -s -, se Quengler,-liese, f -n, se
Quenglerin. q-|n, queng[e]le -te ge-t intr [h] F
1. kinka, pjunk a, gnälla, grina. 2. lågty.pjolta,
jolta. 3. se nörgeln, -n, n -s , se -el. -peter [pe:],
m -s -, se Quengler, -trine, f -w, se Quenglerin.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1870.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free