Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schleuderbinde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slungboll. -binde, f -n, «« Schleuder 2.
blei-kugel, f -n «□ t. slungkula. -bremse, f -n ⚙
centrifugalbroms. -ei, f -en hand.
bortslumpande, försäljning till underpris, -er, m -s -
1. [sten]slungare. 2. en som säljer till
underpris. -faden, m -s - bot. elater. -fisch, se
Schützenfisch. -gebiäse, n -s - O centrifugalfläkt,
-geschäft, n -[e]s -e, se -el. -geschütz, n -es -e
⚔ ant. stenslungningsmaskin. s-haft, ge
schlauderhaft. -händier, m, se -er 2. -honig,
m -s O slungad honung, s^ig, s^isch, .e
schlauderhaft. -konkurrenz, f -en illojal
konkurrens till underpris, -kraft, f O
centrifugalkraft. -leder, n slungrem. -maschine, f -n 1.
hist. slungmaskin, blida, ballist, katapult.
2. ⚙ centrifug, -mühle, f -n centrifugalkross,
desintegrator.
schleuder|n, schleud[e]re -te ge-t I. tr 1. slunga,
kasta med slunga. 2. [med kraft] kasta,
slunga, t. ex. e-n Speer das Schiff
wurde vom Sturm ge-t. E-n Pfeil ~
avskjuta en pil; den jBann[strahl] slunga
bannstrålen; e-m e-e Beleidigung ins Gesicht ~
kasta (slunga) en förnärmelse i ansiktet på
ngn. II. intr [h] 1. slänga, svänga; om vagn,
b» m. m. slira. Mit den Armen ~ svänga med
armarna. 2. ⚙ glappa. 3. sälja till
underpris (vrakpris), ha realisation. 4. se
schlau-dern. n -s O 1. slungande, kastande. 2.
slungning av honung; centrifugering. 3. sport,
[boll]slungning, slungboll. 4.
bortslumpande. 5. se Schlaudern.
Schleuder‖preis, m -es -e vrak-, rövar-,
under|-pris. -pumpe, f -n centrifugalpump, -rad, n
-[e]s -erf, se -gebiäse. -scheibe, f -n sport,
diskus. -Schuß, m -schusses -schüsse [-riko-schett[skott].-] {+riko-
schett[skott].+} -schütz|[e], m -en -en, se -er 1.
-schwanz, m, se Dorneidechse, -stein, m -[e]s
-e slungsten. -thermometer, m (n) fys.
slung-termometer. Vorrichtung, f -en bot. [-[frö]ut-slungningsanordning.-] {+[frö]ut-
slungningsanordning.+} -waffe,f -n kastvapen,
-ware, f -n vara till vrakpris, -weite, f -n
slungvidd. -werk, n -[e]s -e bot.
utsvängningsanordning. -wurf, m -[e]s -e† slungkast.
-zelle, f -n, se -faden. -Zerstäuber, m ⚙
cen-trifugalspridare.
schleunig, a (sup. -st) skyndsam, snabb, rask,
hastig, ofördröjlig, omedelbar, t. ex.
Hil-fe, Ausfährung e-s Auftrages. <^st
möglich så fort som möjligt, ofördröjligen.
keit, f O skyndsamhet, snabbhet, raskhet,
hastighet, brådska, -lieh, adv skyndsamt.
Schleuper m -s -, se Schläpfer.%
Schleus‖e, f -n 1. sluss äv. bildl., t. ex. die
des Himmels. Die der Beredsamkeit
öffnen öppna vältalighetens slussar; einfache
~ enkammarsluss, enkel sluss; gekuppelte ~
koppelsluss; e-e ~ aufziehen öppna en sluss.
2. avlopp[sdike] med dammlucka;
dammlucka. s-|en, -[es]« -te ge-t tr avstänga kanai
med sluss[ar].
Schleusen‖bau, m -[e]s 1. -ten slussbygge. 2. ⚙
slussbyggnadskonst, -bett, n -[e]s -en,
-boden, m -s -† slussbotten, -f|üge|, m
slussportshalva. -geld, n -[e]s -er sluss|avgift,
-pengar, -gerinne, n -s -grube, f -n
sluss|-ränna, -gray. -haupt, n -[e]s -er† slusshuvud,
-kammer, f -n sluss|kammare, -bassäng,
-kanal, ni -s -e† slussgrav. -mauer, f -n
slussmur. -meister, m sluss|mästare, -inspektor,
-schieber, m, -schütze, f -n slusslucka,
-schwelle, -sohle, f -n slusströskel, -tor, n
-[e]s -e slussport, -treppe, f -n slnsstrappa,
rad av slussar, -wand, f -e† slussmur.
»Wärter, m slussvakt. -wasser, n -s [-sluss[nings]-vatten.-] {+sluss[nings]-
vatten.+} -weg, m -[e]s -e slussled. -wehr, f -en
1. ⚙ vattenlås. 2. slussfördämning, -werk,
n -[e]s -e sluss|anläggning, -verk, sluss[ar].
-zoll, m -[e]s -e†, se -geld.
schleuß, se schließen. S^er, dial., se Schleißer
0. Schließer, -t, se schließen-
schlich, se schleichen.
1. Schlich, m -[e]s -e 1. smygväg, kryphål.
Ich kenne alle in dem Hause jag känner
till alla vinklar och vrår i det huset. 2.
knep, i. «X. ich kenne seinens. Hinter Ydie
f^ejds kommen komma underfund med ngn[s
knep].
2. Schlich, m -[e]s -e 1. siam, gyttja, dy;
havs-slam; se Schlick. 2. slip|gorr, -avfall. 3. gruvt.
[malm]slig, -arbeit, f -en gruvt. sligarbete.
schlicht, o 1. enkel, okonstlad, flärdfri,
rättfram, naturlig, konstlös, t. ex. Erzählung,
ein <v>er Mann, Stoffe. <^e Farben enkla
(lugna) färger; ~e Näherei slätsöm; in r^en
Kleidern anspråkslöst klädd; ~e Stoffe
lärft-el. taft|artade tyger; die ^e Wahrheit den
enkla (okonstlade, äv. nakna) sanningen. 2.
slät, glatt; äv. slätkammad, t. ex. ~es Haar.
3. Abschied bekommen bli entledigad,
bildl. få avsked på grått papper.
Schlichtilaxt, f -e† späntyxa. s-bar, a 1. som
kan slätas (glättas). 2. som kan bi läggas
(ställas till rätta), -bei|, n -[e]s -e, se -axt.
-bohrer, m -s - O slätborr. -e, f -n 1. s 9-helt.
2. ⚙ väv. lim, klister för gam. -e† ge, f -n lambr.
slätharv. -eisen, n 1. ⚙ garv. skav|järn, -kniv.
2. glatt-, slät|hyveljärn. s-|en, -est -ete ge-et
tr 1. ordna, bringa i ordning, bringa reda i,
reda ut, ställa till rätta; bilägga, uppgöra,
t. ex. Streitigkeiten ~. Die Haare ~ reda
(kamma) ut håret. 2. [av]jämna, glätta,
släta, putsa, slät|hyvla, -fila, -hugga etc.,
polera; »i* slikta. 3. text. klistra, limma gam.
4. garv. slikta. -en, n ⚙ 1. ordnande,
utredande, ställande till rätta, biläggande;
uppgörelse. 2. jämnande, glätt|ande, ning,
slätande, slät|hyvling, -filning etc. 3. text.
limning, klistring, -er(in), m -s - (/ -nen)
1. ordnare, biläggare, medl|are,
»erska,skiljedomare, fredsmäkl|are, -erakn, en som
ställer aiit till rätta. 2. ⚙ glattare, polerare etc.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
