- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2817

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zinskaserne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-gut. -kaserne, f -n hyreskasern, -kont o, n -os
en o. -os o. -i räntekonto, -korn, n -[e]s -erf,
se -getreide. -kreuzer, m österr., se Mietssteuer.
-kupon [ku-’po:], m -s -s , se -schein, -lehen, n,
se -gut. -leiste, f -n talong, stam. -leute, pl,
se -mann. z-los, se z-frei. -mann, m -[e]s -erf
o. -leute 1. skatte|man, -bonde, arrendator.
2. hyres|man, -gäst. -münze, f -n bibl.
skattemynt. -ner, m -s se -mann. -note, f -n bank.
räntekvittens, -pacht, f -en förpackning,
utarrendering. -pächter, m förpaktare, -papiere,
pl räntebärande papper, -pfennig, m -[e]s -e
bibl. skattepenning, -pflicht, f-en
skattskyldighet; ränte-, hyres|plikt. z-pflichtig, a 1.
skattskyldig, skatte-. 2. ränte-,
hyres|plik-tig. -pflichtigkeit, f O skattskyldighet,
-politik, f räntepolitik, -rate, f -n, se -satz o.
-betrag. -rechnung, f -en mat. intresse-,
ränte|-räkning. -reduktion, f -en räntereduktion,
-register, n -s -, se -buch.
-rentensteuer,seifajtn£aZ-rentesteuer. -rückstand, m -[e]s -e† utebliven
ränta, -satz, m -es -e† räntesats. -Satzung, f
en jur. räntestadgande, -schein, m -[e]s -e
räntekupong, -tabelle, f -n räntetabell, -tag,
m -[e]s -e 1. dag då ränta skall erläggas;
kvartalsdag. 2. sty., se Dienstag, -taxe, f -n
fastställd ränta, -termin, m -s -e
betalningstermin for räntor, z-tragend, a räntebärande.
-Vergütung, f -en räntegottgörelse. -Verkürzung,
fi se -herabsetzung. -Verlust, m -es -e
ränteförlust. z-weise, adv mot ränta; mot skatt,
-wucher, se Wucher, -zahl, fi-en räntetal.
Zahlung, f -en ränte[ut]betalning.
Zinzaren [’tsa:r9n], pl geogr. zinzarer, tsintsarer
rumäniskt folkslag.
Zion [’tsiion], npr I. m -[s] berg. Der ~ Sion,
Zion. II. n -[s] kyrka Sion, Zion. -ismus, m
-0 reiig. sionism, zionism. -ist, m -en -en reiig.
sionist, zionist, -it, m -en -en sekt sionit,
zio-nit. -sjbrüder, pl sekt sionsbröder.
-s|schwe-stern, pl nunnor sionssystrar. -sjwächter, m
Zions väktare; selot.
Zipf m -[e]s O sty., se Pips.
Zipfel m -s - (dim. -chen, -ein) 1. flik, snibb,
tipp, hörn, spets, svans. Etw. beim (am)
rechten ~ anfassen (angreifen) bildl. F börja i rätt
ända med ngt; etw. an allen vier haben
bildl. vidtaga alla försiktighetsmått, säkra sig
för alla fall. 2. F dumbom, tölp. z^blütig, a
bot. med flikiga blommor, -ende, n -s -n
snibbända. z^förmig, a bot. i form av flikar, flikig,
-frosch, m zool. Ceratobatrachus taggroda.
zipf[e]lig, a med snibbar (hörn el. flikar), flikig,
snibbig. isht i sms. Dreioj tre|snibbig, -kantig.
Zipfelllkappe, -mütze, fi -n topp|mössa, -luva.
-pelz, m -es -e päls av fårsvansar, -perücke,
fi -n allongeperuk. -tuch, n -[e]s -erf
snibbduk.
Zipolle [’pola], f -n 1. liten lök. 2. -n trindsnö.
zipp, I. interj F pip! Nicht ~ sagen können
vara mera död än levande av trötthet; nicht
wagen ~ zu sagen inte ens våga säga pip,
inte våga knysta. II. a, se zimperlich.
Zippllammér, fi zool. Emberiza cia sippsparv.
-drossel, f zool. a) se Buntdrossel, b) se Singdrossel.
-e, f -n 1. se Singdrossel. 2. nty. P, se Zibbe.
zippel]n, zipp[e]le -te ge-t intr [s] trippa.
zipp|en, -te ge-t I. intr [h] pipa. II. tr dial.
smutta (läppja) på.
Zippenbeerbaum m, so Eberesche.
Zipperlein, n -s O podager, gikt i fötter el.
händer. -kraut, ii, se Geißfuß 2.
zippl|erlich, se zimperlich. zipp[e]re -te ge-t,
se -ein. Z-heit, se Zimperlichkeit.
Zipplerche, se Wiesenlerche.
Zip[p]s, m -es 0, se Pips.
zip[p]s, se zimperlich.
Zippus m - - minnes|sten, -vård.
Zirbe, fi -n, se -l[kiefier.
Zirbel, f -n, -baum, m, se -kiefier. -drüse, f -n
anat. tallkottkörtel. -fichte, f, se -kiefier. -holz,
n -es O hand. cembraträ. -kiefer, f bot. pinus
cembra cembratall. z-|n, zirb[e]le -te ge-t intr
[h o. s] virvla, -nuß, fi -niisse cembranöt.
-nußjbaum, m, se -kiefier. -nuß|strauch, m bot.
staphyiea pinnata pimpernöt. -tanne, f, se -kiefier.
Zirk, se Bezirk.
zirka, adv (förk. ca.) cirka, ungefär, omkring.
Zirkassllien [’kas], n -s npr geogr. Cirkassien.
-ier(in), m -s - (fi-nen) geogr. cirkass|ier, -iska.
z-isch, a cirkassisk.
Zirke, f-n, se Zirpe.
Zirkel m -s - 1. mat. cirkel. 2. cirkel, krets,
t. ex. es ist heute ~ bei Hofe. 3. verktyg cirkel,
passare, t. ex. e-n Kreis mit dem ~ schlagen.
Alles mit dem ~ abmessen Midi, göra allt efter
konstens regler (lagar). 4. [[mindre]] diadem. 5. astr.
stjärnbild Circinus. -hein, n -[e]s -e passarben.
-beweis, m -es -e, se -schluß. -bogen, m -s -[f]
cirkelbåge. -brief, m -[e]s -e [[mindre]] cirkulär.
zoj-förmig, a cirkelformig, -fuge, fi -n mus.
cirkelfuga. -fuß, m -es -e† passarfot. -gang,
m -[e]s -e† * cirkel-, krets|gång. -kanon [-[’ka:-non], -] {+[’ka:-
non],+} m -s -e o. -es, se -fuge, -köpf, m -[e]s -e†
passarhuvud. -lauf, m -[e]s -e† kretslopp,
-linie, f -n cirkellinje. z~|n, zirk[e]le -te ge-t
I. tr. se abzirkeln. II. intr [h] o. refl sich
~ kretsa, cirkulera, gå runt. -Öffnung, fi -en,
se -weite, -punkt, m -[e]s -e medelpunkt,
centrum. z~rund, a cirkelrund, -säge, f -n
cirkelsåg, -schenke|, m cirkelben. -schere, fi
-ii O rundsax. -schluß, m -schktsses -schlüsse
filos, cirkelslut. -schiüssel, m passarnyckel.
-schnür, fi -e† o. -en O timmermanssnöre.
-Spannung, fi -en, se -weite, -spitze, fi -n
cirkelspets. -tanz, se Rundtanz, -weite, fi -n
cirkelöppning. -zahl, fi -en cirkeltal. -zug, m
-[e]s -e† passardrag. — jfr Kreis-.
1. zirk|en, -te ge-t dial., se zirpen.
2. zirk|[en, -te ge-t intr [h] 1. gå patrull,
patrullera. 2. vara (utgöra) [ett] distrikt. Z-er,
I m -s - dial. patrull.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/2825.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free