- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
84

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

rätt ledsamt att herrn skulle göra sig fåfäng möda. Var
mening var att för båda delarne hafva serskilda lärare, och
hvilka voro boende i hufvudstaden.»-

»Jag ber om förlåtelse», genmälte den smalbenade
figuren, och höjde sig på tåspetsarne, »om jag ej misstager
mig, tillkännager annonsen, att båda befattningarne böra
vara förenade i en person.» — »Alldeles icke», svarade
grossörskan, »vår mening har varit tvertom.» — Här stadnade
hon; ty ett ljus hade uppgått för hennes själ. Det var mer
än klart, alt den läsande allmänheten fattat tillkännagifvandet
i samma anda som Arboga dansmästaren, och derföre hade
inga anmälande infunnit sig. För att emellertid icke röja
sig, fortsatte hon i en lugn ton: »föröfrigt hafva vi i denna
sak redan tagit helt andra arrangementer.» — Den
påstående lät ej härmed afväpna sig. Han började tala om
narrverk, om sina påkostade respenningar, sin förspilda möda,
om gäckeriet med annonsen, hvarvid han till bestyrkande
af sin utläggning framdrog ett ljerdedels stycke Dagblad.
Grossörskan stod just färdig att afspisa hans närgångenhet,
då hon varseblef, alt karlen ur det utvecklade Dagbladet
framtog tvenne rakknifvar, troligtvis ej i någon ond mening;
blott att visa det ban ej endast talade Franska, men äfven
brukade Fransyska rakknifvar. Nu tog grossörskan flykten,
det vill säga gaf tappt, stack en två-riksdalers sedel i
mannens hand, bad honom för all del gå sin väg, fara hem ocb
raka sina Arboga boar.

Denna motgång afkylde, men tillintetgjorde ej heimes
bemödanden. Hon lät nu införa en bestämdare annons, der
båda lärarebefattningarne på det tydligaste åtskildes. Detta
förtydligande hade den mest lysande verkan. Hela huset
blef öfverströmmadt med dans- och språkmästare. Alla ville
dansa eller tala Fransyska. »Valet gör qvalet», säger
ordspråket. Man vägde länge mellan den ena och den andre;
slutligen tog man två ur högen: språkmästaren en lång,
bredaxlad figur, som föregaf sig hafva varit tambourmajor
vid Napoleons garde, bar yfviga polisonger och en slags
orden på bröstet; dansmästaren, en motsats till den förra,
fin, smärt med fruntimmershänder,, dito fötter, mycket
kru-8erlig, i öfrigt, som del tycktes, af ett stilla lynne.
Vilkoren uppgjordes, som voro: fri resa till och ifrån; fri mat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/5/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free