- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
VI

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tveljuden äro i nästan alla våra landskap.
Den utmärkte språkforskaren P. A. Munch
(Fornsv. och Fornnorskans språkbyggnad,
sid. 3) har riktigt anmärkt att
hufvudsakliga afvikelsen mellan isländskan
och fornnorskan samt yngre fornsvenskan,
är bruket af tveljud i isländskan
och fornnorskan och deras ersättande
genom egna långa sjelfljud i fornsvenskan.
Men härvid bör granneligen märkas att
denna afvikelse gäller blott om bokspråket.
Detta är så mycket nödigare att
påakta, som författare, hvilka hittils
härom yttrat sig, lägga så synnerlig
vigt på den omständigheten att tveljuden
ej brukas i svenska skrifter. I äldre
fornsvenskan eller runspråket gagnas
tveljuden allmänt. Hvad svenska
allmogemålen vidkommer, har ordboken haft det
särskilta ändamål att visa att tveljuden
äro vanliga i de flesta af våra landskap
från och med Norrbotten till och med
Skåne; det är endast i vissa Svea-munarter,
som tveljuden mera sällan höras.

Det torde väl stundom befinnas att
några af de ord, hvilka ordboken ställt
i spetsen, ej alltid äro de, som mest
närma sig fornspråket. I sådant fall har
något förbiseende egt rum. Men ofta
torde ett närmare begrundande af åtskilliga
sådana ord upptäcka anledningen,
hvarföre slika ord blifvit stälda i spetsen.
För att anföra ett exempel, torde det
visserligen synas underligt hvarföre
ordboken (sid. 728) ställer skånska ordet
teragelse, m. lakrits, först och derefter
uppräknar de i andra bygdemål förekommande
formerna triakel från Dalarne,
treakel från Helsingland o. s. v. Man
hade här väntat att dalska ordet borde hafva
blifvit stäldt i spetsen, helst mht. har
driakel, plattyskan triakel, engelskan
treacle, men alldenstund ordet härledes af
theriak, hvilket är bildadt af gr. ϑηρἰoν,
har det ansetts vara mest passande att
ställa skånska ordet främst, såsom mest
närmande sig stamordet. Under ordbokens
tryckning hafva åtskilliga landskapsord
tillkommit och under sina stamord
upptagits, hvadan de ej kunnat på
behöriga ställen i den alfabetiska
ordningen omnämnas.

Det skulle för mig ej blifvit möjligt
att insamla och offentliggöra den rika
språkskatt, som ordboken innehåller, om
jag icke haft hugnaden att från alla håll
röna ett så kraftigt och välvilligt understöd
och biträde. På svenska akademiens
tillstyrkan har Kongl. Maj:t år 1859
nådigst beviljat 500 rdr i understöd till
en språkfärd genom norra Sverige och
sedermera bifallit att 175 exemplar af
ordboken för statsverkets räkning inlösas.
Jag fullgör äfven ett dyrbart åliggande
då jag nämner, att svenska akademien
den 20 dec. 1865 till hjelp för
det vidlyftiga fosterländska språkverkets
tryckning anslagit 1000 rdr. En kär pligt
bjuder att tacksammast omtala att, utom
de i inledningen (sid. V—VI) nämnde
män, som kraftigt bidragit till
upptecknandet af ordbokens ordförråd, under
tryckningen större eller mindre ordsamlingar
välvilligt meddelats: a) från Småland
af komminister J. E. Lagergren (†);
b) från Vestergötland af läroverksadjunkterne
d:r L. J. Versander och d:r I. Nordvall,
kyrkoherdarne d:r A. Varholm och
häradsprosten Joh. Varholm samt pastor
A. Joh. Ljungström; c) från Östergötland
af komminister N. Rosberg och professor
d:r C. G. Malmström; d) från Dalsland af
pastor d:r S. Hammargren; e) från Dalarne
och Gestrikland af v. häradshöfdingen
Gust. v. Post; f) från Helsingland af
pastor Ol. Hallborg; g) från Vestmanland af
fornforskaren v. häradsh. Rich. Dybeck och
past. Rob. Blumenberg; h) från Finland af
docenten d:r A. O. Freudenthal; i) från
Skåne af fotografen C. M. Tullberg,
kyrkoherden P. Th. Lindner, lektor A. Z. Collin,
docenten d:r P. O. Olsson, kantorerne
S. M. Tullberg (†) och Paulsson samt
skolläraren Olof Olsson; k) från Vermland
af kyrkoherden d:r P. O. Vigelius och d:r
J. A. Afzelius; l) från Norrbotten af
häradsprosten d:r O. Viklund, kyrkoherden
J. Dahlberg och skolläraren J. V. O. Bergman.
Med hänseende till de i våra
munarter förekommande talrika och i många
fall uråldriga växtnamnen hafva synnerligen
vigtiga upplysningar alljemnt
meddelas af min vördade vän professor Elias
Fries
.

I den allrastörsta och outplånligaste
tacksamhetsförbindelse står detta språkverk
och dess författare till den ädle man,
med hvars namn det är prydt. F.d. kongl.
Engelske Chargé d’Affaires CHARLES
MANNERS S:T GEORGE

föddes på Irland den 26 juli 1784 och
härstammade från en adlig ätt, som med
Vilhelm Eröfraren kommit till England

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 16:50:40 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free