Print (PDF) - Color (PDF) - full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tveljuden äro i nästan alla våra landskap. Den utmärkte språkforskaren P. A. Munch (Fornsv. och Fornnorskans språkbyggnad, sid. 3) har riktigt anmärkt att hufvudsakliga afvikelsen mellan isländskan och fornnorskan samt yngre fornsvenskan, är bruket af tveljud i isländskan och fornnorskan och deras ersättande genom egna långa sjelfljud i fornsvenskan. Men härvid bör granneligen märkas att denna afvikelse gäller blott om bokspråket. Detta är så mycket nödigare att påakta, som författare, hvilka hittils härom yttrat sig, lägga så synnerlig vigt på den omständigheten att tveljuden ej brukas i svenska skrifter. I äldre fornsvenskan eller runspråket gagnas tveljuden allmänt. Hvad svenska allmogemålen vidkommer, har ordboken haft det särskilta ändamål att visa att tveljuden äro vanliga i de flesta af våra landskap från och med Norrbotten till och med Skåne; det är endast i vissa Svea-munarter, som tveljuden mera sällan höras. Det torde väl stundom befinnas att några af de ord, hvilka ordboken ställt i spetsen, ej alltid äro de, som mest närma sig fornspråket. I sådant fall har något förbiseende egt rum. Men ofta torde ett närmare begrundande af åtskilliga sådana ord upptäcka anledningen, hvarföre slika ord blifvit stälda i spetsen. För att anföra ett exempel, torde det visserligen synas underligt hvarföre ordboken (sid. 728) ställer skånska ordet teragelse, m. lakrits, först och derefter uppräknar de i andra bygdemål förekommande formerna triakel från Dalarne, treakel från Helsingland o. s. v. Man hade här väntat att dalska ordet borde hafva blifvit stäldt i spetsen, helst mht. har driakel, plattyskan triakel, engelskan treacle, men alldenstund ordet härledes af theriak, hvilket är bildadt af gr. ϑηρἰoν, har det ansetts vara mest passande att ställa skånska ordet främst, såsom mest närmande sig stamordet. Under ordbokens tryckning hafva åtskilliga landskapsord tillkommit och under sina stamord upptagits, hvadan de ej kunnat på behöriga ställen i den alfabetiska ordningen omnämnas. Det skulle för mig ej blifvit möjligt att insamla och offentliggöra den rika språkskatt, som ordboken innehåller, om jag icke haft hugnaden att från alla håll röna ett så kraftigt och välvilligt understöd och biträde. På svenska akademiens tillstyrkan har Kongl. Maj:t år 1859 nådigst beviljat 500 rdr i understöd till en språkfärd genom norra Sverige och sedermera bifallit att 175 exemplar af ordboken för statsverkets räkning inlösas. Jag fullgör äfven ett dyrbart åliggande då jag nämner, att svenska akademien den 20 dec. 1865 till hjelp för det vidlyftiga fosterländska språkverkets tryckning anslagit 1000 rdr. En kär pligt bjuder att tacksammast omtala att, utom de i inledningen (sid. V—VI) nämnde män, som kraftigt bidragit till upptecknandet af ordbokens ordförråd, under tryckningen större eller mindre ordsamlingar välvilligt meddelats: a) från Småland af komminister J. E. Lagergren (†); b) från Vestergötland af läroverksadjunkterne d:r L. J. Versander och d:r I. Nordvall, kyrkoherdarne d:r A. Varholm och häradsprosten Joh. Varholm samt pastor A. Joh. Ljungström; c) från Östergötland af komminister N. Rosberg och professor d:r C. G. Malmström d) från Dalsland af pastor d:r S. Hammargren; e) från Dalarne och Gestrikland af v. häradshöfdingen Gust. v. Post; f) från Helsingland af pastor Ol. Hallborg; g) från Vestmanland af fornforskaren v. häradsh. Rich. Dybeck och past. Rob. Blumenberg; h) från Finland af docenten d:r A. O. Freudenthal; i) från Skåne af fotografen C. M. Tullberg, kyrkoherden P. Th. Lindner, lektor A. Z. Collin, docenten d:r P. O. Olsson, kantorerne S. M. Tullberg (†) och Paulsson samt skolläraren Olof Olsson; k) från Vermland af kyrkoherden d:r P. O. Vigelius och d:r J. A. Afzelius; l) från Norrbotten af häradsprosten d:r O. Viklund, kyrkoherden J. Dahlberg och skolläraren J. V. O. Bergman. Med hänseende till de i våra munarter förekommande talrika och i många fall uråldriga växtnamnen hafva synnerligen vigtiga upplysningar alljemnt meddelas af min vördade vän professor Elias Fries. I den allrastörsta och outplånligaste tacksamhetsförbindelse står detta språkverk och dess författare till den ädle man, med hvars namn det är prydt. F.d. kongl. Engelske Chargé d'Affaires CHARLES MANNERS S:T GEORGE föddes på Irland den 26 juli 1784 och härstammade från en adlig ätt, som med Vilhelm Eröfraren kommit till England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
