- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
15

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - ATA ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ATA

ATU

är det farligt? Hs. (Db.).

At-at el. åt-at, præp. 1) tillika med; 2)
bredvid. Mp.

At-för el. åt-för, adv. i vägen, till hinders.
"Varä atför, liggä åtför". Mp.

At-mä, adv. bredvid, jemte. Mp.

Atte, konj. förrän, innan. N. Åm. Atte
= at de, till det, till dess.

ATA, v. n. 1 klia smått. Hs. (Db.), fl. (Degerby
kapell). Fn. etia (ipf. atti), reta.

ATALL (atal, atoll), adj. 1) motbjudande,
förarglig; 2) ytterligt ful. Vl. (Jösse h.). Fn. atall,
stygg, förtretlig; n. atall. Jfr fn. etja.

ATAR-HÄLLDE, n. återhållsjärn på en
vagntistel (för hästar). G. Af hallda.

ATAR-KAITENN, adj. som går och lutar sig
bakåt, sätter magen ut; om menniskor. S. G.
Jfr atur-kaivt.

AT-EDE, s. aede.

ATER-GLÅJMÄ, f. gammal flicka; eg. som är
glömd. G. N. atte-gløyma.

AT-FOL, s. åt-fol.

AT-FÅNG (def. -je), n. nödhjelpsfoder för
boskap, t. ex. björkris, löf, bark af tall, asp, lönn.
Jtl. Fn. atfang, n. anskaffande af förnödenheter
(i synnerhet lifsmedel).

ATING, m. gästabud efter ett ladugårdstaks
halmtäckning eller efter slåttern;
taktäckningsslåtter-gille. "Han har ating". N. G. Häus-ating,
m. S. G. Jfr fsv. ata, f. mat. S. Bernh. f. 42;
s. eta.

ATLA, v. n. 1. Fara å atla, sträfva, springa
hit och dit. Kl. (S. Möre). Fn. atla, ætla, v. n.
vara i begrepp med, hafva för afsigt, ämna.

AT-NENNEN, at-nämen, s. nimma.

AT-SIEN (el. åt-sien), adj. seende sig före,
uppmärksam på, försigtig. N. Vb. Jfr siå.

ATT, præp. tillbaka. Dl. N. att; fn. aftr, aptr.

Atanå, præp. strax bakom. Dl. (Lima).

At-óppa, præp. närmast. Vb. (Nysätra).

Atravu, adv. baklänges. Vm. (V. Bergsl.).

Atta, præp. bakom. V. Dl. N. atta.

Attare, adj. efterste, ytterste, siste. Vl.

Atta-te, præp. längre bakom, Dl. (Lima).

At-atter-anner, bredvid hvarandra. Vl.
(Elfd.).

Atter-að, præp. tillika med, derjemte. Dl.
(Mora).

Attmin, præp. bak med. Attånað, id. "’An
stand attånað mi". Dl. (Mora). N. attmæ.

Attåmin, præp. bakom. Dl.

Attär, præp. tillbaka. Dl.

ATTE, s. at.

ATTÄ (el. atä), num. åtta. G. I några
munarter åtte. Fsv. atta; fn. átta; fht. ahtô; nht.
acht; d. otte; e. eight; lt. octo; moes. ahtau;
skr. astau.

Attan, num. 1) aderton. Allm. I några
munarter: atan, attän, artan, i Dalarne åttiå;
2) brukas såsom ed. "Dä hva attan hvad du
kör"! Götal. Fsv. attertan, atertan, aþertan;
fn. átian (áttján).

Attan-mark, aderton mark, 75 öre. Bl.

Åttan-väggja-rums-hua (attanväddjarumshua),
f. ett slags mössa hopsydd af 18
klädeslappar. Bl., sk. (Frosta).

Attene, ord. adertonde. S. Sk. Attne, Kl.,
bl. Fsv. attartandi, atertandi; fn. átiándi,
áttjándi,
d. attende.

ATUL, m. åtel. G. (F.). Atul, m. S. G. "Han
har atul der", säges om någon som ofta går till
ett ställe (der han liksom har något i hemlighet
förborgadt). Fsv. atol el. atel, m. Med. Bib. II,
115. Birg. Upp. II, 210. Gl. Ordspr. 307. Jfr eta.

ATUR-KAIVT (el. atur-kait), adv. (adj., n.)
baklänges (liggande). G.

ATER-KAIKTUR adj. baklänges, vidöppen
(liggande). G. Fn. keikr, adj. med tillbakaböjd
öfver-kropp.

AU-BÓR, s. hav-borg, sid. 286 a.

AUDING el. audung, m. gödsel, dynga. G. Fn.
audr, m. rikedom, är troligen roten till detta ord.
Samma tanke ligger då uti detta ord, som när
man i flera landskap kallar en gödselhög för en
gull-hög (Gotl. gull-haug) eller på Gotland säger
kåira gull pa akurn, köra gödsel på åkern.

AUGE (pl.-n), n. öga. Vb., jtl. Augä (pl.
augu), G.; åga, oga, Dl.; aua (pl. auen), ua (pl.
uen), yva (pl. yven), öva (pl. öven), Hl.; ya, ye,
iva, öa
(pl. yen, iven, öen), Sk.; öja (pl. öjen),
Bl. (Östra h.); yge (pl. yga), Nb.; e’ga, Hs. (Db.).
Fsv. auga, ögha; fn. auga; fht. auga, ouga; ffris.
ôge; nht. auge; d. øje; holl. oog; fsax. ôga; fe.
eáge; e. eye; e. dial. ee (pl. een, eyne); moes.
augô; lit. akis; fpreuss. ackis, f.; lett. azs; ryss.
okko; böhm. oci; gr. ὄϰος, ὄϰϰος; lt. oc-ulus
(demin. och förutsättande ocus); it. occhio; sp.
ojo; frans, oeil; skr. aksi (akshi). Jfr öga.

Aug-hvass, adj. som har sträng uppsyn. Vb.

Aug-laus, adj. blind. Vb. Mht. augenlos;
holl. oogenlos; e. eyeless.

Augnä-räng, f. ögonvrå. G.

Aug-stark, adj. som har starka ögon. Vb

Aug-stinn, adj. stirrande. Vb.

Egn-lapp, m. eg. ögonlapp; ansigte. Hs.
(Db., Bj.).

Ye-lóg, n. ögonlock. S. Sk. Fn. augnalok
d. øjelåg.

Öja-glas, n. pl. glasögon. Öl.

AUKÄ, v. a. öka. G. Auk (ipf. auktä, sup.
aukt), Vb. Fsv. auka (GL.); fn., n. auka; moes.
aukan, id.; lt. aug-ere, föröka; lit. aukti, växa.

Auk, m. ökning på (utsådd) säd; gröda.
Auka-korn, n. id. G. (F.), Fn. auki, m. a)
tillväxt, förökelse; b) gröda, hvad den i jorden
nedlagda säden afkastar. N. aukje.

AUL, m. ål (muræna). Bl. Jfr ål 1.

AUMBER (f. aumb, n. aumt), adj. ond. G.
Aum, adj. öm, ömtålig, lidande af värk. Vb.
Fsv. aumbr (GL.), ömber (SML. Alex. 2901),
dålig, usel, olycklig; fn. aumr, id. Jfr öm, sid. 853.

Aum (ipf. -ä), v. n. 1) ömma, hysa ömhet;
2) känna ömhet, värk i någon kroppslem. Vb.

Aum-kyl(d), adj. ömkyld. Aum-kyl (ipf. -ä),
v. a. förorsaka att man blir ömkyld. "Ji hav
aumkylt mäg". Vb.

Ema sej (el. emma sej), v. r. 1 känna
ömhet, värk i kroppen. "Kon emar sej i benet".
S. Sk.

AUN, f. i q. ån, f. 1) Bl. (Eringsboda).

AUR 1, m. ör, grus, grof sand, torr grusjord,
småsten i åkrar. G. Öger, m. stenig strand. Vb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 21:21:06 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free