Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- B
- BAS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BASED, s. basa ner sig.
BASK, basa, s. basa 2.
BASKA, s. basa 1.
BASKADT, förbaskadt, adv. besatt, mycket,
högligen. ”F. snäll”, besatt snäll. ”F. tung”,
ganska mycket tung. Vb. Förbaskadt, id. Bhl., sk.
O-förbaskadt , adv. alldeles besatt. Vb.
(O intens.).
BASKE, f. rus. ”Ja hade mi en dogti(g)
baske i hin da’n”. Sk. (Oxie). Jfr nht. bausch,
compotatio, crapula; bauschen, v. n. tumere.
(Grimm , wb). 1, 1199); baus, f. rus, bausen, v.
n.; a) svälla; b) ymnigt supa.
BASS, s. basa 3.
BASSA, v. a. 1 drifva baklänges, i synnerhet
nötkreatur. S. Sk. (Eg. bak-sa, af bak),
BASSAR, s. bässa.
BASSE, m. 1) galtgris, gris. Hl. (Morup); 2)
stor, grof och ohyfsad karl; bjesso, tölp. Hs.,nk.,
kl.,sm.,sk.,hl.,bl. Deraf bondbasse, m. öknamn
på bönder; allm.; 3) stor oxe. Hl. (Värö); 4)
penis virilis. Sm. (Östbo), ög.(Ydre, Gullbergs h.).
Fsv. basse, m. vildsvin; fn. bassi, m. 1) björn,
bersi, m. id.; 2) vildsvin; d. basse; n. villbasse, m.
Bassed, adj. tölpig. Sk. (Ingelstads h.).
Drönta-basse, m. senfärdig menniska. Sk.
(Ingelst.).
Fjöllebasse, fjóllebass, m. mindre vetande
menniska. Sk. (Ingelst.). Jfr fjoll.
BASSEN, s. bässa.
BASSE-ROVA, f. aflång rofva. G.
BASSLÄ, v. n. 1 basslä mä ajn, syssla, pyssla
med någon. G.
BASS-MONNAD, adj. lång i synen. Sk.
(Onsjö).
BASTA v. a. 1, binda: ligare; i talesättet:
”basta å binda”. Ul. Fsv. basta, v. a. binda med
bastrep. VGL. UL. St. Rimkr.; d. baste; mht.
besten; fht. bestan, id. (Graff 3, 219).
BASTU, f. 1) torkhus för lin och malt; kölna.
Nb.,vb.,sk.,hl.,bl. Basta, f. torkhus för lin. Ul.,
ög.,vg.,sm.,kl.; 2) badstuga. Vb., Runö; 3) en
öfvertäckt vagn; ironiskt. Ög.(Ydre). Om
kölnan fått namn af badstuga (fsv. badstofva, f.
balneum), så härleder detta sig från gammal sed,
egentligen och ännu bruklig bland Finnarne, att
deri bada sig, till hög grad upphetta sig och
sedan afkyla sig i snö eller kallt vatten. Det
kunde dock vara möjligt att, såsom Aasen förmodar,
första stafvelsen kan härledas från det föråldrade
bar, i våra landskapsmål bör, säd, fn. barr
(Alvismål, 32 str.), hvaraf i norska allmogemålet:
barlog, m. ”maltvand, det vand, hvori korn er
udblødet til malt”. N. bastova, bastugu, bastuu, f.
kölna, mälta.
Bast-lava , f. badstugubänk, pall. Runö.
Jfr esfhn. lawwa, bänk, pall.
Bast-skyl, n. taket, som skjuter öfver och
frammanför brytstugan. Sm. (Uppvidd.).
Bastu-gallt, s. gallt.
Bastu-käring, f. qvinna, som verkställer
linets torkning i brytstugan. Sk.(Luggude, N.
Åsbo h.).
BASU, baså, f. näfverlur, vallhorn af trä, som
vallhjon bruka. ”An let i basån”. Dl. (Basun?)
BAT, m. båt. Nb. (Calix), g. Fsv. bater; fn.
bátr; pol. bat, id.; it. batello, en liten båt; skr.
pota, m. & f. båt, skepp; hindost. ﺑﻭﺕ, pôt, båt.
Bat-segel, n. ett segel till en båt. N. G.
Bat-skut, n. de lösa bräderna på bottnen
af en båt. N. G.
Bat-vidar, m. pl. båtbräder. G.
Båta ut, v. a. 1 skjuta ut en båt från
landet. Sm.
Båt-län(d)ning, m. hamn för båtar. Hs.
D. bådeleie.
Båtse, n. båthus, förvaringshus för båtar och
fiskredskaper. Sdm.,kl.
Båtsle(d), f. farvatten för en båt. Sm.
Flat-bat, m. båt utan köl. S. G.
BATA, f. pisk. ”En bata stryk”, ett kok
stryk. Bl.
BATAS, v. d. 1 vara ostyrig, sjelfsvåldig. Kl.,öl.
Jfr fn. bauta, v. a. slå; fe. beatan.
Battig, adj. 1) envis och svår. Bl. (Östra
h.); 2) trög, svår. ”Battigt väglag”. Sm.
Åbatta, åbakka, v. a. 1 öfvertala, öfvervinna
någon med tal. ”Honom kan ingen åbatta (el.
abakka). Han låter inte åbatta se”. Sm.
Åbattas, v. d. 1 vara envis, envisas, ej låta
förmå sig. Kl. Jfr batta 1; nht. betzig, bätzig,
batzig, adj. envis.
BATT 1, m. 1) en liten hop, hög. ”En batt
hö”. Sm., bl. Jfr baska; 2) kulle på en hatt
eller mössa. Hattabatt, m. hattkulle. Sm.,bl.
Batthätta, f. rund, tätt åtsittande mössa.
Sm.
BATT 2, i batt, drägtig; vanligen om hundar
och kattor. Sk.,bl. Jfr batting.
BATTA 1, v. n. 1 1) afstå, gifva efter. Kl.; 2)
batta igen, v. a. sträfva emot. Sm.,bl. Jfr swz.
batten, betvinga, tämja. (Stalder I, 143).
BATTA 2, v. a. 1 vinna, framtrolla något
lyckligt. Bl. Jfr tysk. dial. batten, båta, gagna,
hjelpa (brukligt i Westerwald, Hessen, Wetterau,
enl. Grimm, wb. 1, 1158); nht. batte, f. vinst,
fördel; mht. bate, f. id.
Batte-kula, f. en kula (i kulspel), som
man troget behåller, emedan hon tros hafva
lyckan med sig. Bl.
Batte-peng, m. en penning, som tros locka
andra till sig och derföre gömmes. Bl.
BATTING 1, m. liten varelse: 1) stut, ung
oxe (i tredje året). Sk. (Oxie, Skytts). Bätting.
Sk. (Ing.); 2) liten häst. ”Hästabatting”. Bl; 3)
litet barn (enkannerligen oäkta). ”Hur många
battinga har ho? Hon har fått en batting”. Ul,
sdm.,nk.,hl.; 4) liten gosse. ”Pojkabatting”. Vm.,
sm.,öl.,bl. Jfr e. bantling, litet barn, barn födt
före föräldrarnes giftermål; d. dial. batting, som
är född på en viss ort, t. ex. Fejbatting, m. född
på Fejö; nht. banze, n. litet barn (Grimm, wb. 1,
1120); moes. andbindan, v. a. förlösa, lösgöra;
nht. entbinden, id. S. battig.
Vill-batting, m. yrbasare, yr pojke. Sk.,
hl.,bl.
BATTING 2, m. bankovitten, en fjerdedels sk.
banko, slant. Sdm.,nk.,ög.,sk.(N. Åsbo). Nht.
batze, batz, n. ett litet mynt, ursprungligen med
en björn i prägeln; mlat, bacio, bacius, bacenus
(Du Cange I, 528), id.; jfr it. pezzo, eller frans.
piêce, stycke.
BATTNA 1, v. n. 1 lägga ut, svälla ut. Vg.,
sm.,kl.,hl. (Slättåkra), bl. Bottna, svälla ut; om
gryn, mjöl. Nk. Jfr ballna.
BATTNA 2, v. n. 1 läkas, helas. Dl. (Mora).
Fn. batna, förbättras, bli bättre; moes. batan, att
vara god, bats, adj. god.
BATTNING, m. ovett. G. Jfr badda 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0056.html
