Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BLA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hl. Anm. Måhända af Blake, Knut den heliges
tjenare, som i Odense förrådde sin herre. Omkring
1575, då Wedel öfversatte Saxos Danmarks
historia, fanns enligt Wedels anteckning ordspråket:
”ride på Blakkis häst”, vara förrädare.
BLAKK-EGD, adj. brunögd. Hs. (Bj.). Fn.
blakkr, adj. svartaktig, mörkbrun.
BLAKKR, adj. 1) blek, ljus till färgen.
”Brunblakkr, gulblakkr”; 2) ljusnad, urblekt, som
förlorat något af sin ursprungliga färg. Nk. Blakk,
id. Nb.,vb.,sdm. Jfr n. blakk, adj. blekaktig;
jfr bleka, blika, blank 2.
Blakken, m. def. blakka, f. häst eller sto,
som har en blek svart färg. Nk.,ög. Blakkjin
(läs: blattjin), m. def. häst af svartbrun färg.
Fl. (Nl.).
Blam, m. kringlöpande rykte. G. Frans.
blame, m. tadel, förebråelse.
Blänka, v. n. vara grumligt; om vattnet
under fiskarnes lektid. Äm.
Strömmings-blänka, f. Åm.
Blankt, adv. alldeles. ”Ja menar ja blankt
svälter ihjäl”. Vl.
Stå blank, 1) stå brud. ”Om sönda ska
ho stå blank”; säges eg. om kronbrud. Sm.; 2)
stå brudgum. Ul.
Blaunä, m. blånad. G.
Blåa, v. a. 1 1) färga blå; 2) färga från
sig. ”Klänningen blåar”. Sm. Blåa ner se.
Sm. Nht. blauen, v. a. färga blå.
Blå-bejna, adj. som har blå strumpor. ”Han
te samma blåbejna”. Fl. (Ingo).
Blå-binkegräs, n. Cichorium Intybus. Sk.
Blå bond-tuppor, f. pl. Centaurea Cyanus.
Dl. (Floda). Blå sästuppur, f. pl. id. Dl. (Mora).
Blå-bukar, m. pl. Odon: Vaccinium
uliginosum. Nk.,vg.,sm.,bl.,sk. (Luggude h.).
Blå-en, m. def. ”En blå”, en som ej är
klädd såsom Flodakarlarne bruka. V. Dl.
(Floda).
Blå-fevel, f. blåsippa: Anemone hepatica.
Vg. (Vadsbo). Fn. fífill, m. Leontodon
taraxacum.
Blå-gubbe, m. Centaurea Cyanus. Vl.
Blå-gull, n. Polemonium cæruleum. Jtl.
”Corolla eleganter cærulea præcipue intus in
fundo ex auro splendens, unde planta Jemtlandis
Blågull, aliis etiam Kosjuss”. Wahlenberg, Fl.
Suec.
Blå-hattar, m. 1) Scabiosa arvensis. Dl.
(Floda); 2) Centaurea Cyanus. Ö. Sdm.
Blå-hven, m. Jasione montana. Bl.
Blå-jon, Blå-Jakob, Blå-Erik, Krink-Jon,
n. ett slags insekt: Callidium violaceum.
Lapplands sv. nybyggare. (Enl. prof. J. W.
Zetterstedt).
Blå-klätt, m. Centaurea Cyanus. Sm. Jfr
fn. klettr, m. klippa.
Blå-korn, n. i. q. blåklätt. Sk. (Ox.). Jfr
duvestol.
Blåkulla, f. helvete. Sdm.,vl.,bl.
Blåkunt, m. Echium vulgare. Nk.
Blå-lilja, f. Centaurea Cyanus. Hl. Nht.
blaumütze.
Blå-läka, f. blåsippa: Anemone hepatica.
Sm.
Blålåkker, f. pl. id. Vg. (Vadsbo).
Blå-madra, f. Sherardia arvensis. (Enl.
Wahlenberg).
Blå-maj, f. Primula farinosa. Sk. (Ox.).
Blå ringblomma, f. Centaurea Cyanus. N.
Bhl. (Enl. R. Dybeck).
Blå-mann, m. soldat; obrukl. Sm.
Blå-mjölk, f. mjölk som är utan grädde.
Vb. Jfr rännmjölk.
Blå-mängd, adj. något stötande på blått.
Sdm.
Blån, (ipf. blånä}, v. n. blifva blå. ”Bröstä
ha blånä å sjukdomen”. Vb. N. blåna, id.
Blåne, blånne, m. blånad. Rdq. 2: 192.
Fsv. blani, m.; fd. blanæ, id.
Blånelse, m. kaka att blåna kläder med.
Sk.(Ox.). Blåelse, id. Bl.
BLänna, v. a. 1 färga blott, gifva linne en
blåaktig färg förmedelst s. k. blåkakor. Nk.
Blåsur, adj. (om mjölk) som surnat utan
att tjockna. Sk.,hl.,bl. D. blåsuur, id.; e. dial.
blowmilk, blew milk. (Hunter, 105).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>