Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BRA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanlöda; bras, n. lödning; e. braze, att
löda; gr. βραζειν, sjuda, koka.
BRASA 2, v. n. 1 braka. S. Sk. Jfr brata.
Braska, v. n. 1 1) braka. rassla. Ul.; 2) gå
sönder. ”Dä braskar sönder”. Ög. (Östkinds h.).
”The rytter förtære pa Her Steens taska
The baade ruta ok braska”,
Brask, n. prål. Hs., g.sk.
Braisna-makk, m. trollslända (som
användes såsom agn åt braxen). Bl. S. makk.
Brattla 1, v. n. 1 tala mycket och fort. Vg.
(Skar.).
Brattla 2, f. en menniska som talar mycket
och fort. Vg.
Brannting, m. höjdsluttning, brink. Kl,
Demin. af sv. brant, m.
Brattna, v. n. 1 blifva brant; om väg, berg
o. d. Nk. N. brattna.
Brattfall, n. strömfall. Vb.
Bratt-röstar, adj. som har för hög
takresning, röste; om hus. Nk. N. brattrosta el.
brattrøyst.
Bråt, m. brant. Dl. (Elfd.). N. braut. f.
Stur-bråt, m. mycket brant backe. Dl,
(Elfd.).
Blåtbrued, n. det inre mjuka af brödet,
malle. Dl. (Mora).
Braud-disk, m. aflånga, flata bräden, som
läggas på bordet med hvars och ens portion på,
G. Fsv. bröddisker, m. id. SFS. 2, 45.
Braudhanndi, f. def. 1) eg. brödhanden;
2) venstra handen. Brö-hanndi, f. def. id. G.
Brööhåndi (pl. bröhändra), id. Öl. Jfr
gullhanndi, säuphanndi.
Braud-hajdar, m. eg. brödets heder; smör. G,
Bröda, bröa, v a. 1 1) gifva bröd; om säd.
Hs.; 2) släppa brödsmulor. ”Du bröar ner
boret”. Sm.
Brö(d)dröjare, m. mjöldryga. S.Sk.
Brö(d)fjäl, f. tunn brödspade att dermed
skjuta brödet in i ugnen. Åm. (Nätra, Arnäs).
S. fjäl.
Brö(d)för, adj. (om barn) som vuxit så
pass att det kan föra brödet i munnen. Bl.
Kakför, id. Sm.
Brö(d)grinn, m. ställning i taket att hafva
brödet på. V. Dl.
Bröd-hy, f. frisk, liflig ansigtsfärg (som
utvisar att personen äter bröd och ej är sjuk eller
svälter). Sm.(Vestbo),
Bröd-häffel, m. stort och tjockt brödstycke.
Sk. S.häffel.
Brö(d)kaka, f. 1) eg. en kaka bröd; 2)
tjenstbefattning, lägenhet, hvaraf god inkomst
uppbäres; brödstycke. Sm.
Brö(d)knykk, m. stort och tjockt stycke
bröd; omkring fjerdedelen af ett bröd. ”Ge
mej en bröknykk te ögen”. Sk.(Ox., Ing.).
Brö(d)kumma, f. kummin: Carum Carvi. Nk.
Brökumbr, n. id. Öl.
Brö(d)pinnar, m. pl. pinnar att derpå
upphänga knäckebröd. Brö(d)käppar, m. pl. id.
Ul.(Rosl.).
Brö(d)skuto (def. -on), f. spade, hvarmed
bröd inskjutes i ugnen. Fl. (Öarne i Qvarken).
Brödspotta, f. helt små fisk, som äro
mycket beniga, vid hvars förtärande man måste
utspotta bröd. jemte benen. Ul.; 2) allt som
ej duger. ”En brödspotta te häst”. Ul. (Enl.
Ihre).
Brö(d)tyg, n. hafre som begagnas till
tunnbröd. Dls.
Brö(d)täva. f. mun; i föraktlig mening. Ög.
S. täva.
Brö(d)virke, n. hafrebröd. Bhl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>