- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
94

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - DOT ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


DOTT 1, m. 1) liten hop. ”En dott ull”. Bhl.;
2) en liten hop gräs, grästapp. Bhl., vg. N. dott,
m. ”en tot, visk”; jfr svanedotten; detta, v. n.
falla.

DOTT 2, s. dötta 2.

DRABBA 1, v. n. 1 fela, brista, fattas. ”Dä
tar på drabba för mej”, krafterna börja fattas mig.
Vg. Jfr fn. drabba, uppslita, förbruka.

Drabbfoter, adj. tungfotad. Vg.

DRABBA 2, v. a. 1 råka på. Vg. Jfr d. dial.
drabe, träffa. (Angeln, enl. Hagerup); nht. treffen.

DRABINDA, s. draga.

DRADDA, v. n. & a. 1 spilla, flyta droppvis
eller kladdvis; sqvalpa. S. Sk.

Dradd, m. det som droppvis eller kladdvis
spilles eller flyter öfver. S. Sk.

Draffsa, v. a. 1) spilla bort, strö omkring;
2) vårdslösa. ”Draffsa å haffsa”. Ög.
(Gullbergs, Ydre), bl.

Draffs, n. slarf med förspillning. ”Draffs å
haffs”. Ög.,sm.

DRAGA, smdr. draja, draa, dra (ipf. dro, conj.
droe, sup. draet el. draji), 1) v. a. a) draga. Nk.,
ög.,sm.,bl.,m.fl. Draga (dro, drögjä). Vb.
(Löfånger, Skellefte). Draga (dro, sup. drögji el.
dregjä). Vb. (Ume). Draga (dro, sup. drögji).
Vb. (Bygde). Dra (dro, drögje). Åm. Dra (drog,
dragji).
Nb. (Lule). Draa (drog, drö). Nb.
(Calix). Drågå (pr. drar, pl. dragum, ipf. drog, pl.
drogum, sup. draiđ). Dl. Dräga (pr. drägur, pl. ,
dräge, ipf. drog, pl. drogu, sup. drägi), id. G.;
b) innehålla, rymma. ”Potta hjänna drag ä stop”,
denna flaska innehåller ett stop. Vb.; 2) v. n. a)
dräga, färdas, resa. Vl.,dl.; b) fara vind för våg;
om båtar m. m. Fl. (Öb.). Fsv. dragha (pr.
dragher el. drægher, ipf. drog el. dro, sup.
draghit dræghit, dregit, droghet, drahit, dræhet),
draga, bära; fn. draga (pr. dreg, ipf. dróg el.
dró, sup. dregit); fht. tragan, trakan (ipf. truoc,
truog);
ffris. dreiga; nht. tragen; d. drage; e.
draw; moes. dragan (drog, drogun, dragans); lat.
trahere, id.; skr. drâg, att utsträcka. Dragas (ipf.
drogs, sup. dräjäs), v. d. a) täfla; b) arbeta med,
vara besvärad af. ”Han drogs vä jola”, han
arbetade på jorden. "Han drags vä husning", han
arbetar med husbyggnad. ”Han drags vä krimän”,
han besväras af snufva. Vb. Särskilda talesätt:

a) ”Hva ska so mä sele, hon kan inte dra”.
Ordspr. Sk.

b) Dra bete, α) eg. skaffa hem ris till foder
åt getter; β) snarka. Hs.

c) Dra förtroende te nåen, hysa förtroende för
någon. Sm.

d) Dra gränje, α) en slags lek. Hs. Dra
grägna,
id.; Sdm.; β) kasta upp, kräka. Hs.

e) Dra i hop, om qvinnor vid conception eller strax
derefter. Sdm.

f) Dra i stru, fatta ovilja till någon. Hs. Dra
i stro,
tveka, ändra sig. Ul. (Simtuna h.). S.
strug.

g) Dra i väg, aflägsna sig. Sdm.

h) Dra koa, mjölka kon. Kl.

i) Dra krok el. fingerkrok, en lek. Nk., bl. m.
fl.

j) Dra känsel, tycka sig igenkänna. Mp.

k) Dra målet, tveka att säga ut. Hs. Dra på
målet,
tveka, vara obestämd, utlåta sig med
obestämdhet. Mp., hs., ög., bl. m. fl.

l) Dra olund, draga misstankar. Kl. (Tjust,
Stranda). S. olund.

m) Dra opp, v. a. begagna för första gången;
om nya kläder. Ul.

n) Dra opp en, bedraga, lura någon. Sdm., ög.

o) Dra opp i öga, blifva ond, arg. Hs.

p) Dra opp i näsan, blifva ond. Hs.

q) Dra på, ifrigt forfara med något. Allm. Dra på läsning,
läsa dåligt och sakta. Sdm. Dra på bena, vara
trög, lat att gå. Sdm.

r) Dra sej, α) vara högfärdig. Ög.; β) latas.
”Ligga å dra sej”. Allm.

s) Dra sej fram, bringa sig upp. Hs.,ög. Dra
sej opp,
id. Sdm.

t) Dras om, strida om, käbbla. Sdm. m. fl.

u) Dras med, vara besvärad af, utsatt för. Mp.
sdm., bl., m. fl.

v) Dra slipsten, högljudt gråta. Hs.

w) Dra sta me ngt, börja uträtta något. Sdm.—bl.

x) Dra stokk, dra fessklum, dra kluns, knuta,
lotta om något. Hs.

y) Dra te en matäre, svärja
en kötted, svärja groft. Sdm.

z) Dra timmerstokkar, snarka hårdt under
sömnen. Nk.

å) Dra te, α) slå till. Allm. Dreja te, id. Sk..
N. Dreja te, id.; β) börja. Ög.

ä) Dra te sta’n, resa till staden. Bhl. (Tjörn),

ö) Dra veven, blifva utan andel i något, blifva
tillbakasatt. Nk. Dra veva eller bli mistom, id.
Sdm.

aa) Dra vona, α) förtiga, ej vilja ut med. Vl.;
β) gifva ett halft löfte. Hs. (Bj.). S. von. Dra
åv,
begifva sig bort. Mp.

bb) Draga ett, draga öfverens, komma
öfverens. Hs.

cc) Draga unnan, v. a. göra bodrägt, då den
ena makan hemligen drager undan något ur boet.
Hs. (Bj.).

dd) Draga vid sej, vara tvehogsen Ul.

Draa (pl. draer), f. litet lass. ”Ja har fått
trille fira draer hö”. Hl. Draga, f. vinteråkdon
med hästar. ”E hödraga”. Ög. Fn. draga, f.
lass som släpas, t. ex. timmer.

Drabinda, f. Potentilla reptans. Bl.
Drabind (drabing), f. S. Sk.

Draen, adj. (eg. p.p.) 1) dragen, utdragen;
2) utvuxen, fullvuxen. ”Store drane kere. S. Sk.

Drag, n. 1) drag, gång. ”I ett drag”. Nk.—
bl. m. fl.; 2) tidpunkt, veva. ”Dä va i drage”,
det var rätt och jemnt. Nk.—bl. m. fl.; 3)
sträckning, trakt. ”Dä ä ett drag här över
le mä glópjol”. Nk.—bl.; 4) hustjufnad,
bodrägt. ”Drag i huse”. Nk.,sdm.; 5) fiskkrok,
som drages efter båten. Hs.,sdm.,nk.,ög.; deraf
ro drag. Ög. (Ydre); 6) fjärd, hafsvik. Hs.; 7)
strömvatten mellan två sjöfjärdar; deraf
ortnamnet Dragsnäs, n. vid Sommen i Ög.; 8) smalt
näs. Kl. (Jfr d. dial. drag, a) ”et smallere
vandløb; b) en landtunge, som går ud i havet”.
Mlb., D.L.); 9) liten rännil som rinner fram ur
en källa. Dl. (Elfd.); 10) skoning under kölen
af en båt. Fl. (Öarne i Qv.), Fn. o. n. drag,
n. id.; 11) öfverlädret till själskor. Drag
göres af barkad kohud, det öfriga af själskinn.
Vb.; 12) öfre stockens fogning efter den
underliggande i en vägg; mossfog mellan
timmerstockarne i en vägg. Vb.,ul.(Rosl.), sdm.
Verktyget härtill kallas husdrag, n. Vb.; 13)
kloverktyg hvarmed stockarne i ett hus
sammanpressas. Sdm.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free