Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - DRI ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landskapsord haft stark böjning dremma, (dramm,
drummit).
Drumm, m. halfrund låda bakpå vagns- eller
kärrstolar. Vg. Drumm, drom, drummel, m. id.
Nk. Drummel, m. id. Sdm. Drómmel, m. id.
Bl. Pukkel, m. id. Sk. Fht. drum, thrum, m.
ände, gräns, rand. (Graff 5, 260); mht. drum,
n. ändstycke, ände, gräns. (Ben. 1, 391); fn.
drumbr, m. kort, tjockt trästycke.
Drumma, v. a. 1 1) slå, piska. "Drumma te».
Vm., nk.; 2) slå någon i marken, så att han
faller tungt. Nk. Jfr mht. drumen, drümen, a)
v. n. gå, springa i tu, sönder; b) v. a. göra att
något går i tu, krossa, spillra; deraf mht.
erdrumen, underdrumen, verdrumen, zerdrumen.
(Ben. 1, 392).
Drump, m. den tjocka ändan på en slaga,
hvarmed man tröskar. Ög. Slagdrómp, m. Sm.
(Östra h.). Slagdrómp, slagdramp, drumpel,
m. Kl. (Tjust, Stranda). Drómpel,
slagdrumpel, m. Bl. (Östra h). Anm. Ändelsen -el i
drumpel, drompel är fn. völr, m. käpp, staf. S.
drapel, slagval.
Drunt, m. i. q. drummp. Slagdrunnt, m.
Sm. (Östbo, enl. L—n).
Drunta, v. a. o. n. 1 1) slå någon med
knytnäfven. Sdm.; 2) åstadkomma ett doft ljud. Fl.
(GK., Kb., Pedersöre i Öb.).
Dräma-drunt, m. stark fjärt. Nk. Jfr
drita.
Dryga, f. drygsel. Ög. N. drygjelse, id.
Drygt el. drögt (ipf. -tä), 1) v. a. förlänga,
förnöta (tiden), roa sig "Drögt bort ti(d)en",
förnöta tiden. "Drögt däg ’n stånn!" roa dig
en stund. Vb. Drögte bort, v. a. roa (barn)
lugna (dem). Nb. (Råne, Lule). "Du kan drögt
bordht tiin en stånn när mäg", du kan roa dig
en stund hos mig, att din väntan ej må blifva
för lång och tråkig. Vb. Denna ordets
bemärkelse förekommer nu föga. 2) v. n. dröja,
vänta. "Jäg få fäll drygt en stånn", jag får väl
vänta en stund. Vb.
Drygt, druvt, adj. n. tråkigt, ledsamt. Fl.
Öb.).
Drygtesam, drögtesam, drögtsam, adj.
nöjsam, roande, underhållande, umgängsam, treflig.
"Hän är sä drögtsam å vara la vä", han är så
treflig att vara tillsammans med. Vb.
Drögt sä, v. r. roa sig genom att förnöta
tiden. Nb., vb.
Drópplug, adj. fläckig. Hs. (Ljusdal), hj.
Drepplug, id. Hs. (Db., Bj.). Dröppli, id.; om
boskap. Mp.
Drupe, m. droppe. Dl. (Våmh.). Drupå
(pl. -pär), m. id. Dl. (Elfd.). Fe. dropa.
Drupränna (pl. -nur), f. takränna. Dl. (Elfd.).
Drupå, v. n. 1 1) droppa; 2) regna. Dl. Fe.
dropjan, droppa.
Dröpa, v. a. mjölka. "Dröpa koera". Kl.,
öl. Fn. dreypa, v. a. låta droppa; n. drøypa, id.
Dröpplä, n. vanligt namn på spräckliga kor.
Mp.
Dröpa-skjul, drópaskjul, n. ett ställe
hvarest man är fri från takdropp. "Dä ä inte
drópaskjul i huset", säges när taket ej är tätt. Vg.
Drit, m. träck, smuts. Ö. Dl., mp. Dret, m.
1) träck, smuts; 2) strunt, struntkarl, skit. Vl.
Fn. drit, n. träck, exkrementer; n. drit, m. id.; e.
dirt, id.; skot. dirt, a) "exkrement; b) a mean
insignificant person". (Jamiesson).
Dritsjok, adj. som har utsot; om kreatur.
Dl. (Elfd., Våmh,). Liv-sjok, adj. id.; om
menniskor. Dl. (Mora, Våmh.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>