Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - FRÄ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan haren gått, har hunden ingen fräjd”. Kl.
(enl. G. V, Sylvander). Synes vara beslägtadt med
fn. frægđ, f. rykte om något eller ock fræđi, f.
historisk kunskap eller underrättelse, och således
egentligen hafva betydt spaning.
FRÄK 1. adj. 1) glupsk, matgirig. Hs. Frökjen
(uttal, frötjän), adj. matgirig, glupsk, snål; som
äter hvad som bjudes honom. Åm.,jtl.; frökän,
id. Vb.; 2) ej nogräknad, som håller till godo
med hvad ingen annan vill hafva. ”Den gäntan
va fräk som to(g) den fillehunden”. Hs. (Db.).
Fn. frekr adj. a) glupsk; b) begärlig; c)
ofantlig, talrik; frækn, adj. tapper, behjertad;
frækinn, adj. rask, liflig, tapper; n. fræk, adj. a)
glupsk; b) dugtig; frøkjen, adj. glupsk, som
behöfver mycken mat (Aas., 116); fe. frec, glupsk;
gl. e. frek, ifrig, tapper: ”doghty men, that war
full frek to fight” (Laur. Minot’s poems, written
1352, ed. by Ios. Ritson. Lond. 1825, s. 15);
holl. vrek, girig; vrek, m. girigbuk; vrekachtig,
girig, ytterst snål; vrekheid, f. girighet; fht.
freh, frech, girig, begärlig (Graff 3, 793); mht.
vrech, girig, vreche, f. girighet; fht. frechî, f. id.;
port. so-frego, girig, glupsk; provenç. afric,
begärlig; gl. frans. afrit, id.; moes. friks, girig,
faihu-friks, penninggirig. Ordet är beslägtadt
med frak, frakk.
FRÄK 2, adj. besk, bitter. Vl. Fräg, fräger,
adj. id. Hl. Frek, adj. amper, stark; om dricka och
jäst, Jtl. N. fræk, adj. a) härsken; b) stark, amper.
FRÄK 3, s. frak, frakk.
FRÄKEN, Frädden, Fräkå, n. pr. Fredrik.
(Demin.). S. G.
FRÄKNE el. fräknä, m. ormbunke; Pteris. G.
FRÄL, m. flarn, framflöte på noten. Vg. (Elfs.).
FRÄMLU, f. def. högsätet. ”Sitä äi främlu”,
sitta längst fram i högsätet, till heders. S. G.
Är befryndadt med fn. framligr, adj. utmärkt,
förträfflig, ärofull; framliga (smdr. framla), adv.
hederligt, ärofullt.
FRÄMMANSSORG, f. Viola tricolor. Sk. (Bara
h., enl. Klinghammer).
FRÄMMERST, adj. och adv. främst, som är
belägen längst fram )( återst. Vb. Fsv.
fræmbri el. frembri, adj. compar. (af fram), främre,
superl, fræmster. UL. GL.; fn, fram, adv.,
compar, framar, framarr el. fremr, superl, framast,
framarst el. fremst (Egils., 196).
FRÄMÄ (ipf. främdä), v. a. uträtta ärenden.
”Främä ett ärende”. G. Fsv. fræmia, v. a. (med
framgång) utföra, främja; fn. fremja, fe.
fremjan, freomjan, freman; fht. vremjan; d. fremme.
FRÄN, adj. 1) utmärker i riksspr. stinkande,
bitter, skarp, rå, genomträngande med hänseende
till lukt och smak. I munarterna heter det
stundom fren, från el. frön. ”Fren smak, tunga”.
Sm.,kl.,ul. ”Osten ä så från”. Bl. (Östra h.); 2)
hvass, skarp, a) med hänseende till känslan.
”Fröna händer”. Sm.,kl.; b) med hänseende till
luften. ”Dä ä så fränt i lufta”, det är så rått,
kyligt, obehagligt i luften. Sm.; 3) ondsinnt,
snarsticken, häftig och lättretlig. Hs. (Db.), dl.
(Mora). Frön, id. Hs.,mp.,jtl. Från, id. Bl.
Härledningen osäker. Jfr Ihre, Gl. 1, 589.
Fräne, n. 1) senap. Öl. Fränt, m. id. Kl.
(Stranda); 2) stridt gräs. Kl. (enl. G. V.
Sylvander).
Fres, n. 1) fräsning, susning af stekning i
panna; 2) sus och skum af en fors; 3)
uppbrusning, misnöje. Vb. Fn. fræs, f. hväsande.
Frodun, adj. frodig, fet, välmående. Dl.
(Mora). Frållen, adj. frodig. Hs. (Bj.).
Frodväxt, adj. frodig, fet; om menniskor.
Dl. (Elfd., Mora).
Frogne el. frougne (def. -nen), f. frodnad,
frodighet, fruktbarhet; om jordmon. ”No hav
jola frougnen, om du int snålas vä ’a”, nog är
jorden fruktbar, om du ej nekar henne
gödsel. Vb.
Frog, adj. saftrik, som genom för stark
växtlighet blifvit mindre fast till sin byggnad.
Måhända smdr. af. froug. Vb. (Nordmaling). Fråda,
adj. id. Nb. (Ö. Cal.). Fröudu, fraudu,
freudu, adj. 1) saftrik, frodig, fruktbärande; om
åker, äng, skog och växter. ”Fröudu åker”,
fet, frodig åker. ”Fröudu äng”, fet,
fruktbärande äng. ”Fröudut gräs”. ”Fröudu jol-mån”.
Fröu, freu, adj. frodig; säges blott om träd
och eg. i sammansättningar. ”Freu-bjerk”.
”Freu-tall”, en tall, som består mest af ytved,
har liten kärna och begagnas ej gerna till
byggnadsvirke. ”Freu-gran”, sämre gran, mera
blottstäld för röta. Vb. ”Freudu skog, åker,
äng”. N. Vb. Freudot, adj. fet; om åker eller
jord i allmänhet. Fl. (Öb.); 2) fet, frodig; om
boskap. Vb. N. fraudig, frøy, id.
Frogtall, m. tall, som genom för hastig
växt blifvit mindre fast. Vb. Frod-tåll. Dl.;
frå-tall. Mp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
