- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
356

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - KRI ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Krippad, p.p. född. "I dag ir idä (h)jåpärä
krippad, so ir Christus". Dl. (Elfd., enl. Joh.
Eenberghs handskrifna uppteckn. från 1600-talet
i Stockholms kgl. bibl.). Ordet nu troligen
föråldradt.

Kripp-trasu, f. barnhalsduk. Dl. (Mora).

Krippug, adj. hafvande: gravida. Dl. (Elfd.).
Krippig, id. Dl. (Våmh.); kripp-diger, id. Dl.
(Ohre). I samma betydelse säges äfven: "’ó
ir min fok" (hon är med folk); "’ó ir diger",
"’ó ir på syten", "ó ir på syt-väg". Dl. (Våmh.).

Kripp-’ätta, f. barnmössa. Dl. (Elfd., Våmh.).

KRISK 1, adj. något syrlig eller beskaktig; om
äpplen. Kresk, id. Nk.—sk.

KRISK 2, adj. rask, oförskräckt. "Krisk på
sig". Vg., kl,

KRI-SKO, m. skridsko. Vg., sm., kl., bl.

KRISSE 1, m. knippe (t. ex. af bär eller
blommor). S. G. Jfr klisse.

KRISSE 2, s. kring.

KRISTENDOM, m. 1) eg. kristendom. Riksspr.;
2) kristligt dop. "Ha fram te kristendomen". Hl.
Fsv. kristindomber, m. a) kristendom; b) dop.
ÖGL. UL. Sm. Kb.; fd. kristindom, dop. Skåne L.

KRISTNINGA-BARN, n. barn, som skall
döpas. Nk. Fsv. kristning, f. dop. UL. SML.

KRIT-BITAR, m. pl. 1) eg. bitar af krita;
kritstycken. Riksspr.; 2) så kallades fordom
gossarne i apologist-skolan. Vm. Kritmesar, m. pl.
id. Wexjö.

KRITER, kritter, kretter, kretur, kritur, n. 1)
eg. kreatur; 2) husdjur, såsom oxar, kor och får.
Allm. Klöttär (pl. klöttra), n. boskap,
hornboskap, i synnerhet kor. Vb. Kriand, n. id. Fl.
(Nl.); 2) lefvande varelser i allmänhet, små kryp.
"Få si! hva har du för kriter i skjortä?" Nk.

Fä-kritter, n. boskaps-kreatur. Nk.

Kria-gård, n. fähus. Runö.

Kriands-måsa, f. renmossa. Fl. (Nl.).

Kriter-hop, m. boskapshjord. Dl. (Ohre).

Livs-kriand, d. kalf, ämnad till påläggning.
Fl. (Nl.).

KRITTEL, s. krettel.

KRODDA, v. a. 1 fånga (ål) medelst på snören
uppträdda maskar. Snöret hålles i handen och
får en jämn upp- och nedgående rörelse. N. Hl.
Klomma, v. a. 1 id. S. Hl.

KROE (pl. kroar), m. kräfva, den främsta
magen bos korn- och fröätande foglar. Vl., ög., hl., sk.,
bl. Króve, m. Sm.; kroge, krove, id. Vg. "Vara
stor i kroen", vara stor på sig. Sk. D. kro; fe.
croppa; e. craw; fht. kroph, kropf; nht. kropf;
ns. kropp, (B. W. B. 2, 879); holl. krop,
m. id.

Kro i sej el. kroa i sej, v. r. 1 stoppa i sig,
äta omåttligt, godta sig med mat. "Nu, må
tro, kroa glöttana i sej". S. Sk.

Kroa-stinn, adj. 1) tjock i kräfvan; om
gäsllngar och ällingar, som sluka mycken mat.
S. Sk. Kroed, adj. id. "Ällingen ä så kroed".
Sk. (Ox.); 2) uppblåst, stolt, som bröstar sig
öfver hvad han uträttat. Hl. (Skällinge).
Kräv-stinn, id. Nb.—sdm.; 3) säges om tjockhalsade
personer, som med afmätthet framsäga hvarje
ord. Hl.

Kro-fylle, n. starkt mål, god förplägning
med mat. S. Sk.

Kro-fylling (pl. -ar), m. storätare, frossare.
S. Sk.

Kro-fyllt, adj. uppblåst, högfärdig. Sk.
(Ox.).

Kro-stor, adj. 1) eg. stor i kräfvan; 2)
uppblåst, högfärdig. Sk. (Ox.).

Kro-älling (pl. -ar), m. 1) eg. älling
(andunge), som är tjock i kräfvan, då han slukat
mycken mat; 2) uppblåst, stolt menniska. S. Sk.

Kråvas, v. d. 1 skryta med sitt mod eller sin
styrka. Fl. (Öb.).


KROG, m. krog. Riksspr. Kro, f. Nk. Kru,
n. Sk., hl. Fsv. krog. St. Rimkr. s. 208;
krogara-hus, n. id. L. c.; d. kro; d. d. kru, n.; ns.
kroog; isl. kró, f. id.

Kro-för, adj. som har så mycket penningar
att han kan besöka krogen. "Dä ä’nte lönt å
fara te sta’n, når ’n inte ä kroför". A. "Ä du
kroför?" B. "Ja har assintä". Nk. Jfr för.

Krua-mann, m. krögare. Hl. Kru-mann,
Sk.; kroare, kruare, kröare, Sm.; kröer, m. id.
Nb. (Ö. Cal.). D. kromand.

Kru-kvinna, f. krögares hustru (eller en
enka, som håller krog). Sk. (Ox.). D. krokone.

KROK (pl. -ar), m. 1) i allmänhet hvad som är
krökt eller krokigt. Riksspr.; 2) hake, hasp. Dl.;
3) vrå, hörn. "Käppen står i kroken". Allm.; 4)
årder, träkrok. "Köra krok", ärja. Ärje-krok.
"Sätta krok i joren". Svea- och Götaland; 5) fig.
listigt påfund och undanflygt. "Hva ä dä för
krokar du gör?" Hl., sk.; 6) stackare. "En ynkeli
kroker". Vm. Fsv. kroker, m. a) krok, fisk-krok.
S.S. 3, 182; b) båtshake. GL.; c) krökning; d)
omväg; e) försåt, list. VGL.; fn. krókr, m. a)
krok, hake; b) vrå; kró, krá, f. vrå; d. krog; n.
krok; e. crook; fr. croc, m.

Av-krok, m. 1) afsides belägenhet. "Huset
ligger i en av-krok"; 2) omväg, afväg. "Göra
en avkrok". Götal. Fn. afkrókr; n. afkrok.

Kamp-krokä, f. mager häst. Sdm.

Kroka 1, v. n. 1) sätta krok eller hasp för
en dörr. Sm.; 2) plöja med trästock (krok). Vg.
(Kind); 3) göra en omväg, gå omväg. Sm., hs.;
4) krångla. Sm. N. kroka.

Kroka 2, f. stängsel af krokigt trästycke att
vrida för dörr, grind o. s. v. Ög. (Ydre)

Kroka 3, f. def. hand. Ög. (Ydre).

Kroke-bagge (pl. -gar), m. krånglig och
envis menniska. Bl.

Krok-humla (pl. -lor), f. Oestrus bovis. Ög.

Krokig, adj. 1) som går i krok. Riksspr.
Krokug, id. Dl. Malung), sdm.; 2) krånglig,
envis. Sm., bl. Kroket, id. "Kroket i munna,
i ora". Sm. Króged, id. Sk.; 3) svår att läsa
innantill; svårfattlig. "Krokig läsning, bok;
kroket namn". Sm., bl. Krokot, id. "Krokota
ord". Ög. (Ydre). Fsv. krokoter, adj. a)
krokig. S.S. 2, 8; b) förvänd, usel. S.S. 2, 146;
fn. krókóttr, krokig; d. kroget, id.

Krokna, v. n. 1 1) eg. blifva krokig.
Riksspr. Krönkän (ipf. krönknä), v. n. id.
"Ryggen góbbom ha krönknä", gubbens rygg har
blifvit krokig. Vb. Fn., n. krokna, id.; 2) icke
uthärda. "Han kroknade ve sitt beting"; 3;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 21:21:06 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free