- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
358

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - KRU ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


KRÓTTLA, v. a. 1 hopröra, inveckla, insnärja,
hopkrångla. Kl. (Stranda). Kruttla, v. n. 1 skrifva
obehändigt och oredigt t. ex. i böcker. Sm.

Króttel, n. hoprörd samling af hvarjehanda.
Sm., kl.

Króttlare, m. en som gör en sak dåligt;
fuskare. Sm. (Kinnevald).

Króttligt, adj. n. hoprördt, inveckladt,
inkrångladt. Sm.

KRU, kruamann, kruare, krukvinna, s. krog.

KRUBBE-BITARE m. 1) eg. krubbitare, häst
som har ovanan att bita i krubban. Riksspr.; 2)
snål karl. Ög., m. f1.; 3) stackare. Sm. Ns.
krubben-biter, m. a) krubbitare; b) odugling, stackare.
(B. W. B. 2, 882).

KRUBB RAK, n. (af hästar) ratadt foder, som
qvarligger i krubban. Ul. Jfr räkå.

KRUKER, m. stackare, kruka. Kruke-lerus,
m. id.; i talesättet: ”du ska vara ännalätter, du
krukelerus!” Nk.

KRUL, s. krilla.

KRULLA, v. a. 1 knorla, knolra. Götal.
Ordets bemärkelse gör att man måhända ej kan
hänföra det till det uppstälda themat krilla, krall,
krullit.
Nht. krullen.

Kruller, pl. knorlor, kruser. Vg.

KRUM, krumhagge, krumhalsed, krumkniv,
krumla, krumma, krumma sej, krummaser,
krummelfingrad, krummelhändt, krumme, krummelur,
krummen, krumhändt, krummsna, krumnäsed,
krumsen, krumsnabel,
s. krima.

KRUNA, krune-bru, krune-bröllop, s. krona.

KRUNGÄ, m. klimp, fyllning i en stekgris. G.
Fn. krugr, m. knöl.

KRUPP, s. krópp 1.

KRUSA, v. a. 1 1) eg. göra krusig. Riksspr.
Krusa ner, v. a. 1 skrynkla ner. Fl. (Ingo); 2)
utkrusa bröd m. m. Sm. D. kruse, v. a. göra
krusig; nht. kräuseln.

Krus, m. ett tunnt järn med taggar, hvarmed
bröd krusas. Vg., sm. Kruse, m. refflad
brödkafle. Vg. (Vartofta h.).

Krusa, f. krusning på kakor, gjord med en
krus, ”Hu gjore så många kruser på bröet”.
Sm. (Östbo).

Kruse-dulla, krusi-dulla, f. 1) en med
mycken grannlåt utstyrd qvinna; öknamn; 2)
cunnus. Ög. (Ydre).

Krusera, v. n. 1 visa sig artig, krusa. Hs.
Krusamentera, krusmentera, id. Sm.

Krusering, f. kruserligt uppförande. ”Dä
va farlia kruseringa(r)”. Sm.

Krusersam, adj. kruserlig. Hs.

Krus-hätta, f. en af magarne (den tredje)
hos hornboskap. Nk. Mång-fållan, f. def. id.
Sdm., nk., vg. Krus-kuppen, m. def. id. Dl.
(Våmh., Ohre).

Krusi-duller, pl. prydnader, sirater. Ög.

Krus-huva, f. 1) eg. krusig fruntimmersmössa;
2) fruntimmer som är svårt att göra till
lags. Vm. (Herv., Id.).

Krus-huvud, adj. 1) eg. (i riksspr.) krusigt
hufvud; 2) besynnerlig menniska, svår att göra
till lags. Svealand.

Krusi(g) el. krusug, adj. brokig: spräcklig;
som har flera färger. ”Krusuga band”. V. Dl.
Krusugr, id. Nk.

Krus-klädd, adj. brokigt klädd: som
bortlaggt bruket af den vanliga drägten och kläder
sig på köpstadsvis; om fruntimmer. Dl. (Våmh.).
Jfr slimse-klädd.

Krus-kål, m. Scabiosa arvensis. Ög.

Krus-läppog, adj. tyckmycken; fin i
smaken. Fl. (Nl.).

Krus-mjuk, adj. öfverdrifvet höflig och
ödmjuk. Ög.

KRUT, n. 1) ört. ”Ja känner krutet, sa hin
ende om näslan”. Ordspr. Vm. (Herv., Id.).
Kräut, n. id. G. Deraf sv. ordspr.: ”ondt krut
förgås ej”, eg. ogräs är ej lätt att utrota; det
onda varar alltjämnt; 2) slag, art. ”Av elakt krut”.
Hs. Troligen af sv. gro, v. n. germinare. Fsax.
chrûd, f. ört; fht. chrut, n. (Graff 4, 594); mht.
krût, n. a) ört; b) kål (Ben. 1, 890); nht. kraut,
n. ört; ns. krut, kruud, n. a) ört; b) ogräs; holl.
kruid, n. ört; jfr gr. χόρος, ört.

KRY 1, adj. (utan neutrum i sing.) rask, liflig,
munter. Riksspr. Kry (f. krya, n. krytt), id. Sm.
D. kry, modig, trotsig; swz. krutig, rask, munter,
trotsig (Stalder 2, 139).

Kryna el. kryna te, v. n. 1 tillfriskna. Vg.,
ög., sm., bl.

Krysam, adj. frisk, helsosam. ”Gubben ä
krysam. Dä ä krysamt att lögja sej”. Sm., bl.

KRY 2, v. n. 2 kräla, hvimla, förekomma i stor
mängd; i synnerhet om insekter t. ex. myror.
Ul., vl., nk. N. kry, kru, v. n. id.; af fn. krú,
m. en stor mängd. Jfr kråla.

KRYB, s. kriopa.

KRYDDOR, f. pl. 1) eg. kryddor. Riksspr.; 2)
läkemedel. Hj. Fsv. krydda, krydde, kryde, n.
krydda: aroma. Stads L. Kp. B. 33, 34. S.S. 1,
204. M. Rimkr. föret,: ”ther væxa uti the
öfwermærkis kryde, som wæl smaka i bækar och i
gryte”; fn. krydd, n.; fht. chrut; ns. krud; nht. kraut,
ört; holl. kruid, n. ört, kryddor, kryddörter. Jfr
krut.

Krydda, v. a. 1 gitva någon läkemedel.
Krydda sig, v. r. taga in läkemedel. Hj.

Kryde-bólle (pl. -lar), m. hvetbulle. Sk.
(Ox.).

KRYKKA-VYSTARE, m. krympling, som brukar
kryckor; stackare. Sm. Krykka-vyst, m. id.
Öl. (Norra Motet).

KRYKKJIL (uttal. krytjil), m. odåga, stackare.
Fl. (Öb.).

KRYKKLÅ, adj. bräcklig, svag. Fl. (Öb.).

KRYLAS, kryl, kryll, krylla, krylle, s. krilla.

KRYMPA, krympa sej, krymp-mån, s. krimpa.

KRYNK (ipf. krynktä, sup. krynkt), v. n. torka
in. dragas tillsamman, minskas, krympa ihop. Vb.
S. krimpa.

KRYNTA el. krönte, f. mindre kruka med ett
öra, men utan tut. Sk. (Ox., Skytts, Järestads, Ing.).
Krymta, f. Sk. (Ljunits). Kóbba, kubba, f. id.
Sk. (Onsjö).

KRYPE. s. kriopa.

KRYPLJNG, kryppas, kryppog, s. krimpa.

KRYSS, kryssjärn, kryssning, s. króss.

KRYSSA, krösa, v. a. 1 krossa. ”Kryssa salt”.
Sk. (N. Åsbo, Ox., Ing.). Gnia v. a. 2 id.
”Gnia salt”. Sk. (Ox.). Krösa, v. a. klösa,
sönderrifva. Sm. Jfr krasa.

KKYVE, s. kriopa.

KRÅ, v. a. 2 1) äska, fordra, ofta och enträget
bedja om något; ligga öfver någon för att få det
man vill hafva. Jtl.; 2) krå i hop, med yttersta
flit och snålhet spara tillsamman. Sk. (Konga i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:48:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free