- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
465

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NAV ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Navra, v. a. o. n. 1 borra med nafborr. S.
Sk. Nara (ipf. o. sup. nora), id. Vb.

Nav-tjut, m. stor nafvferborr. Nk.
Hjulsnav, hjuls-rymmare, m. id. Sdm.

NAVER f, Acer campestris, L. Sk. (Bara h.).

NAVODHT, navondail, s. na 2.

NAVRA 1, v. a. o. n. 1 söndergnaga,
söndersmula; om gnagare, t. ex. råttor. S. Sk.

NAVRA 2, v, n. 1 gå sakta. ”Lasse nävrar
hem”. Vg.

NAVVA, s. nauqä.

NE 1, pron., pers. 1) ni; 2) eder. Vl. Rdq.
2, 475. Jfr ni 2.

NE 2, adv. ned, neder. Allm. Nój, id. Sk.
(Göinge) Fsv. niþ, niþer, el. niþar, adv. ned.
L.L.; fn. niđr; fht. nidar; nht. nieder; fe. niđer;
e. nether, id.; skr. ni, deorsum.

NEAN-ÄTT, adv. nedifrån. Vb.

NED el. ne, n. nedan, tiden under hvilken
månen är i aftagande. ”Dä ä i håla neet”, det
är i sista (mörkaste) nedan. Sm. , n. id.
Bl. (Östra h.). Fn. niđ, n.; fsv. niþ, nidhan, n.
d. ; n. near.

Nid mörk, adj. kolmörk. G.

Nida-mörkar, n. djupt mörker (såsom under
nedan). G. Fn. niđmyrkr el niđamyrkr, n, id.

NED-BÄTTER, adv. kompar. bättre ned, längre
ned. G. Jfr Rdq. 2, 451.

NEDER-BON, m. nedre hälften af en särk,
hvartill gröfre lärft användes )( överbon. Jtl.
Neder-dail, m. Vb.; nerdel, Sm.,kl.,ög.,sk.;
neadel. Hs. (Bj.). Jfr opplót.

NEDER·BAl, f. nederbörd, regn eller snö.
Vb-D. d. nedbør, id.

NEDER·NESA, nernesa, s. nid.

NEDING, -en, m. stockeld ute på marken i
skogen sommartiden, bestående af tvenne mot
hvarandra lagda torra stockar af 5 eller 6 alnars
längd med inhuggna skår i de mot hvarandra
liggande sidorna, i hvilka elden sättes. Nedingen
brinner till följe häraf med eld nedåt sidorna, ej
uppåt, värmande sålunda dem, som ligga invid
honom. Vb. (Bjurholm, Lycksele).

NEDRIGER el. nedrig, adj. 1) låg, ringa.
”Nedrit pris”. S. Sk.; 2) nedlåtande vänlig, enkel,
anspråkslös; om högre personer i umgänge med
ringare. Vb.,nk.,vg.,bhl.,öl.,sk., Åland. Jfr
genedrig.

NED-SÄTTA, v. a. nedsätta fólk, med
trolldom göra att någon ej kan bli gift eller att han
mister andras välvilja och deraf beroende
framgång. Deraf nedsättning, f. Sm.

NEING (eg. niting), m. 1) hvassa ändan af ett
söm, som afklippes vid hästars skoning; 2) den
i träet inböjda ändan af en spik. Sm.

NEFFSA, v. a. 1 1) något litet afklippa; om
hår och skägg; 2) något litet beskära; om
växter. Sdm.

Skägg-neffsä, f. skäggsax. Sdm.

NEG, nega, s. nek.

NEGA, v. n. 1 niga. Hs.(Db.).

NEGEL, s. nykil.

NEGEN, s. näken.

NEGLA, n. nystan. Nögla, n. id. Hl.
(Getinge). Nökkla, n. Hl., (Skällinge, Frillesås,
Värö); nigla, negla, negle, nygla, nyggla, nyle,
nylle, nögla, nölle</i>, n. id. Sk. Fn. hnikill, m.;
n. nykla, n.; d. nøgle, n.; d. d. (Slesvik)
nökkel, id.

Nykkla, v. a. 1 nysta. Hl. (Skällinge).
Fn. hnikla; d. nögle, id.

Ull-nökkla, n. ullnystan. Hl. (Värö).

NEGRA, v. n. 1 rista. ”Han negrar mä
hoed”. Sk. D. d. neggre, niggre, nikre, v. n. id.

NEJTA. v. a. o. n. 1 neka, ofta neka. Sk.,
hl. Näkta, id. Bhl. Fsv. neta, id. VML.; fn.
neita; d. nægte; nht. neinen; frans. nier.

NEK (pl. nekar el. neker), m. f. sädeskärve.
Svea-, Götal. Utfalas äfven neg. Bhl.,hl.,sk.
Fsv. nekir, m. nek, f. id. SML. S. S. 1, 258.
S. F. S. 6, 229; d. neg, id. ; fin. nikuli, ett par
sädeskärfvar.

Fugle-nek, m. fogelkärfve; så kallas den
otröskade sädeskärfve, som i några af de vestra
landskaperna julaftonen före solens nedgång
fästes vid ändan af en stång, hvilken reses
på någotdera af uthustaken, för att sålunda
lemna korn åt foglarne under den fröjdefulla
julen. Runa 1844, s. 117. Spekke-nek, m. id.;
eg. sparf-kärfve. Dls. (Tössbo h.). S. spekke.

Hatt-nek, s. hatt 2.

Neka, v. a. o. n. 1 1) binda sädeskärfvar.
Vg..sm.,sk. Nega, negje, id. ”Drängen mäjar
kornet å pian negar”. S. Sk. (D. nege, id.);
2) kasta eller räcka sädeskäfvar till den, som
i ladan upptrafvar dem. Ög. (Ydre).

Neka-kråka, neke-kråka el. nek·kråka, f.
äldre barn eller annan person, som står i
ladan för att mottaga den säd, hvilken der
inkastas och räcker, kastar eller hoppar med

med nekerna till den, som ladar d. ä. lägger
dem i ordning. Ög.,sm.,bl. Loa-katt, m. id. Sm.

NEM, nema, nemm, nemma, nemmerdagg, s,
nimma.

NER (kompar. nermene, nemmene, sup.
nemmäst), adv. nära. Vb. Fsv. ner, adv. nära. GL.;
nar (kompar. næmir el. næmare, superi, næst);
fn. nær.

NER·DEL, s. nederbål.

NER-HUGG, n. hugg i öfra sidan på en
väggstock, hvaruti nästa gafvelstock infälles. Nk.,ög.

NER-HÄNNÄLÄ el. nerhänneli (n.-lät el. -lit),
adj. nära belägen, nära till hands. Ner-hännäs,
adv. nära till hands. Vb.

NER·MANN, m. hin onde. Öl. Naumenn,
nånmenn, m. G. (Vamblingbo); nårmenn, m. id.
G. (Atlingbo).

NER-ME, adv. nerom. Hs. (Db.).

NER-SATTER, s. sittja.

NER-TAGJEN, s. taka.

NER-VASAD, s. vase.

NESTE, n. matsäck, vägkost, resekost. Vl.,
vm. Niste, n. Vm. (Fellingsbro); nista, f. Dl.;
näste, n. nistning, f. ”Ta näste mä sej”, Ul.
(Rosl.); näst, f. & m. 1) id. Nb. (Råneå), vb.,

jtl.,hj.,åm.; 2) afgäld i Lappmarken till prester,
häradshöfdingar och fogdar och består af
renstekar, rentungor, fogel och gråverk; deraf
fogdenäst, häradshövdinga-näst. Vb. Nester, f. pl.
matvaror., som lemnas i föräring t. ex. till
barnsängshustru, gille. Hl. Fsv. näste, n. ? proviant,
livsmedel. Rimkr. s 23; næstning, f. S. F. S.
6, 251; fn. nest, n. reskost; n. neste, nest, n.
reskost; lapp. neste, id.; fe. nest, f. föda,
underhåll; vëg·nest, f. reskost (= fn. wegnest); fht.
nest el. nist, reskost; weganest, wegenist, id.
(Graff 2, 1103), Jfr sv. nära; fn. næra; fht.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:41:48 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free