- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
513

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - PUM ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


PUMMS 2, s. punns 1.

PUMRA, v. n. 1 slå, så att ett starkt ljud
frambringas; slå hårdt, tungt. Vg. (Skarab.).

PUND, n. 1) eg. (såsom 1 riksspr.) lispund; 2)
ett sädesmått, 3 1/3 tunna eller 20 skäppor. ”Ett
pund säd.” Sk. (Gärds. Ing., Herrestads m. fl.
härader), bl. (Lister). Fsv. pund, n. UL. SML.;
d. pund, a) skålpund; b) ett sädesmått = 4
tunnor el. 32 skäppor. Enligt 1569 års
Landebok utgör ett pund säd 24 skäppor, af hvilka 6
på en tunna. Jfr kgl. brefvet den 18
oktober 1577.

Punda el. punna, v, a. 1 utväga något
pundtals, väga ett pund tillika på en gång. ”Punda
hö, ost. Punda ut”. Vm.,ul.,ög.,sm.

Pund tröskare, m. tröskeman, som i
tröskelön erhåller ett visst belopp, vanligen en
skäppa för hvarje uttröskadt pund eller 20
skäppor. Pung-tröskare, m. Sk. (Ox., Skytts,
Järest.); pund tröskare, pund-tärskare, m. id.
Hl. D. pundtærsker.

Punna-skäppa. f. den skäppa säd, som en
tröskeman erhållit i tröskelön för ett pund säd.
Sk. (Frosta).


PUNG (pl. ar), m. 1) eg. (såsom i riksspr.)
pung, liten påse af skinn eller tyg; 2) skida,
balja. Bönpungar, ärtpungar, m. pl. Sdm.,ög.,
m. fl., 3) håf. ”Klókkaren går mä pungen”. Sm.
Fsv. punger, m. pung; fn. pungr; fe. pung;
fht. phung” moes. puggs, id.

Bog-re-pung, m. en lös bossa under selen.
Dl. (Floda).

Eld-förs-pung, (pl.-ar), m. eldstål,
faslgjordt vid en liten pung af läder eller tyg,
innehållande fnöske och flinta. Fl. (Nl.).

Punga-stinn, adj. som har full
penningepung, godt om penningar. Bl.

Pung-ren, adj. som är alldeles utan
penningar. Ög.,sm. Pung-sliten, adj. Ul.;
pung-riden, id. Sm. (Ornö).

Pynge, n. (hängande) knippe. Ul.

Pyngel, m. 1) liten pung. G.: 2) bylte,
knippa af småsaker. Kl. Fn. pýngja, f.
penningepung; bay. pynkel, m. bundt, knippa.
(Schmeller 1, 289).


PUNN, n. slag med handen i ryggen eller
ändan, hvilket gifves under lek. Vg. (Kållands
m. fl. h.).

Punna, v. a. 1 gifva någon vissa slag med
handen under lek. Vg. (Kåll. h.),ög.

Punnare, m. toddy. Ög. (Elfab.).


PUNNER, præp. under. Vg. (Kind), v. dl.
(Järna). Pynni, pyni, pöni, puner,</i> id. ”Kniven
datt pyne brikja” (uttal, brittja), knifven föll
under bänken. Jtl. Punne, id. Sm. (Vestbo).
Sammandr. af upp under. N. punde, pund, punn,
upp under.

Punne braje, n. undertäcke. Sm. (Vestbo).


PUNNS 1, n. vattenpuss. G.,hs. Pumms, id.
Hs. (Db.). D. d. punds, vattenpuss. Jfr pulls 1.

Punnsa, v. n. 1 plaska, vada i vatten, stampa
i smutsen. Pummsa, id. Hs. Punns (ipf.-ä),
id. Vb.


PUNNS 2, s. pulls 2.

PUPPA (pl. n), f. 1} liten flicka. Ög.
(Gullbergs h.); 2) docka. Ög.,sm.; 3) dålig
qvinsperson. ”Du ä en vakker puppa”! Sm. Deraf
fylle-puppa, f. supigt fruntimmer. Nk.,sm. Nht.
puppe, f. liten flicka; frans. poupée. f. a) liten
flicka; b) docka; lt. pupa, f. id. Diez (etym.
wb. 269) sammanställer pupa, flicka, och poppa
bröstvårta.

PURA, s. pora.

PUR-BLIND, adj. helt och hållet blind,
sten-blind. Sm.,bl.

PURKA 1, f. dufva; lock- och smekord. Sm.
Pókka, f. Vg.,bhl.

PURKA 2, kaffepurka, f. rund glaskupa att
koka kaffe i. Kl. (Stranda).

PURKA 3 s. pora.

PURKEN, s. pórka 2.

PURRA, v. a. 1 göra yfvig. ”Purra upp”. Vg.

Purre, m. yfvig buske. Ene-purre, m. Vg.
Jfr pâra.

Pure-hårig, adj. som har håret okammadt,
hoptofvadt. Purrig. id. Götal. D. d. (Bornh.)
porruer.


PURRIG, adj. snarsticken. G. Ns. purren,
reta, icke lemna i fred. (Richcy, 195); höll,
porren, id. Jfr pórra 1.

PURRSKEN, s. pórken.

PURR-ÖLOST, m. ölòst kokad med mjöl. Sm.

PURS, m. pors: Myrica gale. G. Monne af
pórsa, v. n. forssa, enär en sjndning, gäsning eller
ett porssande uppkommer när örten lägges i
vörten?

PURUG, s. pora.

PUS 1 (pl.-ar), m. liten gosse. Nk.,kl. Pys,
m. id. Allm. Pjövs, m. 1) id.; 2) liten,
obetydlig, tafatt menniska. Deraf pjövsed, adj.
tafatt; trolka-pjövs, m. grälmakare. S. Sk. Lt.
pusus, m. liten gosse. Jfr skr. push, att nära
(Pott, etym. forsch. 1, 168).

Pysill, m. pyssling, ovanligt liten menniska.
Vm. (Herv.,Id.).

Pysing (pl.-ar), m. liten gosse. Åm.

Pysk, m. liten, vanskaplig menniska. G. (F.).
Pyske, n. 1) id. Sk.,bl.; 2) brukas äfven
såsom smeknamn. Sk. (Skytts h.). Pjäske,
n. liten menniska, dvärg. Sm.,kl.


PUS 2 (pl..-ar), m. katt. Vg. Katte pus,
katte-pys, kisse-pus, m. kattunge. Sm. N. puse, m.
katt; jfr hind. pûsâ el. pûsî, m. katt.

PUS 3, m. djefvul. Kl. Jfr buse, puke.

Pusla el. pussla, v. n. 1 trolla. Sk. (Ing.), vl.

Pusleri el. pussleri, n. 1) trolleri. Sk.
(Ing.), sm.; 2) skämt, narri. Sm. D. pusleri,
n. spökeri (Moth); nht. possen, skämt.

Pysk, n. småtroll. Sdm.,g.,bl. I Göta
munarter eljltet pyske, pjyske, pjäske, pjöske.
Deraf hem-pjäske, n. hustroll eller husandar.
"Goe-nissen ä ett hempjäske". Hl. E. dial.
pixy, troll, tomtegubbe.

Pyssling (pl.-ar), m. litet troll; gast. Götal.

Tomte-pys (pl.-ar), m. tomtegubbe. Götal.


PUSA (ipf. puste), v, n. 1) svälla upp, t. ex.
om bröd, som står i ugnen. Vg.; 2) sjuda upp,
koka öfver, pösa. Sm. Gl. d. (enl. Rostgaards
och Moths ordböcker) puse, v. n. o. a. a) svälla
upp, blifva svullen; b) blåsa upp. Jfr pysa.

Pusen el. pysen, adj. svullen, pusslg. ”Ja ä
så pusen i synen”. Sm. Pused, id. Sk. (Ox.).
Deraf ópp pusen, adj. uppsvälld. Vg.,dls. D.
d. pusen, oppusen; n. pusen, posen, svullen; ns.
pusig, a) uppblåst af luft; b) svullen.
B. W. B. 3, 383.

Pus-kinnad, adj. eg. svullen om käftarue.
”Puskinnad höna”, höna som kring näbben har
utstående fjädrar. ”Hon ä så stinn sóm en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free