Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - PUM ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PUMMS 2, s. punns 1.
PUMRA, v. n. 1 slå, så att ett starkt ljud
frambringas; slå hårdt, tungt. Vg. (Skarab.).
PUND, n. 1) eg. (såsom 1 riksspr.) lispund; 2)
ett sädesmått, 3 1/3 tunna eller 20 skäppor. ”Ett
pund säd.” Sk. (Gärds. Ing., Herrestads m. fl.
härader), bl. (Lister). Fsv. pund, n. UL. SML.;
d. pund, a) skålpund; b) ett sädesmått = 4
tunnor el. 32 skäppor. Enligt 1569 års
Landebok utgör ett pund säd 24 skäppor, af hvilka 6
på en tunna. Jfr kgl. brefvet den 18
oktober 1577.
Punda el. punna, v, a. 1 utväga något
pundtals, väga ett pund tillika på en gång. ”Punda
hö, ost. Punda ut”. Vm.,ul.,ög.,sm.
Pund tröskare, m. tröskeman, som i
tröskelön erhåller ett visst belopp, vanligen en
skäppa för hvarje uttröskadt pund eller 20
skäppor. Pung-tröskare, m. Sk. (Ox., Skytts,
Järest.); pund tröskare, pund-tärskare, m. id.
Hl. D. pundtærsker.
Punna-skäppa. f. den skäppa säd, som en
tröskeman erhållit i tröskelön för ett pund säd.
Sk. (Frosta).
Bog-re-pung, m. en lös bossa under selen.
Dl. (Floda).
Eld-förs-pung, (pl.-ar), m. eldstål,
faslgjordt vid en liten pung af läder eller tyg,
innehållande fnöske och flinta. Fl. (Nl.).
Punga-stinn, adj. som har full
penningepung, godt om penningar. Bl.
Pung-ren, adj. som är alldeles utan
penningar. Ög.,sm. Pung-sliten, adj. Ul.;
pung-riden, id. Sm. (Ornö).
Pynge, n. (hängande) knippe. Ul.
Pyngel, m. 1) liten pung. G.: 2) bylte,
knippa af småsaker. Kl. Fn. pýngja, f.
penningepung; bay. pynkel, m. bundt, knippa.
(Schmeller 1, 289).
Punna, v. a. 1 gifva någon vissa slag med
handen under lek. Vg. (Kåll. h.),ög.
Punnare, m. toddy. Ög. (Elfab.).
Punne braje, n. undertäcke. Sm. (Vestbo).
Punnsa, v. n. 1 plaska, vada i vatten, stampa
i smutsen. Pummsa, id. Hs. Punns (ipf.-ä),
id. Vb.
Purre, m. yfvig buske. Ene-purre, m. Vg.
Jfr pâra.
Pure-hårig, adj. som har håret okammadt,
hoptofvadt. Purrig. id. Götal. D. d. (Bornh.)
porruer.
Pysill, m. pyssling, ovanligt liten menniska.
Vm. (Herv.,Id.).
Pysing (pl.-ar), m. liten gosse. Åm.
Pysk, m. liten, vanskaplig menniska. G. (F.).
Pyske, n. 1) id. Sk.,bl.; 2) brukas äfven
såsom smeknamn. Sk. (Skytts h.). Pjäske,
n. liten menniska, dvärg. Sm.,kl.
Pusla el. pussla, v. n. 1 trolla. Sk. (Ing.), vl.
Pusleri el. pussleri, n. 1) trolleri. Sk.
(Ing.), sm.; 2) skämt, narri. Sm. D. pusleri,
n. spökeri (Moth); nht. possen, skämt.
Pysk, n. småtroll. Sdm.,g.,bl. I Göta
munarter eljltet pyske, pjyske, pjäske, pjöske.
Deraf hem-pjäske, n. hustroll eller husandar.
"Goe-nissen ä ett hempjäske". Hl. E. dial.
pixy, troll, tomtegubbe.
Pyssling (pl.-ar), m. litet troll; gast. Götal.
Tomte-pys (pl.-ar), m. tomtegubbe. Götal.
Pusen el. pysen, adj. svullen, pusslg. ”Ja ä
så pusen i synen”. Sm. Pused, id. Sk. (Ox.).
Deraf ópp pusen, adj. uppsvälld. Vg.,dls. D.
d. pusen, oppusen; n. pusen, posen, svullen; ns.
pusig, a) uppblåst af luft; b) svullen.
B. W. B. 3, 383.
Pus-kinnad, adj. eg. svullen om käftarue.
”Puskinnad höna”, höna som kring näbben har
utstående fjädrar. ”Hon ä så stinn sóm en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
