- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
541

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - ROT ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

RYD, m. & f. 1) upprödjadt fält, afsvedjad
plats. Sm.,bl. I andra munarter, hvarest
ordet allmänt brnkas och ofta förekommer i
ortnamn (t. ex. Vestra Ryd, Ul., Landeryd, Ög.
Finne-rydja, Vg., Älje-ryd, Sk. [== fsv.
Æliaryth, Sv. Dipl. 4, 520]) säges ry, stundom
rya, röja el. rödja (pl. ryer el. röjer); deraf
bókka-, hästa-, kalva-, ko-rödja</i>). Ög.,vg.,sm.
rödda, f. G.; rydja, f. Fl. (Nl.), rydu, f. Fl.
(Öb.): rud; deraf Rudskoga i Vl.; 2)
svedjeland, som med tiden blifvit ljungbevuxet. Sm.
Ry, n. a) kal backe utan skog eller större
buskar. Sk. (N. Åsbo); b) ris, qvistar såsom
af ljung o. d. som afrifvas jemte öfversta
jordlagret vid flåhackning; c) ris, barr, bark m. m.
som faller från träd i skog. Vb. Fsv. ryþ,
ruþ, riuþ, n. ett bart, öppet ställe i skog; fn.
rjóđr, m. ruđ, n. id.; fsv. ruþa, f. ett till
odling upprödjadt jordstycke. UL.SML.VML.;
fht. riuti, rod, m. (Graff 2, 489); mht. dial.
(Nassau) rod, n. id. (Kehrein 1, 330).

Betes·rödja, f. upprödjad betesmark,
kohage. Sm.

Rönning, råning el ranning, m. upprödjad
mark eller äng, nyodling. Vb. (Nordmal.), nb.
(Lule). Rönning, id. Dls. Eljest kallas i Vb.
den mark, som rödjes till åkerodling, ny-land,
n. Fsv. ryþning, rydning, rudning, f, a)
rödjning till odling (eller väganläggning); b) den
till odling röjda jorden. VML. SML.; fn.
ruđning; d. rydning; n. rudning.

Rö-ske (egentl, röd-sked), f. ett verktyg att
göra träskor med. Sk.

Rössel, n. 1) svedjeland, fälla; 2)
hopsamlade qvistar och löf på ett svedjeland. "Bränna
rössel". Kl.,bl. Fsv. ryþsl, f. a) rödjning
(af mark). ÖGL.; b) den till odling röjda
jorden. SML.

Rössla, v. a. 1 upprödja och hägna brända
svedjeland till besåning. nÖg.,hl.,sk. (Ö. Göinge).

Röt, n. coll. upptagna rötter vid odlingar;
stubbar, ris, qvistar. Vb.

Röte, n. rötterna af qvickrot (Triticum
repens), upptagna och lagda på stenar att
förmultna. Sm.

Tör-rödder, f. pl. trädrötter som påträffas i
torfmossar. Bhl.

Velams·rot, velands-rot, f. vänderot:
Valeriana officinalis. Dl. Vendels-rot, f. Jtl.;
vendel-rot, f. Dl. (Elfd.), sm. (Värend);
vendel-blommor, f. pl. Nk.; vänn-gräs, n. Vb.;
vän-ört, f. Ul.; skvätts-lökjur, pl. id. Dl.
(Särna, Idre); i några munarter stäm-gräs, n.
Anm. Ansågs fordom vara jemte tais-ber ett
skyddsmedel mot troll enligt följande rim från
Dl. (Elfd.):

        "Taiseber og vendelrot
        Äd ir allir trull emot".


ROTA (ipf. rota), v. n. skrifva illa, kludda.
Vb.,nb. N. krota.

ROTE 1, m. I tales, stå rote, bärga sig länge
utan mat, i synnerhet då man intagit mycken
sådan. Sdm.

ROTE 2, s. rođ.

ROT-HVALV, -<i>hvälvor, -mos, -råg, -stamp,
-vällta, s rot.

ROTIN, adj. rutten. Dl. Röden, id. Sk. (N.
Åsbo). Fsv. rotin, rutin, VGL.ÖGL, S.S.
3, 80; fn. rotinn; n. roten; d. rådden, id.

Hvid-röddet-trä, n. lysved af ruttet trä.
Sk. (Ing.).

Rutti-stein, m. sjelfträtsten. Fl. (Nl.).

U-róten, adj. ej förruttnad. Hs. (Db.,Bj.).

ROTOR, s. svina rotor.

ROVA, f. (såsom i riksspr.) rofva. "Sätta en
rova", sätta stussen hårdt i golfvet, isen, marken.
Sm. Rogä (def. rogu, pl. rogar), f. rofva,
turnips. N. G. Fsv., n. rova; d. roe; ns. röve;
nht. rübe; holl. raap; lt. rapa; gr. ῥάπυς.

Basse-rova, f. en aflång röfva (peni similis).
Ög.,g. Jfr basse 3).

Rov-gard, m. inhägnad rofåker. Sdm.(Ö.Rek.).

RU 1 (def.-a), f. fjällslätt, en slätt på bergen
eller i fördjupningarne dem emellan. Jtl.

RU 2, s. ruv.

RU 3, s. rya sej.

RUA, s. ruga 1.

RUD, ruda, rudeskall, rudi, rudmört,
ruddmä, s. raud.

RUFFA, v. n. 1 grymta. Kl.,vg.(Skarab.).
Jfr råkkta.

RUFFSE, n. en torfva af många tätt
sammanvuxna sä(d)s-stånd, mest från en och samma rot
utgående. Råg-ruffse, n. Sdm.

RUG, m. råg. Dl.,vg. Ryg, m. G. I andra
munarter ru, ruv, rög, röv, röj. Fsv. rugher,
rugr, rygr, rogher,</i> m.; fn. rúgr; d. rug;
fht. roggo, rocco; nht. roggen; fe. ryge; e.





rye; holl. rogge; lit. ruggei; lett. rudsi; ryss.
rosh’; böhm. rez; pol. rez, rzy; ung. rozs; fln.
ruis, ruvis (gen. rukiin); est. rukki, rügga;
morduin, ros; tscheremis. rsha, rusha; vogul. orosh;
ostjak. ariish; tschunovaseh. irasch; samojed.
arish; tartar aresh, orosh; zig. rozo (Pott, zig.
2, 280); mlt. rogo; wal. rhyg. Ordet, som egentl,
troligen synes betyda: rödaktig säd, den röda
säden, är beslägtadt med slav. ruigdi, röd; gael.
rughadh, v. n. blifva röd, roddna.

Arve-råg, m. råg, som osådd växer det
följande året. Ög.

Duvo-råg, m. björn-mossa: Polytrichum
commune. Jtl. Gukku-lin, n. Gstr.; gök-råg,
m. Fl. (Öb.); gukku-råg, m. Ul. (Rosl.);
kråke-korn, n. Sm.; sop-móssa, f. id. Vg.

Fälle-råg, m. råg som vuxit på svedjeland.
Sm. Fäll-råg, m. id. Sdm.

Höst-råg, m. råg, som sås i augusti och
september. Sm. m. fl.

Roggjin, adj. af råg. Hs. (Dl.).

Rua-lykke, f, råggärde; lycka der råg är
sådd. Bl. Fsv. royhlykkia, f. id. S.S. 3, 252.

Ru-buss, n. boss af råghalm. S. Sk.

Rug-bliomä (pl.-r), m. blåklint: Centaurea
Cyanus. Dl. (Mora). Råg-blom, f. id. Vb.;
rug-tupper, f. pl. Dl. (Orsa); blå-ringblomma,
f. id. Sm.

Rug-stómer, m. rågstubbe. Dl. (Mora).

Ru-stubb, m. id. S. Sk.

Ru-halm, m. råghalm, uttröskade rågstrån.
S. Sk. Rug-’åm, m. id. Dl. D. rughalm.

Ru-jor(d), f. jord, som är tjenlig till
rågutsäde. S. Sk. D. rugjord.

Ru-klidder, f. pl. klier som siktas från
rågmjöl. S. Sk. D. rugkli.

Ru-klippe, f. stor bundt af uttröskad
råghalm. S. Sk. S. klippe.

Ru-korn, n. ett enskilt sädeskorn af råg.
S. Sk. D. rug-korn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free