Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SLÖ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SLÖE, f. s. slöja.
SLÖG, slögdare, s. sla.
SLÖG, a. sljog.
SLÖJ 1, adj. snopen, förlägen, full uf blygsel.
Sk.(Ing.,Vemm.,Skytts h.).
SLÖJ 2, adj. fuktig.´ Sk.(Lugg.). Jfr d.
d. sløj´, slapp, matt. "En sløi vinter". Mlb.,
DL. 519.
SLÖJA, slöe, f. sköka, dåligt fruntimmer. Hl.
D. d. sløie, sloie, f. oordentligt, sluskigt
fruntimmer; sløie, v. n. vara vårdslös, oordentlig; isl.
slæki, n. "et drog, eu kraftløs, doven person".
E. Jonsson, 512. Jfr slok.
SLÖJDE, m. ungdom, tjenstefolk. Bl. Jfr löid,
sid. 409 a.
SLÖJDIG, slöjna, s. sla.
SLÖJEN, adj. benägen att ströfva omkring på
fältet, betesmarken; brukas endast i sammans.
lång-slöjen, vidt-slöjen, benägen att ströfva långt,
vidt och bredt omkring på betesmarker.
"Bonnafåren ä vidtslöjnare än daj engelska".
Hl.(Karup),sk.(Bjäre). Jfr d. sløi, vid, rymlig.
SLÖJM, slöm, s. slemmer.
SLÖK, s. sluk.
SLÖKE, f. strätta: Angelica sylvestris.
Namnet slöke tillägges stora inuti pipiga umbellater.
Sveal. Slöke-stut, m. Angelica sylvestris
(Wahlenb., fl. suec. 1, 183). N. sløkje, f.
SLÖKK, s. släkka 1.
SLÖNDREN, s. slinner.
SLÖNT, slönta, s. slinta.
SLÖR 1, m. rum vind, god vind. "Segla för
en slör. Dä går för en slör hän"; deraf slöra
v. n. 1 segla mycket ruudt. Sjömansspr.
SLÖR 2, s. slöra.
SLÖRA, v. n. 1 1) vara slarfvig, oordentlig,
vårdslös. Hl.; 2) gå å slöra, ej få sitta stilla
vid arbete, utan gå omkring i köket eller
utomhus med hvarjehanda sysslande; om fruntimmer.
"Hon går å slörar (el. slōrrvar)". Sk.(Ox.). D.
sløre, vanka hit och dit (Moth); ns. slüren el.
slören, vara vårdslös; e. dial. to slurry over,
göra något med slarf (Craven); isl. slóra, söla, dröja.
Slör 1, f. 1) trasa, torktrasa. Åm. Slör
(def. slöra, pl. slörän), f. id. "Tórk å fotom
dinom vä gamm-slöra! Kläa hennars jär bara
slörän". Slöru (def. -n), f. id. Vb.; 2) okysk
flicka. Jtl. Deraf dyng-slöra, f. liderligt
fruntimmer. Åm. Holl. sloor, f. illa uppfostrad
flicka; n. sløre, f. vårdslöst fruntimmer; nht.
dial. (Schwaben) schleer, f. liderligt fruntimmer.
Slör 2, n. 1) slarfvig, oordentlig menniska.
"Ja går som ett slör". Sk.(Ing.); 2) gammalt
fruntimmer, som användes till mindre
ansträngande göromål. Sk.(Onsjö). Isl. slór, .
söleri, dröjsmål.
Slör 3, m. 1) slarf, vårdslöshet. Dä gikk
på sin slör"; 2) slump, lyckträff. Dä gikk på
slören"; 3) halfrusigt tillstånd. Han ä på en
slör". Götal.
Slöre,n. slarfvig menniska; struntkarl.
Hl.,sk. (N. Åsbo). Jfr slöde.
Slöring (pl. -ar), m. liten karl, yngling, som
ej är mycket besked med. Dränga-slöring,
påga-slöring. Sk. Sluring, m. Sdm. (Gålö).
Slörut, adv. trasigt. "Slörut klädd". Vb.
Slöjt-lina, f. lina på en sådan fiskkrok.
Bl.(Ibm.).
Slöta el. slöjta, v. n. 1 fiska med slöt
Bl.(Ibm.).
Smadder, n. dumt prat. "Dä ä bårstens
smadder, sladder å tödder". Smaddring f, id.
S.Sk. D. d. smadder, n. skräll.
Smaddra, f. pratmakerska. Smaddrare, m.
pratmakare. S.Sk.
Klen smak, s. klen.
Smag, m. smak. Bhl. Smag, småg, m. Sk.
Fsv. smaker, m. S.S. 3, 94. Horol. f. 39. S.
Bern. f. 168 v. Birg. Up. 1, 237; isl. smekkr;
fht. smak; fe. smæc; ns. smakk; nht. geschmack.
Smäkkal, adj. fet, mägtig; om mat. Vl.
Smäkken, adj. mycket söt, för söt och
således vämjaktig. Smäkk-söt, smäkkanne·söt, id.
Vg.(Elfsb.).
Smakk-eka, f. en mindre eka eller båt med
spritsegel (smakk-segel). Seglet är fast vid
masten och har sprit eller stång, som spänner
seglet. Bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
