672 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - STEK ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stegers, id.: n. størhus, kokhus; kök; holl. sters,
brygghus.

Stek-öl, n. varmt dricka, som förtäres i
stark köld. Enköpings·stek-öl är ryktbart och
begärligt under denna slädens tjugondedags
marknad strax efter nyåret. Ul.

Tvär·stegerska, f. andra stekerskan vid
bröllop. Bl.(Lister).

STEKEL, m. 1) svans, rumpa. "Klöppa å
tagelt änna te stekel". Deraf rómpa-stekel, m. den
tjocka delen af en hästsvans. Rómpa-stelk, m.
id. Nk.; 2) stjert. Vg. Fn. stilki, m. stjelk.
Jfr stelk.

STEKJ (def.-en), m. stelhet, styfhet. "Stekjeu
ti bena", styfhet i henen; om djur och
menniskor. Vb. Stäk, m. svaghet i knäna (hos
boskap). Hs.(Db.).

STEKKEL·GRÄS, stekk·gräs, stekk-russa, s.
stinga.

STEL, stel-baint, stel-bända, s. stiva.

STELA el. stäl (ipf. stal, sup. stuli, stöle el.
stölä), v. a. stjäla. Vb. Stjälä (pr. stjäl, pl.
stjälum, ipf. stal, pl. stalum, sup. stuliđ). Dl.;
stiäla (pr. stiäl, pl. stiäle, ipf. stal, pl. stulu, sup.
stuli). G.; stäla el. stiäla, (ipf. stal, konj.
stule,
sup. stûlet el. stûlt. Vg.; stila (ipf. stal, sup.
stuli?). Nb.(Ö.Cal.); stiäla (stal, stöle), id.
S.Sk. Fsv. stiala, stiæla, stæla; fn., n. stela; d.
d. stæle el. stele; fht., fsax. stelan; nht. stehlen;
fe. stëlan; e. steal; ffris. stela; moes. stilan,
stjäla; skr. ste, id.

MåL-stulän, s. mäla 1.

STELK, s. stilk.

STELK-RUSSA, s. ronnsa.

STENA, stena-bro, sten-bitter, -bitäre, -bjelke,
-blind, -bråte, -bår, -bänk, -drög, -döss, -gräs,
-harg, -hemta, -kvällp, -kasse, -klämma, -knarst,
-kólv, -kärn, -ka, -lake, -mal, -mossa-brunt,
-ors-predlkan, -pótta, -rabbe, -skräkka, -skval, -skärv,
-so, -stókkene, -strykare, -sugare, -sut, -sånkare,
-tel, -tyg, -vred, -väjt. -ört, s. stain.

STENGÄN (ipf. stengnä), v. n. stelna, kallna,
hårdna, blifva seg; om mjöl. Är mjölet godt
och ej fruset, "stegnar" deg och gröt väl: i
annat fall blir den vattenaktig. Vb.

STERD, sterna, sterr, stersa, s. stira.

STERKA, s. sterra.

STERKA SIG, v. r. 1 storkna; få någon mat i
luftstrupen och derigenom hindra andedrägten.
Fsv. storkna, förqväfvas. S.S. 3, 25. Jfr starkna.

STEKEA, v. n. 1 1) darra med hufvud eller
händer; vara skälfhänd; 2) blifva stel af rädsla
eller häpuad; stå med stirrande ögon, spänna ut
ögon, fingrar o. s. v. Nk.,vg.,ög.,hl. Jfr stira.

Hönsa·sterra el. hönsa-stera, f. skälfva, en
svaghet hos gamla menniskor, då de darra med
hufvudet. Ög.,vg. Sterren, hönse-sterren, m.
def. id. Ög.

Sterka, v. n. 1 darra, runka.

Stereter, adj. darrande (såsom försupna
personer). Vg.

Sterr-händt, adj. darrhändt. Vg.

Sterring, f. darrning. Hl.(Värö).

STERRI, s. stira.

STERS, s. steka.

STERT, s. stärt.

STERTA EMOT, v. n. 1 sträfva emot, streta
emot. Dls.,vl. Sterka emot, id. Hs.,vl.
D. d. (Slesvik) stirre emod, id. (Kok 1, 384).

STESS el. stöss, adj. förvånad, intagen af
fruktan. Hs.(Db.,Bj.,Tuna). Af sv. studsa, v. n.

STETT, adv. oerhördt, ofantligt. "Stett med
fisk". Hs.(Db.). Jfr stört.

STI, s. stiga.

STIBÄKKLI, adv. oupphörligen, utan
uppehåll. G.

STIEL, s. stira.

STIGA el. stigja (ipf. stegj, konj. stegje, sup.
stegjet), v. n. 1) stiga. Ög. Staiga (pr. staig,
pl. staigum, ipf. steg, pl. stigum el. stegum, sup.
stigjiđ e. stijiđ). Dl.; stäiga (pr. stäigur, pl.
stäige, ipf. staig, pl. stigu, sup. stigi). G.; stig
(steg, stigi), Vb. (Ume, Bygde, Löfånger); stiig
steg, stigjä). Vb.(Skellefte); steig (steg, stigi),
id. Nb.(Cal.); 2) talesätt: a) stiga av för
någon, ge efter, upphöra. Hs.—- ul.; b) stiga på
stjerten, vara mot förmodan frikostig. Sdm.; c)
stiga åt se stiga åt sidan; om kor i båset. Ul.
Fsv. stigha;; fn. stiga; fht., fsax., fe. stigan; nht.
steigen; ns. stigen; holl. stijgenV ffris. stiga:
moes. steigan, stiga; skr. stig’, ascendere (Bopp,
gl. 385).

En-stega, s. en.

Flaka-stig, s. flake.

Jakobs-stege, m. blåljus: Polemoninm
cæruleum, L. Nk.

Neu-stig, s. nyr.

Stakkale-sti(g)¨, s. stakkal, under staver.

Steg, n. 1) steg i ett bänne, Vb.; 2)
fiskstim under lektiden. S.Åm.; 3) obråkad
linknippa af 4 tåtar. Vb.,åm.; 4) fot uti en pall.
Sm. Fn. stig, n. a) steg; b) fot på stege eller
trappa; fe. stigë, m.

Stega, v. a. 1 mäta med steg, t. ex. väg,
gärdesgård, dike. "Ja har stegat vägen". Sm.
Stiga ut, id. Ul.

Stegar, m. pl. flock af laxar, som uppstiga
i elfvar. Duner, pl. id. Norrl. Jfr steg, n. 2).

Stega·trå, n. pinne i en stege. Vg. S. tråda.

Stege, m. häck på en vagn. Deraf
under-stege, underste häcken på en vagn. Nk.

Stegla, v, a. 1 stegra, höja priset. Sm.
Stigla. Ul.

Steg-lukka el. stig·lukka, f. grinderna med
sin öfverbyggnad till kyrkogården. Namnet
deraf att nedre hälften af grinden ej öppnades,
utan öfverstegs på det att kreaturen ej skulle
inkomma på kyrkogården. Hs.(Db.).

Sti, f. stia, stiga. Götal. Steg, f. hus för
svin, getter och får. Hs.(Db.); deraf sti-gölt,
m. fetgalt, galt insatt på en stiga. Bl. Fsv.
stighia, f. stiga. Legend, s. 805; stia, f. Birg.
Upp. 1, 400; fn. stia, n.; fe. stîge, f. stiga;
fht. svinstige; holl. svijn-stijge; swz. sau-stye.

Stig 1, m. gången i kyrkan. Sm. Fn. stigr,
m. väg, stig.

Stig 2, n. kallas vid taktäckning så stort
stycke, som på en gång täckes och hvilket
beror på den s. k. täkke-stiens eller
täkkebommens längd. Sk.,S.Hl. D. stige-gang.

Stige (pl.-gar), m. stege. Sk.,hl. Stikå,
m. Dl. Fsv. stighi; fn. stigi; d. stige; fht.
stiga; u. stige. .

Stig-holt·gräs, n. Linnæa borealis. Vb.
Ro·holt-gräs, n. Vb.(Ume); Jungfru Marie
barn·mössa, f. Vb.(Nordmaling). Jfr
vinn-gräs, tórrvärks·gräs, hvita klókkor.

Stäig el. steg, m. stig, tjog af ägg. "Ajn
steg ägg". G. Ns. stig, tjog (Danuiel, 212);

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0702.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 672 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|