Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- T
- TE ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
te; gl. d. tee; fht. zîhan: fe. tihan; ns. tijen:
moes. ga-teihan, utvisa, förkunna.
TE 5, n.? Spergula arvensis. Bl. (enl.
Aspegrens fl.). Knut-arv, m. id. Bl. Tryle, Sveal.;
nägde. Åm.; skórv, id. Sm.
TE 6, s. tu.
TE 7, s. tä.
TE 8, s. tå 1.
TEBA el. täva, adj. tyckmycken. Bhl.
TE-BRÅKA, v. a. 1 vänja till, tämja. Ög.
TE-BÅ(D), s. tillbud.
TE-BÄRANDE, te-bäranne, n. (oförmodad)
händelse. Vg. Af bära te, oförmodadt hända.
TEDE, s. tetas.
TEDRA, v. n. 1 1) vara tåpig; säges om
blyga barn, som ej våga gå fram till främmande
personer; äfven om äldre tillgjorda menniskor.
Kl.; 2) bära sig illa åt. "Hva står du der å
tedrar ätter?" Ög.(Ydre).
TE-FIKEN, adj. benägen, lifvad. Te-hógsen,
adj. id. Vm.(Fellingsbro).
TE-FJÄTE, m. egg-spets eller hörnet af en
vedyxa, som är te (till, åt) den som hugger; )(
frå-fjäte, m., den eggspetsen, som är från den
huggande. Ög. S. fjäte 2.
TE-FÖDDES, adv. tillskiftes; säges då en
stark häst eller oxe köres till skiftes med
tvenne svagare. "Hästen går, köres, te-föddes mä
fölmärrana". Hl.
TEG, s. tu.
TEGA 1, v. a. 1 aga, näpsa. "Tega barnet
me ris. Ja ska tega ännen på dej". Sk.,hl.
Fn. þægja, tillrättavisa, straffa.
Teg, m. aga, ris. Sk. Swz. teges, pl. slag.
TEGA 2, s. hvite-tega, sid. 272.
TEGAS (ipf. tegäsä), v. d. 1) vara sinnad,
hafva i sinnet, ämna sig till, men icke verkställa.
"Jig tegäsä dit". jag ämnade mig dit, (men det
blef ej af). "Ji ha tegas gå dill stan, men hä
vadt int å". Vb.,nb. åm. "Ja ha leng tegast
kóm å skåd et’ te, men he a int vali". Fl.(Öb.);
2) försöka. "Tegas att gå å arbeta". Mp. I
dessa båda bemärkelser nyttjas ordet om bägge
könen.; 3) impersonelt: det stundar, är på
vägen att komma. "Hä tegas”, det stundar, det
anar (mig), att det eller det inträffar. "Hä tegas
vakkert fólk". Det anar mig att vackert folk
kommer. "Hä tegas en kar, en kvinna", det
anar mig att en karl, en qvinna är på vägen
hit. Dessa förutsägelser ske alltid af qvinnor,
hvilka af en viss känsla eller stickning i någon
kroppsdel pläga förutsäga ankomsten af någon
tillhörande det ena eller andra könet. Vb.
Täges nån, känna klåda i någon lem (tå eller
finger), hvilket anses betyda att en vän tänker på
en eller snart kommer. Jtl. Fn. tega, v. a.
visa, utvisa (nht. zeigen); tegaz, visa sig, vara
färdig att göra något, tänka: "ek tegumz at
drekka"; tægja, v. a. visa, beteckna, utmärka.
Egils. 611.
TEGLA, s. tägla.
TEGU-BÅN, s. tigga.
TE-HOGGEN (pl. tekoggna), adj. glupsk, snål;
eg. om fisk som nappar fort på kroken. Kl.
TE-HóSEN, s. te-fiken.
TE-HÄNDSEN, adj. närbelägen, beqvämlig. Sm.
TE-HÄST, s. te 2.
TE-HÄTTEN, adj. 1) djerf, tilltagsen; 2)
påhittig, händig. Sm.,hl. S. hätta 1.
TEI, s. tidt (tid 1).
TEISTE el. teste, m. Tobisgrisla: Uria Grylle,
Lath. Bhl. Iste, m. Sk.; grylla, f. G.;
gröttla, f. id. Kl. Fn. þeist, n. Uria Grylle. S.E.
2, 489; þeista, t. id. Rit þess islenzka
lærdómslista fèlags 1, 19; n. teiste, m. id.
Teiste·fisk, teste-fisk, tiste·fisk, m.
teiste-kussa, f. Gunellus vulgaris. Cuv. (Blennius
Gunellus, L.). Bhl. Namnet deraf att denna
fisk i synnerhet utgör föda för teisten el. testen.
TEJA, f. 1) en kronoskattepersedel, bestående
af ett lam, en gås och två höns. Sk.,hl.; 2)
dylik skattepersedel, som afgifves till
herregården. "Vi ha ydt vår teja te hogården".
Sk.(Baraebäck,Vrams-Gunnarstorp). Gl. d. teye el.
theije; fn. tekia, f. afgift. Jfr Falkman, Ort.
underv, s. 131, 168.
TEJDA UPP, s. tia 2.
TEKA, v. n. 1 täfla, söka öfverträffa
hvarandra; kasta om, hvem som skall slå först (i
spel och bollkastning). Svea-,Götal. Tekas el.
täkas, v. d. Sdm.,ul.,vg.; tek (ipf. -ä), id. Vb.
Jfr moes. tekan el. teikan. vidröra; holl. tikken,
klappa, gifva ett lätt slag; ns. tikken, sakta
vidröra (B.W.B. 5, 67); holl. tik, m. lätt slag,
rapp; d. d. tek, n. id. (Kok 1, 399).
TEKKEL, teksla, s. tängsla.
TEKN el. tegn, n. tecken; underverk. Bhl.
Fsv. tekn; fsax. tekan; nht. zeichen; d. tegn;
moes. taikns.
Tekna, v. a. 1 trolla. Sm.
TE-KOS, s. te 1.
TE-KóST, s. tillkóst.
TEKS (el. tekks). 1) hut, skam. "Vestu ej
teks!"; 2) beskedlighet. "Ja sa lära dej å veta
tekks". Ög.(Ydre).
TEKST-BOK, f. postilla. Fl.(Öb.).
TEL, s. telne.
TELDA, telde, s. tildä.
TEL·DILL, s. töla 2.
TELEGER, s. tillig.
TEL-LAGA 1, f. förmåga att ställa till något.
"Han har goda (el. klena) telàgor", han har god
(eller dålig) förmåga (att ställa till). Hs.(Ljusdal).
TEL·LAGA 2, adj. förargad. Hs.(Db.).
TELN (el. täln), pl. telningar. Jtl. Tilling,
m. telning. Sk.(N.Åsbo). Fsv. telninger m.
telning. Legend, s. 92, 93; telonger, m. id.
Birg. Upp. 3, 65. Jfr holl. telen, föda,
framalstra; ns. teling, födelse; telge, tellich, telning.
Telna, v. n. 1 slå ut rotskott, telningar.
"Appla telnar ópp sej", Ög. (Ydre). Tela
ópp, id. Kl. Telna (el. terna) ópp,
uppväxa. S. Nk.
TELNE (pl. nar), m. teln, kanttåg på not och
nät. Deraf över-, unner-telne. Götal. I några
landskaper täln, tel, täl, m. tälna. f. N. telna,
f.; d. d. tæl; fn. þinir, þinr, m.; netþinull, id.
Över-telnen kallas eljest flarnteln. Fl.(Nl.),
flår-teln, Vb.; unner-telnen heter sten-teln.
Fl.(Nl.), sten-tel. Vb.
Telna, v. a. 1 sy kanttåg på fiskgarn.
Sdm.(Björkvik).
TE-LÓTTA, v. a. 1 tillotta, begåfva. Sm.
Jfr lóta te, sid. 400 b.
TELL-SPJÄLES el. tell-spjäles. adv.
skafföttes, då man ligger med hufvudet åt hvar sin
ända i sängen. Jtl.
TELT, m. klimp. Vg. (enl. Hof; 291).
TE-MANN, te-manns, te-manns-häst, s. te 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0757.html
