Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TID ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudstjenst. G.(F.). Fsv. tiþ. f. (& m.) tid;
tiþir, f. pl. gudstjenst. L.L.; tidher, f. pl. S.S.
3, 39; fn. tiđ, f. tiđr, m. tid; fht. zit; nht. zeit;
fsax., fe. tid; e. tide, id.
Ands·tid, s. and.
Brunnd-tid, s. brinna.
Brój-tid, s. brója.
Fagningä·täid, f. tiden då ängarne skola
fagäs, d. ä. rensas om våren från fjorårets
vissnade gräs. G.
Fo(r)n-tida, s. forn.
Framm-tiden, q. v.
Få-tidigt, adv. fruktlöst, förgäfves.
Vg.(Kåkinds h.).
Fåtia, få·tier, få-tisam, s. sid. 176.
Hakkare-tid, f. en mångenstädes omtalad
tid, då all den uråldriga åkerjorden upptogs
med hacka och sedan med samma redskap
brukades. Denna tid förmenas hafva inträffat
under en konung Hakk eller en drottning
Hakka. Sm.,ög. m. fl.
Mjók-tiÐ, mólke-ti(d), s. milk.
Mäje-ti(d), s. mäj 1.
Tida (sup. tidt), v. n. tima, hända. Verbet
brukas endast i supinum. "Dä har så tidt.
Hvad ä dä för tidt?" Vg.,bhl.,hl. Fsv. tida:
fn. tiđa.
Tidand el. tidan, n. underrättelse,
budskap, tidender. Fl. Tidende (tiande, tiende),
f. Vg.; tidänn el. tiänn, f. Vb.; tinder, n.
pl. Ul.; täiendar, f. pl. S.G. Fsv. tiþandi,
n. nyhet, tidning. Legend, s. 14, 205;
tidhande, n. S.S. 2, 201. Fr. af N. 1362;
tidhinde, n. S.S. 1, 11; fn. tiđindi, n. pl.; d. tidende.
Tidande-skrubba, s. skrubba 2.
Ti(d)·frågen, adj. som stiger bittida upp. Sdm.
Tidig, adj. 1) hågad för, begärlig efter,
lysten; hungrig. Tied. Sk.; tiog. Bhl.;
täjdug, id. G.; deraf a) mat-tidig, mad-tied,
lysten efter mat. Sk.; b) tia-grann nogräknad.
Sk.(Villands,Albo),bl.,kl.; 2) brunstig, löpsk.
"Kon ä tidi(g). Tävan ä tidig". Svea-,Götal.
Fn. tíđigr, lysten, begärlig efter något; d. d.
tidig; n. tidd.
Ti(d)·samr, adj. som är tidigt uppe. Nk.
Tids-drögsel (el. tids-dröjsel), f. onödig
försummelse af tid. Fl.
Ti(d)-söken, adj. som tar tiden i akt. Vb.
Tidt (komp. tiare, superl, tiast), adv. 1)
tidt, ofta. Allm. Tida. Ul.,fl.; tei (komp.
teiran, superi, teirest), Nb.(N.Cal.); 2)
snabbt. "Kvarnstenen går tidt omkring".
Vg.(Skarab.). Fsv. tidare, adv. kompar. oftare.
VGL.; fn. titt; n. tidt; d. tit.
Ti-sinnt, adj. snarsticken. Hs.(Bj.) S. sinnt.
Tidäs (el. täidäs), v. d. vara begärlig
efter parning, vara brunstig, (drifva sin löptid?);
om kor, getter, renar. Nb. Ti säg (ipf. tidd
säg, sup. tidt säg), v. r. id. Vb. Fn. tiđa,
v. imp. hafva lust till (af tíđr, adj.). På
samma sätt härledes tima, v. n. drifva sin
löptid. Jtl. (enl. Ihre), af fn. tími, m. tid.
Tidder el. tidd, adj. hafvande, rådd,
drägtig, som blifvit befruktad: 1) om qvigor, kor.
Allm. I-tidd, id. Om kor säges äfven
i-kjalver. Vg.; i-kåv, id. Dl.(Mora); deraf a)
nutidd, adj. som nyligen kalfvat; som nyss
börjat mjölka; b) ta tidd, blifva drägtig; om kor.
Vg.; 2) om suggor; deraf gres-tidd.
Vg.(Skarab.); 3) om lamm; lammdiger. Vg.; 4) om
en hustru som ofta fått barn; föraktligt. "Nu
ä hon tidd igen". Sm.: 5) brukas också med
hänseende till kalfningstiden. "Kon ä tidd ve
froedan", kon skall kalfva vid vårfrudagen.
"Kon ä tidd att kalva te midsommar". Sk.
Fn. tídd, drägtig. Diplom. Norv. V, 597; n.
tidd, id.
Tide·ko, f. ko som är i kalf, snart skall
kalfva. Hl. Swz. zeitkuh, f. ko som första
gången skall kalfva.
Tilig, adj. tidig. Sk.,hl.
Tiliga, adv. tidigt, bittida. Vg.,sm.,hl.
Tilllga, tilia, tilians, tiliens. Sk.; tillia
Vg,(Mark); tile. Jtl.; tilli, id. "Tilli börra ku",
ko som kalfvar tidigt på hösten. Bhl. "De ä
holiens tiliens på glidd", de äro tämligen tidigt
ute och fara. S.Sk. Tidt, id. Vb. Isl.
tíđlega (Hald.).
Täid-häia, s. hia 1.
Tidettan, ti-ettan, adv. ditåt. Fl.(Nl.).
Tite, adv. der. Fl.(Öb).
Hvin-tjädar, tiädär-hwäin, s. 270.
Ung-tjöÐur, m. ungtjäder. Dl.(Våmb.).
Mol-tiga. s. mol.
O-förtigjen, adj. ej att förtiga. Vb.
Tagna, v. n. inchoat. 1 begynna att
tystna (efter gråt); om barn. Hs.(Bj.). Tagnä,
begynna att tiga, blifva tyst. G. Fsv.
thagna, tystna. S.S. 1 140. Flores, 1808; fn.
þagna; n. tagna; d. d. taune, id.
Taus, adj. tyst. Sk.(Ox.,Ing.). D. taus,
id.; swz. daus, "verblufft, verwirrt; ohne ein
wort zu sagen". Stalder 1, 273. Taus står i
st. f. tags.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
