- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
735

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbrända delen af veken; gl. d. tandel, id. (Mlb.,
Dansk Gloss. s. 218).

Ljus-tjängken, m. def. den utbrunna
delen af ljusveken. Vb.

Tanne (pl. tannar), m. brinnande fackla
af tjärved. Sm. Tånne, m. id. Bl. En
sådan tanne (ljudsämdt af tande) sammansättes
af torra tjärvedsstickor, omvirade med vidjor,
till tjocklek såsom en grof stång och till en
längd af stundom 6 till 12 fot. Deraf
jul-tanne, m. julbloss vid färden till kyrkan
julottan, hvaraf fordom jul-bålen tändes på
kyrkovallen. Fn. tandr, m. eld. F. 2, 317.

Tiin (ipf. tint), v. a. tända. "Tin ópp eln
ti spisom!" Vb. Jfr tinå 1.

Tinder, n. tunder, fnöske. Tönner, tinger,
Sk.; tönder. Hl.; tynner, n. id. Hs. Fn., n.
tundr; d. tønder; fht. zuntara; nht. zunder;
ns. tunder; holl. tonder, tondel, tintel; e.
tinder; e. dial. tunder.

Tindra 1 (pl.-dror), f. gnista. Hs.
Ell-tindra, f. eldgnista. Mp.; ell-tinner, f. pl.
eldgnistor. Jtl.; jelld-tinå (pl.-tinur), f. eldgnista
Dl.(Våmh.,Mora).

Tindra 2, v. imp. 1 kasta gnistor. "Hä
tindrar ur kórstenen". Hs.(Db.,Bj.). Jfr tinå l.

Tänn, n. något att tända med; det hvarmed
man upptänder eld (såsom näfver, stickor).
Ell-tänn, n. Vb.; jäll·tände, n. id. Ul.

Tännane, adj. upptänd af vrede; ond.
Sk.(Lugg.).

Tänne, n. 1) lysämne (ljus, tran, olja).
Sk.,hl.; 2) torr ved eller stickor till
upptändning af eld. Ög. Nht. dial. (Schwaben)
zünde, "brenn-öl".

Tännt, n. 1) brinnande ljus eller lampa.
"De to tänntet ud i sterset". Sk.(Ing.); 2)
brinnande lyssticka. Bl.,kl.

Tönder el. tönner (def. tönnrä), n. 1) eg.
tunder el. falaska af något brännbart såsom
linne, bomull m. m., hvari slås eld med flinta
och eldstål; 2) vedstickor, näfver att tända
med. Vb. Jfr tinder, som är samma ord.

Tönner-svamp, m. fnösksvamp; Boletus
igniarius. Sveal.

TINDER, s. tid 1.

TINE, tinna, s. ti 1.

TING, n. 1) (såsom i riksspr.) ting; 2)
(euphemistiskt i st. f.) sår. "Vass fem-tingen", en ed.
Vm.(Herv.,Id.). Jfr famm-under; s. und 1.
Fsv., fn., fe. þing, n. ting, sak m. m.; måhända
af fe. þingan (þang, þungon, þungen), vara tung.

Tingta, v. n. 1 1) processa, vara vid
tinget. Sk. Tingtas, v. d. id.
Sk.(N.Åsbo.Lugg.); 2) resa i kring att hålla ting. Götal.
Tingt, id. Vb.; 3) hålla långt samtal. Ög.
Fn. þinga, v. n. a) hålla möte, sammankomst
vid ting; rådslå; b) ha förtroligt samtal.

*TINGA (ipf. tang, sup. tungit), v. n. stå fast,
sitta fast? Detta förlorade starka verb
förutsättes troligen af orden tanga, tunga, tånge.
I fe. finnes starka verbet tingan, enl. Bosworth.
Jfr Grimm (gr. 3, 61: n;o 605).

Tanga, f. de fibrösa delarne af en rot;
filamenterna, som häfta potatisrötterna vid
växtståndet. Fl.(Ingo).

Tang, f. tång. Sk. Fe. tange; fht. zanga.

Tange, m. qvicke i horn. Bl.(Östra h.).
Stigel, m. id. Sk.(Ing.).

Tunga, f. (såsom i riksspr.). I munarterna
vanligen tonga, i Vb. tōng. Fsv,, fn., fsax.
tunga; fht. zunga; moes. tuggo; fornlt. dingva;
lt. lingva.

Elg-tunga f. ett slags tistel: Circium
heterophyllum. Ö.Sm.

Fula-tungor, f. pl. eg. foglatungor;
styfmorsviol: Viola tricolor. Sk.(Lund). Jfr
skate—blomma.

Tunge-tår, m. liten tår af flytande
varor. Sm.

Tung-häfte, n. tunghäfta. "Ha t.", icke
kunna tala. Ul,

Tånga-tilja, s. tilde.

Tånge, m. spets: 1) spetsig ända af något
järnredskap; den tillspetsade ändan på en knif,
fil, huggjärn eller annat järnverktyg, som
sättes in i träskaftet eller handtaget. Kniv-tånge.
Allm. Tange, m. id.; deraf knaiv-tange,
syl-tange. Dl.,nb.; 2) lång, smal udde;
landtunga, som löper ut i haf eller sjö.
Hl.,sk.(Harj.); 3) framskjutande ändan af ryggraden
hos menniskan (os coccygis). "Han sparkade
mej justament på tången". Hl.; 4) den
tjocka svansspetsen hos hästar och fäkreatur. "De
ha klippt taglet å, så tången ä bar"; deraf
rumpe-tånge. m. a) rumptång. Allm.; b) stuss

på menniskor (eg. os coccygis). "Slå
rumpe-tången i isen". Ul; 5) smal åkerrispa på
marken. Sdm.; 6) förtorkad större gren på ett
träd; vanligen om fur. Sk.(Göinge b.). Fn.
tangi; n. tangje; d. (Moth) tange == tånge 1).

Tång·gång, m. ängslan, oro; af tångens
viftande, då kreaturen oroas af flugor o. d.
Sk.,hl.

Tång-snipa, s. snip.

Tång-snälla. f. Syngnathus, L. Bhl.

TINGLIG, adj. lätt handterlig, beqväm,
passande, tjenlig, behändig för sitt ändamål, tjenlig
för ens afsigt. Sdm.,ög.,kl. Tinglu(g), id. "En
tinglu plog. Ja lät sätta um spisen, så han
vardt lite mera tinglu". Nk. Tingeli, id.
"Tingeli kniv dill å bräst vä" (sprätta med).
"Tingelig kar", händig karl, som kan göra
hvarjehanda. Vb. Tinlig, nätt, liten. "Skon ä så
tinlig". Bl.(Östra h.). Troligen af ting, n. sak.

TINGTA, tingtas, s. ting.

TINNA, s. ti 1.

TINNE, m. pinne. Ordet brukas endast i
sammansättningarne: a) harve-tinne, m. pinne i
harfven; b) rive-tinne, m. pinne i hörakan
(höräfsan). Vg. Hit är troligen att hänföra
talesättet: harva i tinnt, ɔ: då tvenne harfvar köras
efter hvarandra på åkern, så att den senare
harfven går i den förras spår. Sk.(Harj.). Fn. tindr,
m. a) tinne, spets; b) pinne; d. tinde; e. tine.
Troligen af sv. tand, m. dens.

TINNER, s. tilde.

TINT, a. tin 1.

TINTA 1, f. liten nöt. En sådan lemnar man
såsom underpant på ett gifvet löfte eller gjord
öfverenskommelse att den, som efter bestämd tid
först framvisar sin tinta skall derför komma i
åtnjutande af den utfästa förbindelsen eller
vadet. Kl.,sm.,bl. Tynta, f. liten nöt. Hl. Jfr
tina 2.

TINTA 2, v. n. 1 enträget tigga. Ul.
Troligen af tiggja.

TINTA 3, s. ti 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:52:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free