- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
736

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TINÅ 1, v. n. 1 1) smått brinna. "Að tinär
upp uvåni askun", det brinner smått uppöfver
askan; 2) gnistra, utkasta gnistor. "Äð tinär i
skrauvin", det gnistrar ur skorstenen.
Dl.(Elfd.,Våmh.). "Äð tinar i skråivim". Dl.(Mora). Jfr
tinda, som är ett närbeslägtadt eller troligen
samma ord.

Tista el. tiesta (pl -tur), f. eldgnista (från
skorsten el. järn i smedja). Dl.(Åsens by i Elfd.).
Jelld-tîsta, f. Dl.(Garbergs by i Elfd.);
tistra (pl.-strur), f. Hs.,hj.; töstre (def. töstra),
f. Jtl.; tostra, f. Mp.; töster, ell-töster, f. id.,
Åm. Toster, n. 1) id.; 2) lättretlig menniska;
3) liten yster flicka, yrhätta; ystert barn.
Tostr (def.-a), f. ell-tostr, f. gnista,
eldgnista. Vb.

Tistra, v. imp. 1 gnistra, kasta gnistor.
Mp. Tosta, id. "Dä toster". Jtl. Tostär
(ipf. tosträ), id. Jtl.,vb.

TINA 2, s. tina 2.

TIOG, s. tidig (tid 1).

TIOTA (pr. tiot, pl. tiotum, ipf. tot, pl. tutum,
sup. tutid), v. n. tjuta. Dl.(Elfd.). Tiautä (pr.
tiautur, pl. tiaute, ipf. taut [äfven töt, i ett
gammalt rim], pl. tutu, sup. tuti). G.; tjuta (töt,
tjutit). Ög.; tjuut (ipf. tjöut, sup. tjuti el. tjutä),
Vb.; tyta el. tyda (ipf. töt, sup. tutit?), id.
Bhl.,sm. Tuta (ipf. töt, sup. tutet), blåsa i horn, lur.
"Tuta i horn, lur". Jtl.—sm. "Tuta i långljud",
blåsa i näfverlur. Fl.(Nl.). Fsv. þiuta, thiwta
(ipf. þöt, pl. þutu), tjuta. Legend, s. 20, 189.
Gl. ordspr. 391; tuta. S.F.S. 4, 534; fn.
þiota (þaut, þotit); fe. þeótan; fht. diuzan:
holl. toeten, tuiten; ns. tuten, düten; e. toot;
d. tude.

Kvar-tut, kwänn-taut, s. kvärn.

Natt-tyta, s. nat.

NoLavärs-tyta, s. nor 2.

Tautu, m. tuta af näfver eller träspjelor,
hvari fisk eller foder lägges. Dl.(Elfd.,Våmh.).
Tåita. Dl.(Mora).

Tjaut, f. skogsatycke, en liten afhägnad
skogsbacke; så kallad, emedan det genljuder
när man ropar (tjäuter) i skogen. G.

Tjuta, f. strätta Angelica sylvestris.
Änga-tuta, änga-pipa, f. id. Sm.; tjuton, n.
Götal.; tjyden, n. id. Sk. Af den tjocka,
pipiga stjelken göras hvisselpipor, som tjuta
ganska vidrigt.

Tut (pl.·ar), m. 1) pip (på stop eller
kanna); 2) lur af näfver. Allm.; 3) strut,
fyrkantig näfverpåse till insamling af bär. Tuta,
f. bär-tut, m. id. Fl.(Nl.); 4) trut, mun.
"Stor i tuten". Norrl.,Sveal. "Slög i tuten",
munvig. Hs. "Slå tut", munhuggas. Vm.;
5) kyss. Hs. åm.,v.dl.; 6) skorsten. Jtl.
Fn. tuta, f. något utstående och spetsigt; ns.
tüte, f. blåshorn (Schütze 4, 290); schles.
tutte, f. (Weinhold, schl. wb. 101 b); holl. tuit,
f. rör, pipa, horn; n. tut, m, tut, rör; lit.
duda, f. björklur.

Fessle-tut, fessle-tuta, s. fesla.

Tom-tut, s. tom.

Tude-horn, n. vallhorn. Sk.(N.Åsbo).
Ns. tut-horn, blåshorn (Richey, 318); moes.
þut-haurn.

Tuta, f. spole. Kl.,sm.(Östra h.).

Tutas, v. d. 1 kyssas. Hs.,dl.(Floda).

Tuta-viger, adj. munvig. Nk.(Kihls s:n).

Tut-järn, n. uppstående järnstång i
hörnet af spishällen. Fl.(Pargas).

Tut-masch, m. munfisk, örfil. Hs.

Tutp, m. 1) mjölkhorn, napp. Fl.(Öb.);
2) tapp, tofs. G. Fin. tutti, dihorn.

Tyttra, f. kärl med snip. Hs.(Ljusdal)

Äng-tyta (el. ängs-tyta), f. gräshoppa.
Dls.(Tössbo h.).

TIPP 1, m. 1) (såsom i rikspr.) spetsig ände
topp; 2) udde. Vg. N., ns. tipp; d., holl. e.
tip, spets. Jfr timp, tópp 1.

Tippa, v. a. 1 uppknyta håret (på
fruntimmer). Sm.(Vestbo).

TIPP 2, s. tópp 1.

TIPPA 1, v. n. 1 drypa, droppa. "Vattnet
tippar från taket. Tippa ner". Fl.(Ingo).

TIPPA 2, v. n. 1 göra något i otid. "Tippa
te å göra dä. Tippa åsta". Deraf tippa-vära, f.
ett fruntimmer, som alltid är på någonting i
otid. "Du ä sóm tippa-vära! Sm.

TIPPA 3, f. måsa-tippa, f. ljungspole:
Charadrius apricarius. Sm.(Värend).

TIPPA 4, a. nipper-tippa.

TIPPA 5, s. tópp 1.

TIPPE, n. blomma af Eriophorum
polystachion. Fl.(Ingo).

TIPPSÄ, v. n. en lek att slå två gånger; ett
slags flathand. G. Jfr fippsa.

TIR 1, m. borst på kornax. Åm. (enl. Ihre,
nu obrukl.). Fin. terä. a) spets; b) ax. Jfr
fn. tirr, m. heder, ära.

TIR 2, m. öppning eller hål, som blifver
mellan tvenne instufvade kroppar, t. ex. mellan
tunnor. "Lägg tunnan i tiren". S.Hl.

TIRA 1, v. n. 1 1) lysa matt, brinna sakta;
om en lampa. "Lampan står å tirar".
Sk.(Rönneb.). Plira, id. S.Sk.; 2) lysa fram, tindra;
om solen vid hennes uppgång. "Sola tirer". Vl.;
3) plira. Tir (-a, -a). Fl.(Öb.). N. tira,
tindra, lysa.

Tira 2, f. liten lampa. Sk.(Vemm.). Fn.
týra, f. litet och svagt ljus, liten svagt
brinnande fackla.

TIRA 3, v. n. 1 rinna eller flyta helt sakta.
"Dä tirar se", det rinner, tär sig ut sakta.
Sm.,vg. D. d. tidre. Jfr tära.

Tirka (tirrka), v. n. 1 (freqv.) rinna
mycket sakta genom ett litet hål eller springa;
framsippra, droppa. Sm.,hl. "Dä tirrkar å
druper. Dä tirrkar å rinner". Vg.(Vartofta).
I andra munarter terka. Sm.; tirga. Dls.;
tilka. Vg.(Vättle h.),sdm.,nk.; tindra.
Vg.(Vadsbo).

TIRA 4, f. tjära. Ul. Tiru el. tiro,
Nb.(Ö.Cal.); tjiro. Fl.(K.,P.); tjöro. Fl.(NK.,Esse);
tjäru, tjeru. Vb.; tjör. Dl. Öfveralit femininum.
Fsv. tiæra; fn. tjara; d. tiere; d. d. tære, tær;
nht. ther; ns. tär; fe. tëru (teor); e. tar; fin.
terva; esthn. terw, törw; gael. teârr; cy. tar;
bret. ter.

Tjär·bagge el. tjär-dase, m. skogsbo, som
på slättbygden bjuder ut tjära till salu. Kl
Jfr dase.

Tjäre·brå, v. a. insmörja med kokad
tjära. Vg.

Tjärga, v. a. bestryka med tjära, tjära. Öl.
Tjärgja. Sm.,ög. Ns. tären.

Tjär-gadd, tjeru-gadd, s. gadd 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:52:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free