- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
746

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TORN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sömn-torn, m. mosslikt insektbo (Cynips
Rosæ), hvilket tros medföra sömn. Sómm·torn,
id. Ul. Gl. sv. (Tillandz) sömbntorn; (Frank.)
sömpntorn.

Tjörne, m. 1) hagtorn: Cratægus
oxyacantha. Sk.,hl. Tjörne-buske, m.; 2) slån:
Prunus spinosa. Sk. D. tjørn, törnbuske.

Torna-rosa, f. törnros. Hl.

Torn-hög, m. namnet på en ättehög, å
hvilken en hagtorn växer. Sk.(St.Beddinge s:n).

Tyrni el. tynni, m. törne. G. Tyrne, m.
Bl. Fn. þyrnir, m.; fsv. thörni, n. Legend.
s. 75.

Tyrn-boskar, m. pl. törnbuskar. Bl.


TORN 2 (sing. def. tornin), m. torn.
Fl.(Öb.). Fn. turn, m.; nht. thurm; lt. turris.

TóRN 3, s. tärra,

TóRNERA, v. n. 1 1) (såsom i riksspr.)
bryta lans, kämpa vid tornerspei; 2)] föra oväsen,
bullra, träta. Sk.,sm.,dl. Tórnejra. Hl.;
tónera, Sk.; tónnera. Bl.; törnér (ipf. o. sup. -ä),
tönnér el. tönrér (ipf. o. sup. -ä), högljudt och
ihärdigt yttra missnöje. Vb. Fsv. torneya,
tornera; n. tornere, tonera; swz. tondera (Tobler,
145); ns. tornêrn (Danneil, 226).

Tornering, f. oväsen. Sm.

TóRR, tórk, -dróppar, tórke·kläde,
tórk-lumme, -plåt, tórn, tórra, tórr-amma, -bórr,
tórren-gótt, tórr-raka, tórre-berra, -vär, -fängd,
tórster, tórr-veda-haggst, tórr-värks-gräs, s. tärra.

TóRSK 1, m. (såsom i riksspr.) symptom i
vissa sjukdomar, bestående i små rugor på
tungan och i svalget. Trósk, torsk hos barn.
Fl.(GK.).

Tórsk·blomma, f. kabbalök: Caltha
palustris. Dl.(Lima). Afser örtens läkeegenskap.

Tørske el. tröske, n. brakved: Rhamnus
frangula. Anses såsom botemedel mot torsk
hos barn, hvaraf namnet. Götal. I andra
munarter toske, tråske-trä, tröste-trä,
tórske-bärs·trä, n. tröske·buske, tröste, m.
tröste-bärs-trä, trässte, n. Bären kallas tröske-bär,
tröste-bär</i>, n. Gl. sv. (Bromel) tråsketräd.

Tórsk-gräs. n. Lichen apthosus, L.
Ul.(Rosl.). Tórsk-móssa, f. Sveal.


TóRSK 2, s. tóssa.

TóRSKA, tórskel, tórske·mann,
tórske-manns-skäppa, s. tryska.

TóRSK-BETT, n. svår åkomma med värk,
som föregifves vara tillfogad af ett slags mask.
Sdm. Löv-tórsk, sjö-tórsk, m. en lång, trådsmal
mask i dyigt vatten. Sdm.

TóRV, m. (såsom i riksspr.) torf. I några
munarter, t. ex. i Dl.(Mora) är ordet neutrum.
Fsv.,fn. torf, n.; n. torv; d. tørv; ryss. torf;
fe., e., holl. turf; fht, zurba; frans, tourbe, id.;
skr. durva, cespes.

Flåt-tórv, m. flottholme, flytande land (i
träsk). Vg.

Fläng-tórv, m. det öfversta torf- eller
matjordslagret, som aftagits från hedar, backar
och bergshällar. Sm.,hl.

Klappe-tórv, plöder-tórv el. plödder-tórv,
m. nedre lagret i en torfmosse. Sk. Jfr plöddra.

Skäre-tórv, m. öfre lagret i en torfmosse. Sk.

Svär-tórv, m. öfre lagret i en äng el. hed.
Sk. Ns. swagertorf (B. W. B. 5, 87).

Tóra-hus n. torfbod. S.Sk.

Tórv-käta, f. fetma i åkern. Sm.

PAUS

Tórv-mann, m. karl, som har torf att sälja.
S.Sk. Fn. torfmađr.

Tórvä, f. 1) torfva; 2) lufva, utsliten
mössa. G. Tórva, f. lugg, hufvudhår. Kl. Tórv,
f. Hs.(Db.); turv, f. id.; deraf turvun, adj.
lurfvig. Dl.(Elfd.,Mora). Fsv. torfa, f. a)
torfva. L. L.; b) ett afhugget stycke af
hufvudsvålen jemte håret. GL.

Tråve-tórv, m. torfjord, som genom
trampning beredes. Hl.(Värö).

Tve·tórva, v. n. 1 lägga dubbel torf på
taket. Anm. Torfven lägges dubbel blott i
kanterna af taket (vid sidorna, yfsen och
takåsen), men enkel inom dessa. Vg.(Viske h).


TóRVA 1, v. a. 1 slå, hugga till. "Tórva
te". Allm. Turva te, durva te. Bl.; dórva te,
Sm.: tórka te. Hs.,fl.(Nl.),sdm.,ög.,sk.; törka
te
. Åm.; tórv el. dörv. Vb.; dórv, id. Fl.(Öb.).
Fsv. tyrfa, tyrva, törva, v. a. slå (eg. med torf
eller stenar). VGL.UL. S.F.S. 4, 515, 571;
6, 402; fn. tyrfa, kasta torf på någon; gl. d.
(Lucidar. s. 8) torffwe, slå; fe., torfjan id.; skr.
durv, turv, tharv, slå, döda.

Tórva 2, f. örfil, slag. Bhl.,vg.

Tórvare, m. örfil. Nk. Tórvel (el.
tórrvel. Nb.; tórving. Götal.; dórving. Sm.;
durving, m. id. Bl.


TóRVA 3, s. tórv.

TO-RÅSA-KORN, s. rås 2.

TOS 1, m. tok, narr. Götal. Jfr lapp. taisok
el. tajok, adj. tokig.

Tosa 1, f. toka. Allm.

Tosa 2, v. n. 1 hafva narraktiga upptåg,
gyckla. Sk. Tosas, v. d. 1. Sk.,hl.,bl.

Toseri, n. tokeri. Sk.,hl.,bl. D. tosseri.

Tosig, adj. 1) tokig, smågalen. Götal.
Tu-sug. Dl.; 3) löjlig. Götal.

Tosing, m. 1) tok; enfaldig karl. Götal.
Tös, töse, m. Sk. V.Göinge,N.Åsbo); 2)
munter, skämtsam menniska. Götal.

Tosinga-fora, f. tokig handling, narrstreck.
Tosa-fora, f. Sk.,bl.

TOS 2, n. ludd, något som är upprifvet och
upptrassladt. Sm. N. tos, "taver, korte trevler
af hør eller hampa".

Tosa 3, v. a. 1 1) trassla in, hoptudda; om
garn, rep, tråd, väf. "Garnet tosas", garnet
upprifves. "Tråden tosas att ja ej kan trä’n
på nålen"; 2) rifva upp, t. ex. väf, lugg.
"Tosa upp väven". "Tosa upp luggen på kläde",
borsta upp luggen. "Tömmen ä ópptosad, så
att han ä luden". Sm.,ög.

Tose, m. 1) hopgyttring. Hår·tose; 2) tofs,
klunga af örter; i en hop växande örter.
Varsch·tose. Nk.

Tosel, n. 1) sådant som skafves af linne-
och ullgarn; 2) trassel. Kl.

Tosi(g), adj. 1) intrasslad. "Tråen ä tosi.
Skea toser varpen, så väven blir tosi"; 2)
uppkardad, uppsliten. Sm.,ög. Toslig, adj.
intrasslad, oredig; säges t. ex. om en
garnhärfva, som är oredig och hvars garnändar
blifvit uppsnodda eller fördelade i flera fina
trådar, hvilka äro upptrasslade i ändarne.
Kl.(Stranda).

Tosta, f. en hög upprepadt ("hankadt")
garn. Vg.

TOSKA, v. a. 1 medelst bykning och
gnuggning bearbeta (garn) att det blir mjukt. S.Sk.
Jfr. to, toa, tvätta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dialektl/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free