- Project Runeberg -  Mellan drabbningarne. Skådespel i en akt /
21

(1867) [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson Translator: Albert Andersson-Edenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

satt han i sommarvärmen derborta vid branten; men
jag, som var glad endast jag fick se honoir, jag gick
efter honom från barnet och gömde mig bakom
enbuskarna der. Då hörde jag honom sjunga; gode
Gud! jag glömmer det aldrig: — "Det är tungt för
"tapper mans son, när svärd mötas, att sitta vid tyst
"qvinnas sida och höra hennes röck surra; det är
"tungt, att lägga pil på strängen för haren och den
"kacklande ripan, när härskri lockar från dalen, byte
"vinnes och makt delas; men tyngre ännu, att mista
"den bästa delen i hemmet och friden i sitt eget
"hjerta!" —

öy8tjsin.

Det gjorde icke godt.

inga.

Nej, det gjorde icke godt. (Paus).

ÖTSTEIN.

Dina tankar blefvo snart rådvilla, kan jag tro! —

inga.

Ack, ja! Men helige Olof! hvarför var här icke
en menniska, en endaste en, som kunde gå emellan
honom och mig. Hur många gånger, när han var
inne, satte jag icke Alf på mitt knä, vände hans
lilla ansigte mot honom, att det kunde tala för mig;
men nej, han förstod det icke . . . och dock sträckte
gossen händerna mot honom och ropte "fader" . . .
som jag hade lärt honom; men nej, han förstod det
icke . . .

(Paus.)

Jag försökte på att låta mycket annat tala för
mig; jag gjorde en tröja åt honom, så godt jag kunde,
och gömde den till årsdagen af vår ankomst hit —
ty jag hade den i minne. — Jag lade den på hans
plats vid bordet; han blef underlig till mods, då han
såg den. — Ingen af oss var i stånd att äta något,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:59:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/drabbning/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free