Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Krackning enligt
Dubbs process.
Denna krackning kan åstadkommas genom att utsätta brännoljefraktioner
i gas- eller vätskeform för hög temperatur och högt tryck. Genom att anpassa
dessa båda faktorer till en viss reaktionstid är det möjligt att leda reaktionen
till uppdelning i högre och lägre kolväten.
Dessa s. k. termiska metoder kunna kompletteras genom att reaktionerna
ske i närvaro av katalysatorer, s. k. katalytisk krackning. Beroende på
huruvida oljan vid krackningsreaktionen befinner sig i gasformigt eller
vätskefor-migt tillstånd talar man om krackning i gasfas resp. i vätskefas. I gasfas sker
krackningen vanligen vid högre temperatur och lägre tryck än i vätskefas. De
viktigaste krackningsmetoderna i gasfas äro Cross-processen och
Leamon-pro-cessen. Vid den senare utsättas ångorna under ett par sekunder för en
temperatur av 600° C. I vätskefas arbeta Gyroprocessen och Dubbs process. Enligt
Dubbs process sker krackningen i vätskan vid en temperatur av 400—500° C
under 10—12 atm tryck. Vid de katalytiska krackningsförfarandena användes
ursprungligen som katalysator aluminiumklorid och aluminiumhydrosilikat.
En av de senaste krackningsmetoderna är den s. k. fluid-krackningen. Härvid
införes katalysatorn i form av ett ytterligt fint pulver tillsammans med
oljeångorna i reaktionskamrarna. I cyklonseparatorer avskiljes sedan katalysatorn
och krackningsprodukterna kondenseras. Ytterligare ett katalysiskt förfarande
förtjänar att omnämnas, nämligen aqualisationsprocessen, där katalysen sker
i närvaro av vattenånga. De katalytiska processerna möjliggöra bättre kontroll
över reaktionsförloppen och man kan lättare driva reaktionen till de
slutprodukter, man önskar. Med andra ord: man kan inrikta processen på
framställning av de för bensinerna högvärdigaste kolvätena.
F. n. utgöres mer än 50 o/o av den producerade bensinen av krackad sådan.
Av ovanstående reaktionsformel framgår, att vid krackning av ett mättat
kolväte en omättad förening måste uppstå. Detta innebär, att sålunda erhållen
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
