Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du kan tillsäga kaptenen att hämta mig vid den där
paviljongen, vi skola se’n tillsammans begiva oss till Troyes.»
Corentin steg ur och iakttog ett par minuter platsen.
Han undersökte de båda almar, som stodo mitt emot
varandra. Den ena stödd mot parkmuren, den andra på
den sluttning av rundeln, som avskar byvägen; därpå såg
han, vad ingen före honom varseblivit, en uniformsknapp
i vägdammet och tog upp densamma. Då han inträdde
i paviljongen, fick han se Violette och Michu sitta till
bords i köket och fortfarande tvista. Violette steg upp,
hälsade på Corentin och bjöd honom dricka.
»Tack, jag skulle vilja se korpralen», sade den unge
mannen, som med en blick såg, att Violette varit drucken
i mer än tolv timmar.
»Min hustru sköter om honom där uppe», sade Michu.
»Nåväl, korpral, hur står det till med er?» frågade
Corentin, som skyndat uppför trappan, och fann gendarmen
med huvudet omlindat med en kompress och liggande på
fru Michus säng.
Hatten, sabeln och uniformen lågo på en stol. Marthe,
som icke förnekade sina känslor som kvinna och för övrigt
icke visste av sin sons bragd, vårdade jämte sin moder
korpralen.
»Man väntar herr Varlet, läkaren i d’Arcis», sade fru
Michu, »Gaucher har gått efter honom.»
»Lämna oss ensamma ett ögonblick», sade Corentin,
helt överraskad av denna anblick, som tydligt visade de
båda kvinnornas oskuld. — »Huru har ni träffats?» frågade
han nu betraktande uniformen.
»I bröstet», svarade korpralen.
»Låt mig se ert remtyg», bad Corentin.
På det gula gehäng, med vita kanter, som en nyligen
antagen lag givit det så kallade nationalgardet, då
den föreskrev de minsta småsaker i dess uniform, fanns
en plåt, som ganska mycket liknade fältvaktens och på
vilken lagen ingraverat följande besynnerliga ord: Aktning
för personer och egendom! Repet måste
ovillkorligen ha träffat gehänget och borde illa tilltygat det.
Corentin tog uniformsrocken och betraktade det ställe, där
den på vägen hittade knappen saknades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
