- Project Runeberg -  En dunkel historia : polisroman från Napoleons tid /
128

(1916) [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annonserats i departementet. Förvaltaren, som kommit efter
Michu och bodde i paviljongen, hade med sin familj också
begivit sig i väg. Senatorns kammartjänare och Violette
voro för tillfället ensamma kvar på slottet. Portvakten, de
båda trädgårdsmästarna och deras hustrur hade visserligen
stannat hemma, men deras paviljong låg vid ingången till
slottets gårdar vid ändan av vägen till Arcis, och avståndet
mellan denna gårdsfolkets bostad och slottet var så stort,
att ett bösskott icke kunde höras. För övrigt stodo dessa
personer i porten och spejade åt Arcis till, som låg en halv
lieue därifrån, i förhoppning om att få se
maskeradupptåget. Violette avvaktade i ett stort förmak företräde
hos senatorn och Grévin för att göra upp affären
angående förlängningen av sitt arrendekontrakt. I denna
stund kastade sig fem maskerade och behandskade män,
som till växt, sätt och hållning liknade herrarna
d’Hauteserre, de Simeuse och Michu, över kammartjänaren och
Violette, i vilkas mun de instoppade en näsduk såsom
munkavle och som de fastbundo vid stolarna i ett betjäntrum.
Trots den skyndsamhet, med vilken detta skedde, fingo
kammartjänaren och Violette ändå tid att var och en
skrika till. Detta skrik hördes i salongen. De båda
kvinnorna tyckte, att det lät som ett alarmskrik.

»Hör!» sade fru Grévin, »det är tjuvar.»

»Ba! det är ett fettisdagsskick!» sade Grévin, »vi ska
få se masker på slottet.»

Detta samtal gav de fem okända tid att stänga
slottsportarna till borggården och stänga in kammartjänaren
och Violette. Fru Grévin, som var envis, ville ovillkorligen
veta orsaken till bullret, varför hon steg upp och råkade
på de fem maskerna, vilka behandlade henne på samma
sätt som de behandlat Violette och kammartjänaren. De
rusade därefter in i salongen, där de båda starkaste
bemäktigade sig greve de Gondreville, lade kavle i munnen
på honom och förde bort honom genom parken, medan de
andra tre bundo och lade kavle i munnen på fru Marion
och notarien, var och en i sin fåtölj. Detta attentat krävde
icke mer än en halvtimme till sitt utförande. De tre okända,
till vilka snart de, som fört bort senatorn, åter slöto sig,
rannsakade slottet från källaren till vinden. De öppnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dunkel/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free