- Project Runeberg -  En dunkel historia : polisroman från Napoleons tid /
136

(1916) [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Corentins hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anklagade. Ehuru nyheten om Malins bortförande redan
upprörde staden Troyes, var den ännu klockan åtta okänd
i Arcis; hela orten superade nämligen, då man kom för
att hämta gendarmeriet och fredsdomaren. Kort sagt, ingen
visste något om saken på Cinq-Cygne, vars dal och slätt
för andra gången omringades, men denna gång av rättvisan
och icke av polisen; de underhandlingar, som äro möjliga
med den senare, äro ofta omöjliga med den förra.

Laurence hade endast behövt tillsäga Marthe,
Cathérine och makarna Durieu att stanna på slottet, utan att gå
eller se ut, för att de noga skulle lyda henne. Vid varje
omgång fingo hästarna stanna i hålvägen mitt för bräschen, och
därifrån hade Robert och Michu, som voro de båda starkaste
i truppen, i hemlighet burit säckarna genom bräschen till en
källare, som fanns under trappan i det s. k. Frökentornet.
Då vid halvsextiden de fyra adelsmännen och Michu
ankommit till slottet, började de genast gräva ned guldet.
Laurence och bröderna d’Hauteserre ansågo bäst att mura
igen källaren. Michu åtog sig detta arbete med tillhjälp
av Gothard, som skyndade till förpaktaregården för att
hämta några säckar murbruk, vilka återstodo efter
åbyggnadens uppförande, och Marthe återvände hem för
att i hemlighet utlämna dem åt Gothard. Den av Michu
byggda gården låg på den kulle, från vilken han förut
varseblev gendarmerna, och man kom dit genom hålvägen.
Michu, som var mycket hungrig, skyndade sig, så att han
vid halvåttatiden slutat sitt göromål. Han återkom med
raska steg för att hindra Gothard bära bort en sista säck
murbruk, som han trott sig behöva. Hans gård var redan
omringad av fältvakten i Cinq-Cygne, fredsdomaren,
dennes skrivare och tre gendarmer, vilka dolde sig och läto
honom gå in, då de hörde honom komma.

Michu mötte Gothard med säcken på ryggen och
ropade på långt håll till honom: »Det är slut, min gosse,
bär den tillbaka och kom och ät middag med oss.»

Med svetten i pannan och kläderna nedsölade av
murbruk och smulor från de dammiga kalkstenarna från
bräschens grus inträdde Michu helt glad i köket till sin
förpaktaregård, där Marthes moder och Marthe satte fram
soppan, medan de väntade på honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:00:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dunkel/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free