Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. En politisk rättegång under kejsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta ögonblick kom marskalk Duroc, som gendarmen
omsider träffat, till markis de Chargeboeuf och frågade
honom om anledningen till hans ankomst. Markisen
svarade, att ett av utrikesministern skrivet brev skulle upplysa
marskalken om nödvändigheten, att fröken de Cinq-Cygne
och markisen erhölle företräde hos kejsaren.
»Hans majestät skall sannolikt spisa middag i sin
bivak», sade Duroc och tog brevet, »och så snart jag
ser vad det är fråga om, skall jag låta er veta om det
går för sig. — Korpral», sade han till gendarmen, »följ
denna vagn och för den till kojans baksida.»
Herr de Chargeboeuf följde gendarmen och stannade
med sin vagn bakom en usel koja, byggd av trä och lera,
omgiven av några fruktträd och bevakad av flera piketer
infanteri och kavalleri.
Man kan säga, att krigets majestät härstädes
utvecklade sig i all sin glans. Från denna höjd syntes de båda
arméernas linjer belysta av månskenet. Efter en timmes
väntan under ett ständigt kommande och gående av
adjutanter, lät Duroc, som kommit för att hämta fröken de
Cinq-Cygne och markis de Chargeboeuf, dem inträda i
kojan, vars golv bestod av hoptrampad lera liksom golvet
i våra lador. Vid ett avdukat bord framför en brasa av
fuktig ved, som rökte, satt Napoleon på en tarvlig stol.
Hans leriga stövlar vittnade om hans ritt över fälten.
Han hade tagit av sig sin ytterrock, och nu lät hans
berömda gröna uniform, över vilken det breda röda bandet
sträckte sig, förhöjt av hans byxor och väst av vit kasimir,
hans bleka och stränga cæsariska ansikte beundransvärt
väl framträda. Han höll handen på en över knäna utbredd
karta. Berthier stod bredvid i sin lysande uniform såsom
kejsardömets vice-konnetabel. Kammartjänaren Constant
bjöd kejsaren hans kaffe på en bricka.
»Vad vill ni?» sade han med låtsad häftighet och gav
Laurence en genomträngande blick. »Ni fruktar således
inte längre att tala med mig före drabbningen? Vad är
det fråga om?»
»Sire», sade hon och betraktade honom med en lika
fast blick, »jag är fröken de Cinq-Cygne.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
