- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
307

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad beträffar den yngre förmyndaren, så kom
denne herre först och främst något sent, och sedan han
väl kommit, var han fullt lika mycket gäst, som någon
annan. Han försummade icke precist värdinnan, men
han slog sig framför allt ut för lagmanskan, som han
fritt kunde komplimentera för all hennes vänskap mot
hans mor. De hade många gamla minnen gemensamma
och deras konversation varade så länge, att Selma
förklarade, att hon snart blefve svartsjuk.

Om Hulda, i egenskap af något annat, än
mynd-lingarnes mor och den »oförklarliga unga enkan», som
afslog ett af de utmärktaste partier i landet, var alls
icke fråga, och lagmanskan fann grefven alldeles
beundransvärd, som tog sitt förmyndarekall i så vidsträckt
skala, att han sjelf ledde lille Patriks första uppfostran.
Och hon ville blott hoppas, att den stackars, söta Hulda
måtte förstå sin förbindelse.

Efter denna dag drogo grannarna sjelfva försorg
om, att Hahlensborg icke vidare biet räknadt som kloster,
och herskarinnan på stället måste medgifva för sig sjelf,
att efter ingåendet af den der förtroligare
vänskapsförbindelsen, hvilken dock var långt ifrån så fruktbärande,
som i början, på små glada förtroligheter, utan tvärt
om kändes temligen skiftande, ja, stundom tvångfull,
det verkligen var en nödvändighet, att hon ej lefde så
ensam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free