Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fina takt, då magister Carleborg steg upp för att svara
henne och med en kavaljers fullkomliga artighet blev
stående framför henne, medan samtalet några
ögonblick fortsattes.
*
Lördagsförmiddagen gjorde magistern ett besök i
övre våningen, men detta endast så kort och formligt,
att hatten ej ens bortlades. Detta besök tycktes endast
vilja säga till värden: »Du ser att jag gör vad jag
behagar... men var trygg, jag vill ej oroa dig!»
Och Max måste erkänna, att, huru han spejade och
vaktade, han likväl icke ertappade magister Carleborg
med en enda blick, ett enda ord som kunde kallas
förstulet: allt var så öppet, så helt och hållet naturligt,
att ingen anmärkning, långt mindre någon klagan,
därvid kom i fråga.
Hela lördagseftermiddagen däremot, då man trodde
att predikan borde sysselsätta honom, svärmade han
vid instrumentet, utan att han tycktes veta om han
hade någon eller ingen åhörare.
XLVI.
Söndagen kom, grå och duskig. Men till kyrkan
skulle dock allt vad liv och anda hade, icke allenast
inom det pastorat, där Örnvik var beläget, utan ock
från socknarna där omkring, så långt som ryktet
skenat av med den märkliga nyheten att magister
Carleborg, den forne informatorn, alla de fattigas och
betrycktas vän, i dag skulle predika.
Då konsul Löwes familj anlände — Justus hade
redan rest tidigare på morgonen, utan att någon
dessförinnan sett honom — var kyrkan så fullproppad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0313.html
