Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Villervallan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag bar icke begärt några förklaringar af er, herre!" röt
postinspektoren, hvilken genom det lugna, nästan undergifna
och ödmjuka i ryttmästarens ton kände sitt mod stiga gradvis
med det hittills qväfda raseriet. rHvad är det för prat nt
häller om öfvermått af sällhet, faderlig välsignelse, m. m. Hvad
angår mig er sällhet, och hvad angår er min faderliga
välsignelse? Om ni på fullt allvar inbillar er att jag ger min
dotter åt en afskedad vinglare, så är ni antingen sjelf galen eller
måste ni tro att jag är det. Flickan skall, så sant jag
lef-ver, hafva arftagaren, om jag ock skall binda henne fast vid
brudpallen !”
”Det vill jag icke heller bestrida!” svarade Sterner med
ett knappt återhållet smålöje. ”Om blott herr
postinspektoren nu täckes . . . .n
Här afbröts Sterner af flera röster, som läto höra Big i
tamburen. Dnbbeldörrarne sprungo upp, och till allas
outsäg-lign öfverraskning stod enkefru Stoltsenbäck och Henriette
midt i salongen.
”Hvad nu?” ropade bcrr von Spalden i en högst löjlig
ton af bryderi och förundran. ”Det ena spektaklet blir värre
ån det andra! Hvarifrån kommer du, fru syster, så apropos
eJler rättare tvärtom kanhända.. . Aha, — jag mins nu: den
der herrn, som i våras kom hit och bar sig åt likt en stolle,
torde kanske ändå vara den rätte .. . eller i Guds namn,
syster Louise, hvad gör du här?”
"Jo, det skall jag säga dig, min stackars, enfaldige bror!”
svarade fru Stoltsenbäck och räckte honom banden med ett
utseende af medömkan, hvilket var beräknadt att göra den
retlige mannen alldeles rasande. Mag kom hit för att säga
dig det hela verlden vet att du låtit behandla dig som en
narr, att du blifvit dragen vid näsan och att hvar kristen själ
kan skratta dig i skägget, att den menniskan, som står der,
icke är mera arftagare än vår svarta pudel år det. Men vill
du veta hvem han är, så skall jag säga dig att han var min
dotters trolofvade, men, Gud vare lof, vi förakta honom.”
Härvid sprang hon fram och ryckte häftigt den
brunlockiga peruken och glasögonen från deras egare, och nigande för
honom med ett försmädligt leende, började hon : ”Tjenarinna,
löjtnant Konstantin ! Gratulerar till den vackra zigenarfärgen,
arfvet och fästmön: allt lika falskt — men ni bör veta, min
herre, att jag tagit mina mått och steg för att få underråttel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
