Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asmundssons båt och söka igenom hvarje vinkel häremellan
och Tistelön.»
»Ja, ut ska vi, ännu denna timme!» inföll gubben
Askenberg. »Asmundssons båt göres redan klar. Men hvem
kan ana eller begripa huru långt jakten kan hafva varit utom
Lyholmarne, om han fått spaning på och förföljt
Tistelö-packet».
»Lika mycket, vi skola söka — vår Herre ger väl
något tecken. Tag du med dig klockan, Arve, att vi må se
hvad tiden lider under vår bedröfVelse. .. eller låt mig ha
den, barn! När vi komma hem, i sorg eller glädje, skall
du återfå den.»
Och Asmundssons båt, med den olyckliga familjen, samt
flera andra af fisklägets farkoster, med deltagande grannar,
gåfvo sig ut i olika rigtningar.
»Vänner och barn», sade fru Katrina, innan de
åtskildes, »hafven tack för den kärlek I bevisen mig genom att
medfölja på min sorgliga förd! Jag är nu för upprörd att
bättre kunna säga hvad jag känner, men söken mig, när
be-dröfvelsens timme kommer för er, och jag skall vara hemma.»
Den vördnadsbjudande qvinnan fattade sjelf rodret, och i
det hon helsade till höger och venster, skildes båtarne; och
tårfylda ögon följde den sökande på hennes osäkra,
vanskliga resa.
Den stilla familjen Amman var djupt aktad och älskad.
Knappt fans en själ, som ej ville ut och söka dess
öfver-hufvud.
Tre långa dagar varade det hemska let-ölet. Tistelöns
stränder besöktes äfven; och den fräcke Haraldsson, som stod
på bryggan, beklagade med lömskt deltagande, att den
nitiske tjenstemannen skulle omkomma såsom offer för sin egen
vaksamhet. »Det var likväl allt för djerft», tilläde han, »att
nattetid, i sådan storm och tjocka, våga sig ut i en sådan
skärgård som vår.»
»Frestade ni sjelf stormen den natten?» frågade gubben
Askenberg och såg skarpt på Haraldsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
