Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Amelie, min vän, får finna sig som många andra
flickor före henne. Hon får en beskedlig man, får heta
hennes nåd och kan hålla ett briljant hus . . . vad vill hon väl
mera begära?»
»Huslig lycka.»
»Huslig lycka — du pratar ofta nonsens, när du skall
tala förnuft. Vad skulle meningen vara med huslig lycka,
om icke en god make och fullt upp inomhus? Kom ej
fram med sådant där? En fru på fyrtitalet bör ha bättre
uttryck för sina tankar, men sedan du återkommit på
bondlandet, har hela den smula värld försvunnit, åt vars
utveckling jag fröjdade mig under vår badresa.»
Överstelöjtnantskan teg, ty nu var det icke värt att
svara vidare. Och sedan mannen en stund fortsatt åt
samma håll, somnade han slutligen och lämnade sin
hus-stru andrum att gråta ut, ty fru Dressens njutning var
att gråta — och nu grät hon av bedragen väntan. Hon
hade trott, att Borgenstjerna skulle ha sparat henne
denna stund av bitterhet.
2.
%
I PAPPAS KAMMARE.
Följande morgonen, då Amelie, ännu fullkomligt
okunnig om den lysande period, som nalkades för att göra en
brytning i hennes enformiga liv, i all menlöshet stod vid
köksspisen och vispade ett par ägg, vilka skulle slås över
den bräckta skinkan, som fräste i pannan till pappas
frukost, kom pappa själv in i köket för att taga eld på sin
pipa.
»Du kan bära frukosten upp på min kammare, Amelie
lilla — jag har något att göra!» sade han och såg över
måttan solljus ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
