- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
387

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

387

funktion, ett uppdrag i församlingen, presten en lärare och
predikare af ordet, en förvaltare af nådemedlen, ej mera
en offrare och medlare mellan Gud och menniskor genom
mess-offret. Saligheten hade blifvit en gemensam
angelägenhet. Dermed var hierarkiens egentliga grund bruten.

Det kyrkliga medvetandet hade med reformationen
öfverskridit presteståndets gränsor och var inkommet i
församlingen. Men reformationen hade tillika i sjelfva verket
grundat statens suveränitet öfver kyrkan; och denna makt
utöfvades af furstarne, såsom stats-enhetens representanter.
Församlingens egna deltagande i kyrkans, liksom
ständernas deltagande i statens angelägenheter aftog efter de stora
religionskrigen, i samma mån som furstemakten tillväxte.
Så förlorade kyrkan alltmer sitt sammanhang med folket.
Snart blef den blott en yttre monarkisk eller aristokratisk
form, ett kyrkligt appendix till den utbildade
embetsmanna-staten. Att i kyrkan en sjelfständig kraft "innebodde, det
hade både folk och regeringar haft tid nog att förglömma,
då med Franska revolutionen den yttre politiska
statsenheten slog om och ny tände sig i folkets medvetande.
Den nya staten kände sig sjelfständig nog att umbära
kyrkans stöd. Revolutionen upphäfde begreppet om statskyrka.
Dermed hade den frigjort religionen; och ifrån detta
ögonblick skulle den låta sig förnimma såsom en egen makt.

Betraktom företeelserna af denna förändring: 1) i de
gamla kyrkorna; 2) i de protestantiska; 3) i de nykyrkliga
rörelserna.

Den katholska kyrkan har företrädesvis en
historia. Hon är innerligt förbunden med den Europeiska
historien. Hon har herrskat i medeltidens hierarki. Då
hon derigenom alltmera förverldsligades, föranleddes å
ena sidan ett nytt upplifvande af den religiösa principen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free