Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Envijsshet ’skall (skola) .. få’ (Disa 1687, s. 33), I skola see,
hwadh frögd då blifuer (Asteroph. Tisbe s. 69), där äfvenledes
nsv. helst inskjuter ett få; dels i ipf. konj. i betydelsen ’borde’,
t. ex. min nan skidle thz jw förståå (Rond. JR s. 58), Jagh
skulle wärian vthi tigh stööta (ib. s. 65); jfr ty. resp. soll och sollte.
Mot bruket i nsv. förekommer skola stundom i bisatser,
beroende af verb med betydelsen ’icke veta, undra o. d.’, där nsv.
har kan och ä. nsv., som jag tror, vanligen må: iagh undrar,
hwadh thz wara skall (Asteroph. Tisbe s. 24), Iagh undrar,
huem thetta skall vara (ib. s. 44).
Härmed sammanhänger, att skola, liksom äfven må, stundom
användes i (retoriska) frågor för att uttrycka rådlöshet o. d.,
t. ex. hwadh skal wara för en man, / Som så häfftigt migh
träder an? (Brasck FP s. 71), Hur skall iag lefwa, seen som i
Ert lefwa lykte? (Börk Dar. s. 15), Hur skall Jag rätt förstå .. ?
(Orf. o. Euryd. s. 96); jfr motsvarande användning af ty. soll.
Denna senare användning af skola torde ännu förekomma i
nordsvenska dialekter. Jfr: åcken skulle förstå sig på sådant
(1757, Dalarna, Sv. landsm. XIII. 6: 61). I nsv. riksspråket
inskjutes i liknande fall ett kunna.
Vid uppmaningar i 1 pers. plur. användes i nsv. talspråk
skola (i stället för den högtidligare stilens låtom oss, må vi).
Under 1600-talet förekom jämte imper. på -om regelbundet
hjälpverbet vilja, t. ex. Så wilia wy oss . . fördölia (Asteroph.
Tisbe s. 45), wele wij i Saalen gå ’låt(om) oss gå in i salen’
(Mess. s. 13), Wij wille (d. v. s. vilja) nu strax moot them fijka
(Brasck FP s. 62), Sedan wille wij picquet speela (ib. s. 63), Så
willie wij gifwa oss på reesan vth (Brasck Ap. g. s. 137), I
synagogen willie wij gåå (ib. s. 153). På alldeles samma sätt
användes som bekant ty. wollen.
Någon gång förekommer vilja äfven för att uttrycka en
modest uppmaning till andra personer, sannolikt med
bibetydelse af förvissning om att ens önskan går i uppfyllelse, t. ex.
I welen thät eij förgäte (Mess. s. 219).
Vidare användes vilja likbetydande med nsv. skola och ä.
nsv. må i 1 p. pl. i frågor för att beteckna rådlöshet o. d.:
Hwadh wele wij göra (Mess. s. 56); jfr huem will thz troo?
(Asteroph. Tisbe s. 69), ungefär ’kan’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
