Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minsta möjliga till förmån för födan, har just denna omständighet i hög grad bidragit att förbättra
bostadsförhållandena. Bostadsförbättringen har tagit form af bättre byggnadsmaterial,
omsorgs-fullare och tätare reparationer, mera bekvämligheter, ett mera anslående yttre, större och flere
rum, bättre ventilations-, belysnings- och uppvärmningsanordningar, o. s. v. Till denna allmänna
sträfvan har kommit ett allt kraftigare reglementerande ingripande från myndigheterna, stat och
kommun, i form af byggnads-, bostads- och allmänna hälsovårdsföreskrifter. Det är äfven af dessa
skäl icke att förvåna sig öfver, att hyrorna stegrats.
Man torde t. o. m. kunna påstå, att om penningevärdet under den sista generationen trots
lifs-medelsprisernas nedgång ej stigit afsevärdt, detta förhållande bl. a. sammanhänger med
storstadsutvecklingen och framförallt med den däraf betingade tomt- och hyresstegringen, hvilken medelbart
i form af stegrade butikshyror i någon mån äfven påverkar lifsmedelspriserna (detaljpriserna).
Den sista generationens starka hyresstegring torde alltså böra ses i sammanhang dels med
storstadsutvecklingen i allmänhet, dels med lifsmedelsprisernas nedgång och lönernas stigande, dels
med hushållens tillbakagång i personantal, dels slutligen med bostadskvalitetens förbättring.
Under sådana omständigheter kan den icke utan vidare anses såsom oroande, ehuruväl den
naturligen i många afseenden kan innebära »osunda» tendenser. Af särskild betydelse är att
fastslå, att äfven om hyran stiger hastigare än inkomsten, därmed icke är sagdt,
att den allmänna standarden försämras.1
Som en hufvudorsak till hyresstegringen har anförts följande. Den allmänna
industrialiseringen med den förökning af rörligheten inom befolkningen den medfört synes också ha
haft till följd genomgripande ändringar i såväl bostadsproduktionen som hela husägarståndets
sammansättning. Husen byggas numera allt mindre på beställning (för konsument) och allt mer på
spekulation, för marknad, följaktligen på kredit, och likaså köpas och säljas hus och tomter mer och
mer endast på spekulation. Följden har blifvit, dels att husägarståndet i stor utsträckning är mindre
solidt, mera beroende af inteckningsräntan, dels att intresset för en tillfällig profit på huset är mycket
öfvervägande öfver intresset att genom en omsorgsfull vård af detsamma och en lämplig
kontakt med hyresgästerna under årens lopp ta in en måttlig men säker sparpenning på nedlagdt
––––––––––- „ o \
1 Ofvanstående starkt sammanträngda och för åskådlighetens skull något chargerade skildring af
bostadsutvecklingens normala förlopp i ett modernt framåtgående samhälle — England, Tyskland — grundar sig på de totalintryck
jag fått under läsningen af den nyaste bostadslitteraturen och därmed samhörande nationalekonomiska och statistiska
arbeten. Särskildt kan jag hänvisa till Pohles uppsatser i Zeitschr. f. Socialwiss., årg. 1904—1906. Af speciellt intresse
synes mig vara hans påpekande af, att «die Behauptung, dass sich das Verhältnis zwischenj Einkommen und Miete
fur die grosse Masse der Bevölkerung heute immer mehr verschlechtere, ist die lezte Position, in welchersich diesozialistische
Verelendungstheorie sehligen Angedenkens gegenwärtig noch hält.» (Zeitschr. f. Socialwiss , årg. 1905,sid. 682.) Om haussens
ofördelaktiga inverkan på den allmänna lefnadsstandarden se t. ex. Brock, Om den ekonomiskaför delningen och’kriserncu
utk. 1909, särskildt Afd. I, § 4 (»Angående konjunkturväxlingarnas sociala verkningar»), — Med »mellankonjunkturen»
har jag helt enkelt betecknat den »korta» period af jämförelsevis lugna år, som plägar inträffa efter baissen men innan
högkonjunkturen satt in på allvar med sin hämmande inverkan på reallönens stegringstendenser (jfr Brock, speciellt
sid-181.) Rörande löner, lifsmedelspriser och bostadspriser meddelar Wood i Journal of the Royal Statistical Society
för 1909, part 1, en ytterst intressant engelsk statistik gående tillbakaända till 1850. — Orsakerna till
lifsmedel-prisernas nedgång efter 1873 äro omstridda; diskussionen därom hör naturligen ej hit. Efter 1896 ha de f. ö. varit
i uppåtgående. Hufvudsaken är här att framhäfva, att växlingarna i bostadspriserna måste studeras i samband med
växlingarna i såväl »standarden» som i lifsmedelspriserna och i lönerna, innan några slutsatser dragas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
