Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abdominoskopi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abdominoskopi—Abessivus
bensliknande benstycken i bukhålans
undre vägg (hos krokodildjur och utdöda
kräldjursgrupper). — Abdomina’1-ty’fus,
med,, = Tyfus (se d. o.). — Abdo’minal
rigi’dity, eng., med,, krampaktig
sammandragning vid palpation av ömma delar. —
Abdominell pulsation, veter., kramp i
mellangärdet 1. bukmusklerna. —
Abdomina’-lia, zooL, rankfotingar, underordning av
kräftdjuren.
Abdominoskopi’, med., undersökning av
underlivet.
Abdo’n, hebreiskt mansnamn, tjänstskyldig,
tjänare.
Abdu’cens, lat. (se Abducera), fysioL, sjätte
hjärnnerven.
Abduce’ra (av lat. ab., från, och du^cere,
föra), bortleda. — Abdu’ctor, anat.,
av-ledare, benämnes den muskel, som för ett
organ från medellinjen, och den nerv, som
verkar på en sådan niuskel. )(
Adduc-tor. — Abduktio’n, anat., rörelse,
varigenom en lem avlägsnas från det
mittel-plan, som man föreställer sig dela kroppen
i två lika, symmetriska hälfter. ) ( A d
-d u k t i o n.
Abe’dnego’, hebreiskt mansnamn, ljusets
tjänare 1. Neg os, planeten Merkurs, tjänare.
Abeilard, se Abailard.
Abel, hebreiskt mansnamn, förgänglighet.
Namn på Adams och Evas andre son.
A’bela, kvinnonamn, se Abel.
Abelard och Heloise, se Abailard.
Abe’lia, bot., namn på odlade arter av släktet
Linnea (se d. o.).
Abelf ter, Abelia’ner, Abelo’nier, Abeloni’ter,
1) en kristen sekt i n. Afrika under fjärde
århundradet; 2) ett ordenssällskap i
Greifswald under medlet av 18 :e seklet.
Abelmo’schus, bot., växtsläkte av fam.
Malva’ceæ. Syn. Hibiscus (se d. o.).
Abelmoschusfibrer, juteliknande borstfibrer
av den indiska örten Hibi’scus
abel-mo’schus av fam. Malva’ceæ numera
allmänt odlad i tropikerna. Jfr Gambohampa.
— Abelmoschusfrö, frö av Hibi’scus
abel-mo’schus. Användes förr i krampstillande
medicin och mot ormbett, numera vid
parfymfabrikation, där de dock ofta ersättas
med det syntetiskt framställda
ambette-mysk.
Abelo’nier, Abeloni’ter, se Abeliter.
Abel-Penskys apparat, fys., en apparat för
bestämning av eldfarliga vätskors
flam-punkt (se d. o.).
Abelsorden, se Abeliter 2.
Abena’kis, nordamerikansk indianstam.
A be’ne placito, ital. (1. -pla’tjito), tonk.,
efter behag, efter godtycke.
Abenserra’g€rna, en från Aben Serrag
(ljusets son) härstammande morisk
härskarsläkt i Grana’da på 1500-talet.
Aber, ty., men; fig., svårighet, hinder.
Aber (Z. ä’bör), betecknar! keltiska ortnamn
sammanflödet av tvenne vatten (ex.
Aberdeen) .
Aberda’n, holl., dets. som Aberdeenfish (se
d. o.).
Aberdeen-Angus-rasen (1. äbbödi’n-), skotsk
nötkreatursras.
Aberdeen-fish (1. ä’bbödin-fi’sj), saltad och
i tunnor förpackad kabiljo från Aberdeen.
Aberdeen-line (1. ä’bbödin-la’jn), engelskt
rederibolag, grundat 1824.
Abe’rkiosinskrif ten, religionshistoriskt
märkligt epitafion från slutet av 100-talet,
funnet i Hierapolis i Frygien.
Aberra’tio a’ctus, lat., "handlingens
avvik-ning"; Aberra’tio i’ctus, lat., "slagets
av-vikning"; Aberra’tio deli’cti 1. cri’minis,
lat., "brottets avvikning"; jur., den från
syftet avvikande följden av en rättsvidrig
handling.
Aberre’ra (lat. aberra’re), gå vilse, taga fel,
avvika från bestämd riktning. —
Aberra-tio’n {lat. aberra’tio), avvikelse; med.,
oregelbundenhet i ett organs utseende,
struktur 1. verksamhet. — Aberrationskonstant,
astr., se nedan. — Aberrationstid, astr.,
den tid ljuset behöver för att nå fram
till jorden från en planet 1. komet. —
Daglig aberration, astr., skenbar rörelse
hos stjärnorna, beroende på ljusets
aberration (se nedan) vid jordens rotation. —
Kromatisk aberration 1. avvikning, fys.,
den regnbågsfärgning av en genom en Uns
(se d. o.) producerad bild, som uppstår
därigenom att linsen mot sin kant
alltmera verkar likt ett färgspridande prisma.
— Ljusets aberration, astr., det
fenomenet att en utifrån kommande ljusstråle
på grund av den förflyttning, som
iakttagarens tub gör medan strålen går från
objektivet till okularet, iakttages i en viss,
mot utgångsriktningen konstant vinkel,
aberrationskonstant en. — Sfärisk
aberration, fys., den brist på skärpa i en genom
en lins (se d. o.) producerad bild, som
uppstår därigenom att ljuset brytes olika av
linsens mitt och kant. — Årlig aberration,
astr., skenbar rörelse hos stjärnorna,
beroende på ljusets aberration (se ovan) vid
jordens årliga omlopp.
Aberunka’tor, maskin för bortrensning av
ogräs.
Ab e’sse ad po’sse va’let, a po’sse ad e’sse
non va’Iet conseque’ntia, lat., log., från att
vara till att kunna vara kan man sluta,
icke från att kunna vara till att vara,
1. m. a. o. från verklighet kan man sluta
sig till möjlighet, däremot ej från
möjlighet till verklighet.
Abessi’nier, se Falasja.
Abessinisk brunn, "rörbrunn", bestående av
ett i ett vattenförande jordlager nedslaget,
smalt rör.
Abessi’vus (av lat. abe’sse, vara borta),
språkv., kasus i finska språket,
utmärkande brist av något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
