Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Acanthaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Acanthaceæ—Accepisse
Acantha’ceæ, hot., växtfamilj av ordn.
La-biatifWræ. Omkring 1,500 arter kända.
Mest i tropiska länder.
Aca’nthia lectula’ria, zooL, vägglus.
Aca’nthias, zooL, syn. Squalus (se d. o.).
Aca’nthis, zooL, siskor, fågelsläkte av fam.
FTingi’llidæ, finkfåglar.—A. lina’ria,
grå-siska. — A. spi’nus, grönsiska.
Acanthobo’1 (av gr. akantha, tagg, och
ba’llein, kasta), ett kirurgiskt instrument.
Acanthoce’phali, zooL, ordn. Rundmaskar av
klass Aschelmi’nthes.
Acantho’cinus ædflis, zooL, timmermannen,
skalbagge av fam. Långhorningar.
Acanthola’brus, zooL, taggsnultror,
fisksläkte av fam. La’hridæ, ordn.
Taggfening-ar (Acanthoptery’gii). — A. pallo’ni,
brun-snultra.
Acanthoptery’gii, zooL, fiskordningen
Tagg-f enig a fiskar.
Acantho’s 1. Acantho’sis, med., hudsjukdom
i taggcellslagret. — Acantho’sis ni’gri-^
cans, acanthos med samtidig brun
färg-ning av överhuden.
Acanthosi’cyos, hot., växtsläkte av fam.
Cucurhita’ceæ. — A. ho’rrida, naras, i s.v.
Afrika lämnar aromatiska, av
infödingarna högt skattade frukter och oljerika
frön, "butterpits".
Aca’nthus (gr. a’kanthos, björnkloört), hot.,
ett till fam. Acantha’ceæ hörande
växtsläkte, ryktbart för sina blad, vilka redan
inom den grekiska och romerska
ornamen-tiken efterbildades på kapitäler och
konsoler. På kalljord odlas A. longifo’lius
(Dalmatien), A. mo’llis och A. spino’sus
(s. Europa).
Aca’ntses 1. Aca’ntsis, turk., frivilliga vid
de turkiska lätta trupperna.
A cape’lla, riktigare A. cappe^lla, ital., tonk.,
på kapell- 1. kyrkovis, den stränga 1.
bundna satsen för vokalstämmor
allena, utan instrumental-ackompanjemang;
sänkning av notvalörerna: hela till halva,
halva till fjärdedelar o. s. v., = Alla breve,
Alla capella.
A capriccio, ital. (1. kapri’tjå), tonk., efter
gottfinnande.
1 Acaputrä, se Vacapouträ.
Acardi’, Acardi’a 1. Acardi’acus, lat. (av gr,
a priv., och kardi’a, hjärta), förkrympt
foster, saknande hjärta.
Acaria’s 1. Acaria’sis, med., hudsjukdom,
förorsakad av små spindeldjur (kvalster).
Acari’na, lat., zooL, kvalster; små
spindeldjur, oftast med sugmun, de flesta
parasiter.
Acaroceci’dier, hot., gallbildningar,
förorsakade av spindeldjur.
Acarodoma’tier, hot., domatier (se d. o.)
bebodda av spindeldjur.
Acaroi’dharts = Botanyhayharts; se
Xan-thorrhoea.
A’carus, zool., kvalster, nästan
mikroskopiska spindeldjur, som ofta parasitera på
människor och djur. — A. scabie’a, skabb.
Acatale’cticus, se Akatalektisk.
Acatalepsi’ se Akatalepsi.
Aca’ulis, -e (av gr. a priv., och lat. ca’ulis,
stjälk), hot., utan stjälk.
Acc., förk. för Accompagnamento, se under
Ackompanjera, 1., på växlar, Accepterad,
se Acceptera.
Accable’ra (fr. accabler, hopa), överhopa,
nedtrycka.
Accademia d’Arcadia (degli arcadi), sq
Ar-cadia.
A’cca Lare’ntia, romersk nationalgudinna,
som under sitt hägn hade åkerjordens
fruktbarhet.
Accaparement, fr. (1. ackaparma’ng, av lat.
ca’pere, taga), handelst., förköp, uppköp
på förhand av varor för att dyrka upp
deras pris.
Accarezze’vole, ital., tonk., smekande
Lusingando.
Accel., förk. för Accelerando (se d. o.).
Accelera’ndo, ital. (av lat. accelera’re,
påskynda), tonk., med småningom
tilltagande hastighet. — Acceleratio’n,
tilltagande hastighet; ökad rörelse. —
Acce-lere’ra, påskynda, förta sig (om ur). —
Accelererad rörelse, fys., med tilltagande
hastighet, såsom vid en kropps fria fall. —
Accelererande kraft, mek., varje kraft,
som meddelar en kropp acceleration.
Acce’nt (lat. acce’ntus, av ad och ca’nere,
sjunga), tonvikt; tonviktstecken;
betoning ; avvikande brytning i uttalet;
utländsk, främmande A. — Akut accent (’)
betecknar att en stavelse har hög ton, t. ex.
ànden av and. — Grav accent
betecknar, att en stavelse har låg ton, t. ex.
ànden av ande. — Accent cirkumflex (")
antyder, att stavelsen 1. vokalen, varöver
den står, blivit lång genom
sammandragning av flera stavelser 1. vokaler. —
Ora-torisk accent = meningsaccent, betoning
av ett visst ord för större eftertrycks
skull. — Estetisk accent, den tonvikt,
varigenom vissa ord och meningar framhävas.
— Accentue’ra, beteckna en tonvikt hos
ett ord 1. en stavelse; i tal 1. skrift särskilt
framhålla någon viss del. —
Accentiia-tio’n, ^xcentue’ring, tonviktens
betecknande i skrift 1. tal; betoning.
Acce’ntor, zool., tättingsläkte av fam.
Syl-vi’idæ, sångare, i Europas och Asiens
bergstrakter. — Ac. modula’ris, järnsparv.
Acce’ntus, lat., del av katolska ritualsången,
som föredrages av prästen 1. andra
altarsångare.
Acce’ntus ecclesia’stici, lat., "kyrkliga
tonfall", betoningar, som prästerna iakttaga
vid mässandet.
Accepi’sse (av lat. acci’pere, emottaga),
skriftligt erkännande att man mottagit
något == Recepisse. — Acce’pt, godkän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
