Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angioneuros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Angioneuros—Angrecum
Angioneuro’s (av gr. ange/ioUy kärl, blodkärl,
och ne’uTon, nerv), med.y sjukdom i de
nerver, som reglera blodtillförseln till
kroppens olika delar. — Angioneuro’tisk, som
angår angioneuros.
Angiopati’ (av gr. ange’ion, kärl, blodkärl,
och pa’thos, lidande), med, sjukdom i
kärlsystemet.
Angiosarko’m (av gr. ange’iony kärl,
blodkärl, och sarx, kött), med., elaktartad
kärlsvulst.
Angiospe’rmeæ, Angiospe’rmer 1.
Metaspe’r-mæ, lat. (av gr. ange’ion, kärl, och spe’rma,
frö), hot., växter med fröna inneslutna i
ett frögömme; namn på den ena av f
anero-gamernas två stora klasser. Jfr
Gymno-spermeæ.
Angiospe’rmia, bot., den genom kapselfrukt
kännetecknade andra ordningen av
klassen Didyna’mia i Linnés växtsystem. Jfr
Gymnospermia.
Angiost€no’s (av gr. ange’ion, kärl, blodkärl,
och ste’nos, trängsel), med.,
sammandragning i blodkärlen.
Angiosto’mata (av lat. a’ngere, hopklämma,
och gr. sto’ma, mun), zooL,
"trångmunnar", en grupp ormar.
Angiotomi’ (av gr. ange’ion, kärl, och
te’m-nein, skära), anat., ådersystemets
anatomi.
Angftia, rom. myt., en marsisk gudinna.
Anglaise, fr. {1. anglä’s), se Angläs; boktr.,
en accidensstil.
Angler, fomgermanskt folknamn.
Anglerboskap, dets. som Angelboskap (se
d. o.).
Anglesi’t, miner., ett brunt 1. grågult,
stundom vattenklart och diamant- 1.
fettglän-sande mineral, som uppstått ur vittrad
blyglans. Användes som blymalm.
Angleterre, fr. (1. anglötä’rr), England.
A’nglia, en tidskrift för engelsk filosofi,
utgiven i tyska staden Halle.
A’nglic {1. ä’nn-glick), benämning för
engelska med förenklad stavning, på
vetenskaplig grundval utarbetad av svensken,
professor R. S. Zachrisson.
Anglici’sm (av lat. a’nglus, engelsman),
engelsk språkegenhet 1. ordvändning,
nyttjad i ett annat språk.
A’nglicus (av lat. a’nglus, engelsman), bot.,
engelsk.
Anglikanfsm, Anglokatolici’sm 1. Puseyfsm,
en av teologen Edward Bouverie Pusey i
19 :e årh. framkallad, mäktig religiös
rörelse inom den engelska statskyrkan,
åsyftande dennas närmande till den
romerskkatolska kyrkan. — Anglika’nska kyrkan,
engelska epsikopalkyrkan.
Anglise’ra, i allmänhet: göra till engelsk;
om hästar: stubbsvansa, avskära
fäll-musklerna på svansen, så att denna blir
uppstående. — Angli’st, person, som
specialiserat sig på studiet av någon gren av
engelsk kultur.
Anglo-amerika’n, nordamerikan av engelsk
härkomst. — Anglofi’l, lat.-gr., vän till
engelsmännen. — Anglofo’b, lat.-gr.,
fiende till engelsmännen. — Anglobofi’, skräck
för engelsmän. — Anglo-franska språket,
se Anglo-normandiska språket. —
Anglo-i’ndiska riket, Englands ostindiska
besittningar. — Anglo-kine’sisk,
engelsk-kine-sisk, t. ex. i Kina utkommande engelska
tidningar. — Anglomani’ (av gr. mani’a,
raseri), överdriven kärlek för allt som är
engelskt. — Angloma’n, person, som
behärskas av denna mani. —
Anglo-norma’n-diska språket, det franska språk, som
infördes i England av de normandiska
eröv-rama 1066. — Anglo-Swedish Society (Z.
an-glo-soi’disj såsa’jiti), svensk-engelsk
förening i London sedan 1919 för att
befrämja utbytet mellan folken genom
föredrag, bibliotek, resestipendier m. m. —
Anglo-Swedish Literary Fonudation (Z.
li^ttöröri faonde’sjön), engelsk-svenska
litteraturfonden, grundades av Bernard
Shaw med det honom 1927 tilldelade
Nobelpriset för att sprida kännedom om svensk
litteratur i England.
Anglosa’chser, Anglosachsiska rasen, A.
språket, se Angelsachser, Angelsachsiska
rasen, A. språket.
Anglä’s {fr. anglaise), kontradans, en från
England lånad dans.
Ango’la, ett slags avlånga russin från
Bo-logna; ett slags kyprat, tätt bomullstyg
till broderiarbeten.
Ango’laträ, se Camwood.
Ango’laärta, bot., se Voandzeia.
Ango’n, frankiskt kastspjut.
A’ngor, lat., kvävning, ångest, smärta.
Ango’ra, zool.. Ca’pra (Hi’rcus) angore’nsis,
ett getslag i Mindre Asien. Lämnar den
bländvita ull, angöra-, mohär- 1. kamelull,
vilken ger s. k. kamelgarn.
Ango’rakani’n, kanin med lång, silkesfin
hårbeklädnad, inhemsk i trakten av Angöra.
Ango’rakatt, kattras med långt, silkesfint
hår, inhemsk i trakten av Angöra.
Ango’raskinn, skinn av angorageten. Se
Angöra. Även skinn av persisk get och av
Southdownfåret.
Ango’raull, se Angöra.
Angosciame’nte, Angosciosame’nte 1.
Ango-scio’so, ital. (sc = sj), tonk., med oroligt,
upprört föredrag.
Angostu’rabark och Angosturi’n, se
Angu-sturabark.
Angostu’ra bitter, bitterlikör, framställd ur
angusturabark.
Angra’rier, se Angarier.
Angre’cum, bot., växtsläkte av fam.
Orchi-da’ceæ. — A. fra’grans, har blad, som
smaka likt bittermandel och lukta likt
tonkabönan (kumari’n). De användas
under namn av Faamblad 1. Fahamblad mot
lungsjukdomar och införas i Frankrike
som bröstte, Bourbonte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
