- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
117

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arkegon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arkegon—Arma

117

de eldhandvapen, som voro i bruk under
15 :e och 16 årh. — Arkebusie’rer, bärare
av detta vapen. — Arkebuse’ra, med
skjutvapen döda en livdömd. — Arkebuse’ring,
avrättning med skjutvapen.

Arkego’n, & o é., honorgan hos arkegoniaterna.

Arkegonia’ter, hot., grupp av växter, vilkas
honorgan är ett s. k. arkegon^ nämligen
gymnospermer, kärlkryptogamer och
mossor.

Arke’isk, geol., som tillhör urberget.

Arke’iska formationen (av gr, archa’ios,
gammal), geoL — azoisk (se d. o.),
benämning på kristalliniska bergarter, såsom
gneis m. fl., tillsammans bildande
ur-formationen.

Arkeografi’ (av gr. archa^ios, fornåldrig, och
gra’fein, beskriva), beskrivning av
forn-lämningar. — Arkeogra’f, en som
sysselsätter sig med arkeografi. —
Arkeogra’-fisk, som avser arkeografi.

Arkeolftiska perioden, arkeol.y äldre
benämning på PaleoW tiska perioden, äldre
stenåldern.

Arkeolo’g, fornforskare. — Arkeologi’,
forn-kunskap. — Arkeolo’gisk, hörande till
fornforskningen.

Arkeozo’ikum, geol., dets. som urberg.

Arkespo’r, bot., urmodercell, ur vilken genom
fortsatt delning sporerna uppstå hos
mossor, kärlkryptogamer och fanerogamer.

Arkety’p (gr. arche’typos, först präglad) 1.
Arkity’p, mönster, urbild; urskrift,
original ; i Darwins teori den urform, av vilken
alla därifrån stammande plant- och
djurformer ha ärvt sina gemensamma
grunddrag.

Arki-, se även Archi-.

Arkia’ter, gr. (av a’rchi, över, förnämst, och
iatro’s, läkare), överläkare, livmedikus.

Arkimandrft, gr. (av a’rchi, över, och
ma’n-dra, stall, stia, fårhus, i nyare tid kloster),
uppsyningsman över ett antal
grekiskkatolska kloster, överabbot.

Arkimedes princip, se Archimedes.

Arkipela’g (av gr. a’rchi, över, förnämst, och
pe’lagos, hav), urspr. den förnämsta, d. v. s.
den öbeströdda delen av Egeiska havet;
ösamling, ögrupp.

Arkite’kt (av gr. a’rchi, över, och tekto’n,
hantverkare), vetenskapligt utbildad
byggmästare; person, som uppgör 1. granskar
ritningar till enskilda 1. offentliga
byggnader. — Arkitektoni’k, byggnadskonst;
systemlära. —■ Aktitekto’nisk, som har
avseende på reglerna för byggnadskonsten.
— Arkitektu’r, byggnadskonst,
byggnadssätt.

Arkitektu’rmåleri, den art av målarekonsten,
som återgiver byggnadsverk.

Arkitra’v (av gr. a’rchi, över, och lat. trahs,
bjälke), byggn., den omedelbart på
kapi-tälet vilande bjälke, som förenar de
särskilda pelarna i en pelarrad. Jfr Arkivolt.

Arkity’p, se Arketyp.

Arkiv, gr. (av arche’ion, rådhus,
urkundsamling) , urkundsamling; rum 1. byggnad,
där urkunder förvaras; ämbetsverk, som
vårdar urkunder. — Arkiva’lier, i ett
arkiv förvarade handlingar. — Arkiva’rie 1.
Archiva’rius, urkundsvårdare,
föreståndare för ett arkiv. — Arkiv-exemplar, det
exemplar av varje tryckt skrift, som enl.
tryckfrihetsförordningen av boktryckaren
tillställes kungliga biblioteket samt
universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. —
Arkiv-vetenskap, systematisk
framställning av reglerna för inrättandet och
förvaltningen av ett arkiv.

ArkiVmeter, det i Paris förvarade, av
pla-tina-iridium förfärdigade mått, som skulle
utgöra 000,000 av jordens omkrets och
ligga till grund för metersystemet i hela
världen. Det har senare befunnits vara
0,086 mm. för kort. — Arkivkilogram, den
likaledes i Paris förvarade enheten för
vikt, är 27 mgr. för tung.

Arkivo’lt, ital., byggn., båge, spänd från
kolonn till kolonn, välvd arkitrav.

Arkli’ (av lat. a’rcus, båge), fordom Archli’,
Archly’, urspr. förvaringsrum för bågar
och armborst, senare för vapen och
krigsförråd i allm.; den längst i aktern belägna
delen av ett linjeskepps understa
kanondäck. — Arklimästare, förr underofficer
av lägsta graden vid svenska flottans
artilleristat.

A’rko 1. A’rkomässing, styckmässing ett
slags oren mässing, som erhålles vid
kopparns första cementering och smältning
med den rikaste gallmej sorten.

Arkokleistoga’ma växter, se under
Kleisto-gami.

Arko’nt (gr. a’rchon, härskare), högsta
ämbetsmannen i vissa grekiska stater.

Arko’s, petrogr., grå 1. rödaktig sandsten,
som utom kvarts och glimmer innehåller
fältspat.

A’rktisk (av gr. a’rktos, björn), nordpolarisk,
tillhörande 1. ägande gemenskap med
trakterna kring nordpolen. — Arktiska
expeditioner, polarexpeditioner. — Arktisk fauna,
nordpolarländernas djurvärld. — Arktisk
flora, nordpolarländernas växtvärld. —
Arktisk tid, geol., den arktiska
klimatperioden vid tiden för inlandsisens
av-smältning i s. Sverige.

Arktopite’ker, zool., kloapor.

Arkturos, astr., se Arcturos.

Arla, gammalt svenskt ord, tidigt på
morgonen. ) ( S ä r 1 a.

Arlecchino, ital. (1. arleki’nå) 1. A’rlekin, se
Harlekin.

Arlequin, fr. (1. arlekä’ng), se Harlekin.

Arles 1. Arlesien, fr. {1. a’rl, arlesiä’ng), ett
franskt snus av hög kvalitet.

A’rma, lat., vapen. — Ad arma, till vapen! —
In armis, under vapen, väpnad. — I’nter
arma si’lent, le’ges, under krig tiga
lagarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free